Baksidan av virtuella valutor

If it looks like a duck, swims like a duck, and quacks like a duck, then it probably is a duck. Eller så är det en Ponzi scheme, låt oss prata om det.

Men först innan vi gör det bör vi dock försöka lista ut hur du kan upptäcka om något är en Ponzi scheme. Enligt Investopedia så kan du följa denna enkla lista:

1. A guaranteed promise of high returns with little risk
2. Consistent flow of returns regardless of market conditions
3. Investments that have not been registered with the Securities and Exchange Commission (SEC)
4. Investment strategies that are a secret or described as too complex
5. Clients not allowed to view official paperwork for their investment
6. Clients facing difficulties removing their money

Om det fortfarande är oklart vad en Ponzi scheme är så finns även följande definition.

A Ponzi scheme is a fraudulent investing scam promising high rates of return with little risk to investors. The Ponzi scheme generates returns for older investors by acquiring new investors.

Översatt till svenska är en Ponzi scheme eller Ponzibedrägeri en form av bedrägeri vilket existerar genom att människor blir lovade en viss form av avkastning om de investerar i ett företag/valuta/idé eller någon annan form av tillgång. Vilket kanske inte låter så dumt, det är ju så det brukar låta även vid sunda investeringar. Problemet är dock att avkastningen som de äldre investerarna får inte kommer från någon verklig kapitaltillväxt utan avkastningen kommer från att nya investerare eller kunder investerar i samma in i tillgången. Det påminner väldigt mycket om en pyramid, där två nya investerare betalar avkastningen för den äldre investeraren. Så länge det strömmar in nytt kapital och nya investerare så kommer bedrägeriet vara möjligt, dock kommer kapital och investerare till slut att ta slut. Det som händer då är att hela pyramiden rasar samman och en massa investerare står där utan några pengar. Nedan följer ett exempel på hur en Ponzi scheme ser ut lite enkelt förklarat.

https://www.theedgesearch.com/2016/04/10-signs-to-identity-ponzi-or-pyramid.html

Kollapsen i Bitconnect
Nu kommer vi till anledningen varför jag skriver detta inlägg idag och det handlar om den virtuella valutan Bitconnect. Om du inte känner till denna virtuella valuta så kan jag förstå dig. Jag hade inte heller hört talas om den innan jag via den rekommenderade listan på Youtube klickade på en video som handlade om kollapsen i valutan. Då jag finner ett visst intresse för denna teknik och har skrivit om virtuella valutor förut i ett tidigare inlägg så tänkte jag att detta skulle vara bra ett bra tillfälle att skriva om risken med virtuella valutor.

Vad är/var Bitconnect?
Det är lite svårt att riktigt förklara vad denna valuta egentligen var eller hur den egentligen skulle fungera men vad jag har förstått så skulle den fungera enligt följande sätt. Kom ihåg listan ovanför.

Bitconnect var en hemsida med en egen handelsplattform för sin egen valuta Bitconnect. Tanken var att människor som ägde Bitcoin skulle köpa Bitconnect på hemsidan och sedan skulle företaget bakom Bitconnect använda en robot för att handla Bitcoin på andra handelsplatser. Notera: Företaget skulle via en robot (vilken robot?) handla Bitcoin (hur?) och på så sätt ge avkastning till dem som nu ägde Bitconnect. Sedan skulle denna avkastning inte betalas tillbaka i Bitcoins eller Bitconnects utan i kontanter. Här kan vi definitivt kryssa av punkt 4.

4. Investment strategies that are a secret or described as too complex

Företaget bakom Bitconnect lovade dessutom en avkastning om 1%. Vilket kanske inte låter så farligt om det skulle vara per år eller kanske per månad. Bitconnect lovade dock 1% om dagen. Eller rättelse i de lite luddiga avtalen så lovade de bara en avkastning om 120% per år. Du kunde dock påverka denna avkastning via att A) investera mer pengar. För varje x antal dollar du investerade i Bitconnect så kunde du få en högre avkastning. Eller B) du kunde bjuda in andra personer och få en viss procent av deras avkastning. Detta låter som punkt 1 och punkt 2.

1. A guaranteed promise of high returns with little risk
2. Consistent flow of returns regardless of market conditions





Bitconnect stänger ned
Det som dock gör denna historia så intressant jämfört med många andra historier om virtuella valutor och bedrägerier är Bitconnect plötsligt stängde ned möjligheten att investera i Bitconnect. Detta helt utan att ge någon förklaring. Följande är från Twitter:

At this time, we are closing the lending platform only. The BCC Exchange will work as usual and the wallet service will remain operational to hold your BCC on the website.

Dock fick investerare lite mer information via en uppdatering på Bitconnects hemsida där följande information kom fram:

We have received two Cease and Desist letters, one from the Texas State Securities Board, and one from the North Carolina Secretary of State Securities Division. These actions have become a hindrance for the legal continuation of the platform.

Dessutom skyllde de på hackare som hade riktat in sig på deras hemsida och den upprepade dåliga publicitet som valutan och plattformen hade fått. Denna dåliga publicitet kom bland annat från andra skapare av virtuella valutor som gick ut och sa att Bitconnect var en Ponzi scheme. Vad Cease and Desist dessutom betyder är egentligen att du måste upphöra med din verksamhet omedelbart och du får inte längre fortsätta. Så detta gäller punkt 3 och 6.

3. Investments that have not been registered with the Securities and Exchange Commission (SEC)
6. Clients facing difficulties removing their money

Bitconnect x
Nu när vi är relativt säker på att detta är en Ponzi scheme så kanske du tror att detta skulle hindra människor från att investera i Bitconnect eller att de i alla fall skulle tänka till innan de investerar i virtuella valutor igen? Tydligen inte utan under samma period som denna röra utspelade sig angående Bitconnect så försökte företaget bakom valutan att dra in pengar via en ICO för Bitconnect x. En ICO är en form av nyemission där investerare investerar pengar för en andel i ett projekt eller produkt. Ungefär som när aktiebolag söker kapital bland investerare och erbjuder aktier i utbyte mot kapital. I detta fall så kan vi påminna om samtliga punkter.

1. A guaranteed promise of high returns with little risk
2. Consistent flow of returns regardless of market conditions
3. Investments that have not been registered with the Securities and Exchange Commission (SEC)
4. Investment strategies that are a secret or described as too complex
5. Clients not allowed to view official paperwork for their investment
6. Clients facing difficulties removing their money

Det är över min förståelse hur människor faktiskt var villiga att investera i en ny virtuell produkt från samma företag som skapade Bitconnect. Det går även att spekulera i att pengarna som skulle komma från Bitconnect x skulle egentligen gå till att betala av investerarna i Bitconnect om företaget hade fått fortsätta. Intressant är dessutom att sidan för Bitconnect x inte hade klickbara ``flickar´´ på dess hemsida. Du kunde därför inte navigera till någon annan sida än själva huvudsidan som endast innehöll en investera nu knapp. Trots dessa tydliga varningssignaler fanns det människor som var villiga att investera i Bitconnect x.

Historian är mer skrämmande
Jag hade tänkt utmana er att googla en rad olika nyckelord på Google för att sedan besöka Youtube, Facebook eller annan valfri sida för att undersöka om ni fick en stor mängd reklam för virtuella valutor men Google har faktiskt börjat ta bort all form av reklam som innehåller någon form av fakta om virtuella valutor. Men om du hade sökt på Google efter virtuella valutor under 2017 eller i början av 2018 så hade du mest troligen sprungit på några videos från Youtube angående virtuella valutor. Dessa videos hade troligtvis haft en individ som hade förklarat för dig hur rik man kunde bli på virtuella valutor, att de hade tjänat miljoner på virtuella valutor och att du fortfarande hade chansen att lyckas som dem. Vad som dock inte skulle framgå från dessa videos var att de via privata länkar kopplade till deras videos kommer att få en andel eller procent av summan som du investerar i den virtuella valuta som de gör reklam för.

I fallet Bitconnect så var detta ett väldigt stort problem då hela bedrägeriet förlitade sig på att företaget fick in fler investerare i pyramiden. Några individer, i synnerhet 4 personer gjorde sig nämligen en förmögenhet på att rekommendera människor att investera i Bitconnect. Dessa 4 individer hade även runt 1 miljon följare på Youtube. Utöver det hade en av dem hade bland annat lyckats med bedriften att tjäna runt 90% av hela sin förmögenhet från Bitconnect i form av referall bonusar (se bild ovanför). Utöver detta var han även betald av Bitconnect att göra dessa videos, detta utan att klargöra att han var betald att göra detta. Dessa 4 individer står därför idag inför två olika rättegångar. En som rör en stämning från de individer som har förlorat pengar via investeringar i Bitconnect och en annan rättegång som kommer från den amerikanska staten angående deras involvering och roll i Bitconnect.

Vilket borde vara slutet på den historian? Tyvärr inte. Två av individerna som just nu troligtvis står inför både fängelse och höga skadestånd gör fortfarande videos om olika virtuella valutor. En av valutorna som de nyligen har gjort reklam för är även liksom Bitconnect uppenbart en Ponzi men har ändå lyckats ta in över 1 miljon dollar i kapital.

Vad vi kan lära oss och lite siffror
Bitconnect startade med ett värde om 0,5 dollar (2016) och var som mest värd runt 450 dollar eller 2,5 miljarder dollar (2018). När kollapsen startade den 6 januari så var detta en del av en större korrigering av virtuella valutor. Värde den 6 januari var 428 dollar. Den 13 januari faller valutan från 320 dollar ned till runt 23 dollar. Trots att valutan nu mer eller mindre redan är död så handlas den upp igen och når runt 40–50 dollar innan den faller tillbaka. Idag finns valutan fortfarande kvar på vissa hemsidor och har ett värde om cirka 1,25 dollar och ett marknadsvärde om cirka 12 miljoner dollar. Ett stort antal människor som investerade i Bitconnect förlorade runt 90% av sin investering. För tillfället uppgår stämningen mot de inblandade i Bitconnect härvan till runt 800 000 dollar. Men då detta är en class action lawsuit och endast gäller en handfull drabbade så skulle det inte vara förvånande att utgången från den rättegången vilket bör bli en fällande kommer att leda till fler stämningar eller anspråk om skadestånd.

Det vi kan lära oss från detta inlägg bör nog vara följande: If it looks like a duck, swims like a duck, and quacks like a duck, then it probably is a duck. Eller, om det låter för bra för att vara sant. Så är det troligtvis också det. Inom investeringar så finns det inga garantier för en viss avkastning, det finns alltid en risk att du kan förlora delar eller hela ditt kapital och om en affärsidé bygger på att hela tiden få in nytt kapital så är det nog en Ponzi. Detta är inte det första bedrägeriet och lär inte bli det sista i den virtuella världen.


Disclaimer
Om du inte redan har förstått detta från mitt inlägg idag så vill jag vara tydlig. Jag gör inte reklam för virtuella valutor. Jag äger inte och har aldrig ägt någon virtuell valuta. Jag finner dock tekniken spännande och tror faktiskt att en av alla de 1500–2000 olika valutor som existerar kommer att finnas kvar i framtiden. Alla investeringar innebär en risk och du kan förlora delar eller hela ditt kapital. Det finns inget som heter riskfri placering, det finns bara placeringar med lägre risk än andra. Jag anser mig inte heller vara expert eller särskilt kunnig angående virtuella valutor eller dess teknik.


 Med det sagt, ha en väldigt go onsdag

//RJE

Det orangea kuvertet och deklaration 2018

Då jag har hamnat lite i otakt i mitt bloggande så blev valet i år att slå ihop inlägget om det orangea kuvertet och deklarationen. Därför kommer dagens inlägg vara uppdelat i två delar, en del för respektive ämne. Jag hoppas det blir lika bra som två enskilda inlägg.

Det orangea kuvertet
Ni som känner mig vet att anländandet av det Orangea kuvertet är lite av en högtid. Det är lite som jul eller nyår, det är ett tillfälle att titta tillbaka på det år som har gått och summera det i siffror och procent. Det handlar om att göra aktiva val och att slänga ut det gamla och fylla på med det nya. För vissa är dessa tider liksom jul och nyår en tid av ångest, vissa undviker till och med att titta hur deras pension har utvecklats under de senaste 12 månaderna. Nu är jag visserligen en person som brukar tjuvkika lite nu och då i min portfölj och göra ändringar i den även om det inte alltid är det bästa eller behövs.

Jag finner det helt enkelt inte intressant att köpa en eller ett flertal fonder och sedan låta dem vara under de kommande 30-40 åren. Jag vill liksom en unge före jul känna och klämma på paketet. Jag förespråkar även att aktivt sparande är den ultimata formen av sparande och att en bra investerare/förvaltare kommer att överträffa indexet under en längre tidsperiod. Därför är PPM-portföljen för mig oerhört viktig. Det är en tävling mot mig själv, där målet på sikt är minst 15% i avkastning per år.

Utvecklingen för mig
Den årliga uppdateringen har som sagt kommit till min inkorg från Pensionsmyndigheten och i ett försök att vara öppen med vad jag gör så kommer jag att sammanfatta tidigare år och även 2017 nedan.

2015-2016: Resultat för det första beskedet som jag någonsin fick var allt annat än positivt och tack vare en automatisk placering i AP7 SÅFA så blev avkastningen -11%. Inte direkt en uppmuntrande start.
2016-2017: Mitt första år med ett aktivt val blev bättre och avkastningen för detta år blev +17%. Detta var såklart en stor förbättring jämfört med föregående år.
2017-2018: Året 2017 började väldigt bra och vid ett tillfälle så var fondportföljen upp över 20%. Sedan kom dock en korrigering på börsen följt av lite omplaceringar från min del. Summan av detta blev en total uppgång om 8% för 2017.
2018-2019: 2018 har liksom 2017 börjat positivt för min portfölj och den ligger just nu 3,3% upp. De två främsta innehav jag har just nu är Swedbank Robur Amerikafond och Handelsbanken Kinafond. Sålde resterande innehav av Carnegie Sverigefond när jag skrev detta inlägg.

Reflektion av 2017
Så vad kan vi lära oss av 2017? Det jag egentligen tar med mig från 2017 är att fonder kan svänga väldigt mycke i värde trots att de relativt till aktier ska vara mer stabila. När jag skrev om det Orangea kuvertet förra året så funderade jag på att byta fond. Jag tycker om Simon Blecher som förvaltare och jag tycker att Carnegie erbjuder bra produkter, men. Under början av 2017 hade fonden gått väldigt bra, de innehav som fanns i portföljen kändes dyra och jag var tveksam på att de skulle kunna prestera efter den nivå som jag ställde krav på.

När sedan korrigeringen skedde runt mitten av Juli så tog jag äntligen chansen att sälja av en stor del av mitt innehav och valde faktiskt att placera merparten av det nu fria kapitalet i en mer ``säker´´ fond. Med säker fond så avser detta en fond med en större andel räntebärande värdepapper och för att göra en lång historia kort, den nya placeringen ramlade bokstavligen genom golvet. Jag sålde sedan av denna placering ganska omgående men då var skadan redan gjord.

Så sammanfattningsvis blev det enbart 8% i avkastning förra året och detta får anses vara i skoltermer ett U, för underkänt. Jag läste någonstans att den genomsnittliga portföljen gick upp cirka 13% och att många amerikanska fonder lyckades med över 20%. Oavsett, 8% är inte i närheten av 15% eller för den delen vad mitt mål var för året.

Hur ser 2018 ut och mina idéer
Min idé inför 2018 är att hitta en ny Sverigefond med inriktning på Large Cap som inte har följande innehav: HM, Fingerprint och Ericsson. Tanken med detta är att jag vill lägga en stabil grund i portföljen där jag sedan kan välja lite mer riskabla placeringar, som de två fonder jag redan äger. Anledningen varför jag inte vill ha HM, Fingerprint och Ericsson i min Sverigefond är att jag inte tror på att dessa bolag kommer lyckas att ge någon avkastning de kommande åren och därför vill jag inte att fonden som jag väljer har dem. Problemet är dock följande, om du vill äga en fond som riktar in sig på Sverige och då främst Large Cap så är dessa bolag mer eller mindre ett måste. Detta oavsett om de bränner pengar, skriver ned halva bolagsvärdet eller inte vet vad de ska syssla med de kommande åren. Det jag störde mig på när det gällde Carnegie Sverigefond var att fonden för tillfället har 4,3% av sitt kapital placerat i HM, detta är en stor andel trots alla nedgångar i den aktien. Fonden ökade dessutom sitt ägande i HM under 2017, lite besviken på dig Simon. Jag har inget intresse att äga en tillgång eller en andel av en tillgång som snart har förlorat ⅔ av sitt värde på knappt 3 år. Så därför sparkade jag ut denna fond.

Så om du känner till en Sverigefond med fokus på Large Cap utan HM, Fingerprint och Ericsson skicka gärna en länk.

Utöver det så har jag funderat kring amerikanska och kinesiska teknikfonder. Det jag främst vill ha i en sådan fond är följande innehav:

Alibaba
Tencent
Amazon
Alphabet
Nvidia
Intel
EA (Ja jag vill äga detta onda imperium. Oavsett vad min syn på Loot boxes är, de ger en fin marginal)
Take two interactive
Facebook (Trots den senaste skandalen)
Netflix
Disney
Microsoft

Varför jag finner ett intresse för dessa bolag är att samtliga har starka varumärken, starka positioner, växer kraftigt, ofta konsumentdrivna och avser att finnas med under en lång tid framöver. Att många av dessa bolag har värderingar som får IT-bubblan att rodna, att de redan har dubblats eller tripplats i värde de senaste åren eller att de konkurrerar med varandra i en rad olika segment och kategorier oroar mig inte. Av de bolag som är listade ovanför så är jag övertygad om att ett antal om inte alla av dem kommer att inom 5-10 år passera gränsen 1 trillion dollar i bolagsvärde. Så när jag nu valde nya fonder till min PPM-portfölj hade jag egentligen inget val än att försöka hitta en eller två fonder som fångar in dessa bolag. Det är även därför jag nu äger, Swedbank Robur Amerikafond och Handelsbanken Kinafond.

Som en liten avslutning på denna del skulle jag vilja tipsa er som läser detta inlägg att titta närmare på de bolag som jag har listat här ovanför och ställa följande frågor:
1. Vad gör dem speciella
2. Hur integrerade i samhället är dessa bolag
3. Hur stor respektive marknadsandel har de
4. Hur populära är bolagen eller dess produkter bland ungdomar
5. Kommer dessa bolag finnas kvar inom 10-20 år


Deklarationen 2018
Jag skrev inte så mycket om själva hanteringen av deklarationen förra året utan det inlägg jag lade upp handlade mer om vad jag skulle göra med min skatteåterbäring. Men då du som gör din deklaration elektroniskt kan börja göra den från och med den 20 mars så kommer jag att gå igenom några punkter som kan vara bra att hålla koll på eller titta lite närmare på.

1. Ränta på lån:
För individer med huslån, billån och båtlån. Eller lån överhuvudtaget bör kontrollera att räntekostnader finns med på deklarationen. Normalt skickas dessa uppgifter in automatiskt från era banker till skatteverket men det kan ibland ske missar. Ni som har Swedbank bör kontrollera dessa uppgifter lite extra noga i år då banken hade glömt att skicka in dessa till skatteverket. Detta ska nu vara löst men man vet aldrig. Ett fel kan lätt bli två fel, främst för er som får de nya uppgifterna med post.
2. Virtuella valutor:
Idag har myndigheter svårt att kunna spåra och beskatta människor som gör vinst på att köpa och sälja virtuella valutor men så kommer det inte alltid att vara. Risken är att om du undviker att betala skatt på dina klipp idag så kan detta komma tillbaka och bita dig i rumpan inom några år. Skatteverket lägger just nu ned en hel del fokus på att fånga in virtuella skattesmittare och om du vill göra rätt för dig skattas dessa vinster som kapitalvinst.
3. Räntor och rot/rut kan delas upp:
Om ni är gift eller sambo så kan du och din partner flytta runt eller fördela dessa avdrag mellan er.
Kan vara fördelaktigt om någon av er har en stor restskatt.

Viktiga datum 2018
20 mars: Deklarationen öppnar.
28 mars: Godkänn deklarationen för att få pengar i april. Det gäller de som har digital brevlåda och anmält konto senast samma dag. Du kan fortfarande anmäla dig till en digitalbrevlåda och du har fram till den 28 mars på dig att göra detta för att få pengarna redan i april. Glöm inte att anmäla ditt kontonummer.
5-6 april: Slutskattebesked och skatteåterbäring för dig som har skaffat digital brevlåda, har godkänt din deklaration och har ett anmält bankkonto för utbetalning.
15 april: Senast då ska alla ha fått sin pappersdeklaration.
2 maj: Sista datumet att posta din inkomstdeklaration till Skatteverket.
3 maj: Du ska ha gjort eventuell extra skatteinbetalning på under 30 000 kronor.
8 juni: Slutskattebesked och skatteåterbäring till de som har deklarerat digitalt och har anmält konto.
8-10 augusti: Slutskattebesked och pengar tillbaka för dig som inte uppfyllde villkoren för utbetalning i april eller juni. Nu får även du som ska betala ditt slutskattebesked.
13 november: Senast då ska du ha betalat eventuell restskatt om du fick ditt slutskattebesked i augusti.

För mig personligen i år så fanns det inte så mycket att göra i min deklaration. Annars brukar det finnas lite emissioner och splittar att fylla i men under 2017 lyckades jag hålla mig undan från dem. Därför blev det bara ett fåtal affärer som behövde fyllas i, alla andra har redan hanterats via ISKen. Då jag dessutom inte har några huslån eller billån att hantera och jag gör allt helt digitalt så förväntar jag mig att få tillbaka på skatten redan i april. Jag måste säga att det nya systemet är en välsignelse, i alla fall för oss som inte gör deklarationen fysiskt.

Med sagt så tänkte jag njuta av söndagen och bara ta det lugnt. Kanske sitta och leka runt i ett Excel eller fundera kring vad jag ska göra med skatteåterbäringen. Ha de gott,

//RJE

Att studera- Min känsla

Vi kör ett litet mer personligt inlägg idag då jag kände att detta var ett ämne som jag ville diskutera eller helt enkelt få ur mig.

Som ni säkert vet bor jag just nu i Kristianstad där jag läser bank och finans vid Kristianstad högskola. Detta är för er som inte vet detta även mitt andra försök att studera ekonomi vid ett universitet/högskola. Jag läste bland annat ett år Civilekonom med internationell inriktning vid Umeå Universitet. Och för att göra en lång historia kort, jag vet inte om jag verkligen kommer att klara av att göra detta i hela 3 år.

Saken är den att jag har ett intresse för ekonomi och detta gör att när jag finner ett ämne inom denna gigantiska ekonomiska värld så brukar jag ibland försvinna ned i ett litet kaninhål och ofta gör jag det till jag har läst eller fått mig en bild om vad ämnet handlar om i grunden. Jag försöker finna den information som finns och sluka den. Detta finner jag oerhört stimulerande och väldigt ofta känns det som att jag har lärt mig något fascinerande och nytt som många andra saknar kunskap om. Detta gör att många gånger när personer omkring mig pratar om ekonomi, teorier, modeller eller helt enkelt olika idéer gällande ekonomi så är jag ofta bekant med ämnet. Jag skulle även vilja påstå att min kunskap generellt om ekonomi brukar vara klart mycket högre än vad den är för personer omkring mig.

Jag är en individ som när jag sitter vid datorn lyssnar på något Ted-talk. Jag lyssnar på poddar om ekonomi när jag tränar eller är ute och rör på mig, även ibland när jag sitter framför datorn. Jag är personen som sitter med 20 flikar öppen på datorn varav de flesta av dem är artiklar eller sidor med information om just ekonomi. Utöver detta har jag även samlat på mig lite böcker i ljudboksformat som jag brukar ha spelandes i bakgrunden då jag bara tar det lugnt, allt detta för att jag känner mig mer stimulerad.

Så när vi väl kommer till studierna och inlärningen av just ekonomi så känner jag mig ofta kvävd eller ostimulerad. Jag vet inte vad det är men jag känner mig helt enkelt inte stimulerad eller intresserad av att läsa en bok på 700 sidor eller att lära mig om 10–20 olika teorier på ett så ytligt sätt att när du har klarat av tentan eller grupparbetet så kan du helt enkelt kasta iväg det du har lärt dig. Det finns inget värde med att faktiskt lära sig något eller ifrågasätta det du har lärt dig. Allt är uppdelat i antal veckor, dagar, timmar och minuter. När den avsatta tiden är förbrukad, vem bryr sig. Om du får godkänt på tentan så kan du ignorera allt du nyligen har lärt dig och hoppa på nästa ämne.

Detta är ett format som jag verkligen avskyr och problemet är att jag ibland kan fastna på en viss grej eller idé i boken som jag gärna skulle lära mig mer av. Men tyvärr det var bara avsatt 2 timmar, 37 minuter och 15 sekunder till detta ämne.

Ytterligare ett problem jag har med att studera är att du får ofta lära dig alla bra saker om en idé, teori eller modell och du får ofta bara kort höra om dess kritik eller problem. Bland annat gäller detta ekonomiska teorier som ofta lämpar sig bäst till att vara just en teori och inte något som kan användas i praktiken. Detta gör att jag som faktiskt har ett intresse för ekonomi känner mig kvävd eller oengagerad. Min känsla är att det inte finns utrymme för att verkligen lära sig något, det finns inget utrymme att utforska detta ämne och verkligen gräva sig ned i vad denna kritik är och hur man skulle kunna lösa de problem som teorin springer på i verkligheten.

Något som även stör mig är att jag skulle nog kunna fråga de flesta i min kurs både elever och lärare följande fråga och många skulle nog få svårt att svara på den: Vilken ekonomisk skola/ideologi är det vi just nu studerar. Jag är tveksam till att en handfull av dem tillfrågade skulle kunna besvara denna fråga eller för den delen förstå vad jag menar med frågan. För den delen, detta brukar nämligen inte heller förklaras. Vi utgår bara från att de ekonomiska idéer och teorier som vi får lära oss här på svenska universitet och högskolor är densamma som i resten av världen. Detta är helt enkelt inte sant och de flesta utgår från att det bara finns ett sätt att tänka på eller att det finns bara ett alternativ. Oavsett hur dåligt detta alternativ är. Det finns helt enkelt ingen vilja att studera och lära sig mer om idéer som motsäger det som vi idag får lära oss.

Utöver det så vet jag inte om man verkligen lär sig något vettigt på högskolan, känslan just nu är att det jag lär mig är sådant som jag aldrig kommer att använda i framtiden. För den delen, ofta brukar det sluta med att man får en uppfattning om hur det bör fungera i verkligheten men då man är ute i verkligheten så får man lära sig att så var inte fallet. Den teoretiska kunskapen som du har samlat på dig motsvarar eller fungerar helt enkelt inte verkligheten och vad du gör i praktiken. Det är den där klyschan, vi vet att du har lärt dig på följande sätt i skolan men det är inte så vi gör här och sedan får man lära sig ett helt nytt sätt.

Jag vet dessutom inte riktigt varför jag går i skolan. Är det för att lära mig något som är avgörande att kunna? Tveksamt. Är det för att jag känner mig driven att lära mig allt? Det finns bättre sätt att lära sig på. Är det för att få en rad i CV:et? Troligtvis. Känns det hela väldigt oseriöst och bortkastad tid? Väldigt ofta.

Det jag vill komma fram till är att jag inte vet varför jag studerar. Det känns inte som att jag efter 3 år kommer att känna att wow vad mycket jag har lärt mig. Jag är ytterst tveksam till att jag överhuvudtaget kommer att lära mig något som är ett uns intressant eller fascinerande. Det senaste jag gjorde som jag tyckte var riktigt intressant var när jag för några dagar sedan satte ihop ett Excel med olika auktionspriser på svensk whisky sedan 2010. Detta var ett arbete som kändes stimulerande, intressant och fascinerande. Lärde jag mig något? Absolut. Besitter jag kunskap eller fakta som få eller ingen kan? Troligtvis. Skulle jag kunna applicera detta i verkligheten? Definitivt. Resultatet av det projektet är att jag just nu är nog den person som har bäst uppfattning om vad som är korrekt pris på en flaska Mackmyra PRELUDIUM 01 från 2006. Om jag skulle jämföra detta lilla projekt jämfört med det jag har lärt mig under ett år på högskolan. Jag lärde mig nog mer från att studera över 1000–1500 olika slutpriser på whisky än vad jag har gjort från de sammanlagda kurserna.

Så avslutningsvis vill jag bara avsluta dagens inlägg med en fundering. Är inte tanken med lärande att det ska vara engagerande, intressant och intellektuellt stimulerande? Jag kan tycka att högskolor och universitet missar denna poäng. Att läsa 2–3 sidor om en teori från 1500–1900 talet som togs fram av någon gubbe med taskig frisyr är inte stimulerande. Vi kan nog dessutom komma överens om att de flesta av dessa teorier idag inte längre är aktuella då den ekonomiska revolutionen sedan dess har transformerat dagens ekonomi till en helt annan varelse. Det är konstigt att vi idag lär oss hur det var 1649 och inte hur det faktiskt är idag och vilka idéer som kommer att forma nutiden och framtiden. Ingen av de teorier jag har läst från innan 2010 hanterare bland annat ämnet negativ ränta. Ändå anser vi att en teori från 1500-talet ska kunna förklara varför tillväxten ser ut som den gör och varför inflationen inte tar fart. Det är som att be Henry Ford förklara hur Elon Musks Tesla fungerar, detta även om vi troligtvis skulle lära oss mer från att låta Elon Musk själv förklara hur hans produkt fungerar.

Med det sagt så får vi nog nöja oss för idag, jag tänkte ta helg och möjligtvis skriva ett till inlägg inför imorgon. Men lovar inget.

//RJE

Hernö Gin årsrapport 2017

Då var det dags för den första årsrapporten som jag har täckning på vad det gäller Hernö Gin och även om det är enkelt att påstå att jag är partisk när det kommer till bolaget så talar enligt mig siffrorna för sig själva.

Totala intäkter ökade med 192 procent jämfört med föregående år.
Resultatet ökade med 350 procent jämfört med föregående år.
Intäkterna från besöksverksamheten ökade med 66 procent jämfört med föregående år.
Vinstmarginal 27%.

Kort om Hernö Gin
Hernö Gin är ett destilleri vilket tillverkar gin i det lilla samhället Dala utanför Härnösand. Hernö Gin grundades så sent som 2011 och har sedan dess fått en rad olika utmärkelser för sin gin, bland annat världen bästa gin åren 2016 och 2017. Hernö Gin drivs av Jon Hillgren som även är dess grundare och tillverkningen sker med ekologiska råvaror och framställs i en traditionell svensk herrgård målad i falurött.

Årsrapporten
Rapporten var ganska kort men väldigt informationsgivande. Det var bland annat inga problem att finna jämförelsetal att jämföra föregående år med, intäkter och försäljning var även uppdelade i olika ``områden´´ där procentuell förändring var angiven. Detta uppskattas otroligt mycket även om jag personligen skulle vilja få dem i siffror. Att en andel av intäkterna har ökat med, till exempel besöksnäring 66% säger inte så mycket om det inte finns ett tal att jämföra med.

Det första som vi kan konstatera från rapporten är att både resultatet och omsättningen har ökat avsevärt under 2017 jämfört med 2016. Omsättning steg till 15 933 968 vilket kan jämföras med 8 152 850 för 2016. Resultatet steg från 911 207 till 3 191 669 kronor. Vi kan även finna att bolaget har förbättrat sin vinstmarginal från 17% till 27%. Ett väldigt gott tecken.

Den expansiva tillväxten avseende försäljning fortsatte 2017 och under året ökade försäljningen via systembolaget med 269%, vilket kan jämföras med 30% 2016. En bidragande faktor till denna ökning är att Hernö Gin nu finns i samtliga systembolag sedan december 2017. Exporten ökade med 35% under 2017 vilket är en nedgång från 113% 2016, att påpeka angående detta är att exporten exploderade 2016 och att ``normal´ ´tillväxt bör ligga på 30–50% de kommande åren. Försäljning till barer, grossister och resande ökade med 225% vilket kan jämföras med 137% 2016. Denna ökning kan härledas till att Hernö Gin nu med dess goda rykte har hamnat i fler bardiskar och att restauranger gärna tar in Hernös produkter i deras sortiment, dock bör man vara beredd på att denna höga tillväxt kommer att gå ned och stabilisera sig. Denna förändring kommer kanske redan 2019, 2018 bör dock kunna mäkta med en tillväxt över 100%. Besöksnäringen fortsatte att öka med en tillväxt om 66%, vilket kan jämföras med 71% för 2016. Denna siffra bör även 2018 kunna nå över 50% då Hernö Gin besöker fler mässor och fler besöker destilleriet ute i Dala.

Som ni säkert vet säljer Hernö Gin ingen volym på fat eller liknande utan samtlig försäljning sker via flaskor om 50cl. Det finns undantag som Ambassador Collection och deras gigantiska flaska på 4,5 liter. Men utöver det så sker all försäljning via flaska på 50cl oavsett om det är på systembolaget, mässor, till grossister och eller barer. Detta gör det väldigt enkelt att räkna ut och jämföra deras försäljningstillväxt i form av flaskor och liter med föregående år. Försäljningen antalet flaskor passerade 2017 för första gången 100 tusen flaskor och landade på omkring 110 000 stycken eller cirka 55 000 liter Gin. Vilket kan jämföras med 60 000 flaskor eller 30 000 liter Gin 2016. En betydande produktionstillväxt och att komma ihåg är att Hernö Gin har en kapacitet på 195 000 liter Gin. Det betyder att Hernö Gin även de kommande åren har utrymme att växa utan att behöva göra några större investeringar.

Nyemission och utveckling av destilleriet
När jag skrev sist om Hernö Gin så genomförde bolaget en nyemission och inte oväntat gick denna i hamn och just nu finns det cirka 1000 ägare i Hernö Gin. En ökning med runt 600 nya ägare från innan, ett positivt besked och kanske bör en notering på alternativa eller liknande handelsplats närma sig.

Under året har Hernö Gin byggt ut lagret, adderat en ny konferensdel och förbättrat allmänna besöksytor. Utöver detta har destilleriet fått ett nytt diskrum och en investering i ny kyl och frys har genomförts.

Utöver detta har även Gin Cocktail Awards arrangerats för femte året i rad och för första gången någonsin deltog tävlande även från andra länder. Vinnaren för i år blev Devender Kumar från Hong Kong.

Hernö Gin har även under slutet av 2017 som en notis byt samarbetspartner för försäljning och distribution på den brittiska marknaden. Hittade inte någon information om varför detta byte skedde eller vem den nya partnern är men förhoppningsvis bör bytet vara av positiv karaktär.

Priser och utnämningar
Att Hernö Gin tillverkar bra Gin vet vi nog alla nu som har följt dem i nyheterna men faktum är att Hernö Gin nu har vunnit 68 olika Master- och Guldmedaljer i internationella dryckestävlingar. Varav Hernö Gin har fått den högsta möjliga utmärkelsen i de sex största av dessa tävlingar. Några utnämningar är följande: Världens bästa Gin, Världens bästa Gin & Tonic, Världens bästa London Dry Gin och Årets ginproducent, i världen, två gånger om.

Utöver detta har även tidningar och skribenter som Olivier Ward, tidningen LAND, DN, Culture Trip och Café skrivit om Hernö Gin. Hernö Gin utnämndes även som årets produkt av Bartender’s Choice Awards.

Utveckling och värdering av bolaget
Då det inte finns någon handel av bolagets aktier på en reglerad marknad eller handelsplats så är värderingen av bolaget och dess aktier en svår uppgift. Därför när du läser följande stycke bör du ha i åtanke att detta är bara uppskattningar av vad värdet skulle kunna vara.

När bolaget nu senast under början av 2017 gjorde en nyemission så sattes kursen till 50 kronor per aktie. Då antalet aktier just nu är uppe på ett antal om 2 288 000/st så blir värdet (2 288 000)50 = 114 400 000 kronor. Detta är en helt rimlig värdering men då jag tycker det är intressant att leka med siffror så tyckte jag att det skulle vara roligt att jämföra med lite andra producenter i Europa och världen. Därför letade jag reda på några producenter.

Diego: Tillverkare av Smirnoff, Johnnie Walker och Captain Morgan. Värderas till ett P/E om 19.
Molson Coors Brewing Co: Tillverkar öl, främsta marknad Nordamerika. P/E 12.
Rémy Cointreau: Tillverkar premium Cognac, Cointreau och Metaxa. P/E 29.
Box: Svensk Whisky. P/E 125.

Om vi värderar Hernö Gin efter följande kriterier med (3 191 669) vilket var 2017 års vinst så skulle värderingen bli följande.
Diego: 3 191 669 x 19 = 60 641 711 eller per aktie 26,5 kr/st.
Molson Coors: 3 191 669 x 12 = 38 300 028 eller per aktie 16,7 kr/st.
Rémy Cointreau: 3 191 669 x 29 = 92 558 401 eller per aktie 40 kr/st.
Box: 3 191 669 x 125 = 398 958 625 eller per aktie 174 kr/st.

Så vad kan vi ta med oss från denna övning? Det är ytterst svårt att värdera bolag som Hernö Gin och Box då detta är bolag som växer väldigt kraftigt. Tillväxten i Hernö Gin är bland annat ett tiotal gånger större än vad den är för till exempel Coors eller Rémy Cointreau. Skulle man ändå kunna medge att värderingen är ansträngd absolut, men då ska man inte glömma att teknikbolag kan ha P/E över 50 (Amazon 257). Ett P/E på 50 skulle värdera Hernö Gin till (3 191 669)50 = 159 583 450 kronor. Eller 70 kr/per aktie.

Därför tycker jag att en värdering om cirka 160 miljoner kronor eller cirka 70 kr/per aktie för Hernö Gin inte är en hög värdering. Bolaget har en hög värdering och en hög tillväxt. Så länge tillväxten är fortsatt god så ser jag inga problem med höga nyckeltal. Att inte glömma är att Hernö Gin dessutom lämnade en utdelning även i år om 0,34 kronor. Jag personligen skulle nog kunna stå över denna utdelning då jag anser att pengarna gör sig bäst inom verksamheten men det är en fin bonus för oss som är investerade i bolaget.

Mina funderingar inför framtiden
Då inlägget har blivit ganska långt tänker jag fatta mig kort och egentligen bara ta upp en punkt. Notering av Hernö Gin. Detta är något som jag önskar och nu när vi börjar bli ett gäng ägare i bolaget så skulle det vara trevligt om det fanns ett alternativ för oss som skulle vilja sälja eller köpa fler aktier i bolaget. Detta är säkert ett ämne som redan har diskuterats på möten och årsstämmor men då jag inte har haft möjlighet att delta på dessa så vet jag inte vart bolaget står i denna fråga. Jag skulle vilja att bolaget gick samma väg som Box, Box som idag erbjuder sina aktieägare handel via Alternativa (Pepins). Det är en bra tjänst för ägarna, de får ett värde på sina aktier och även en möjlighet att kunna ändra sitt ägande utan att själva behöva leta upp en affär. Jag tycker det nästan är ett krav nu när det är över 1000 ägare i bolaget.

Intressanta nyckeltal för Hernö Gin







Ägarbild (tre största ägarna)


Disclaimer
Jag vill som vanligt då jag pratar om aktier och företag lämna en disclaimer här i slutet av inlägget. Jag är ingen har ingen utbildning vad det gäller analysering eller ekonomisk rådgivning. Detta ska inte ses som en köp eller sälj rekommendation utan enbart ett inlägg där jag utvecklar personliga idéer och skriver om något som jag finner intressant. Jag är inte betald eller på något sätt kompenserad för att skriva om bolag. Detta är och ska enbart ses som mina personliga tankar.

I detta fall har jag ett ekonomiskt intresse i den form av att jag äger andelar i Hernö Gin. Jag samlar även på flaskor som är tappade av Hernö Gin.

Utöver detta ska mina beräkningar i detta inlägg tas med en nypa salt. Notera även att nyckeltalen från föregående inlägg då jag skrev om Hernö Gin har korrigerats. Detta gäller nyckeltalet resultat efter skatt.

Med detta så får ni ha det gott

//RJE

Den irrationella samlaren

Under 2017 vann Richard Thaler riksbankens pris eller Nobelpriset i ekonomi för sin forskning angående beteendeekonomi/vetenskap och sina slutsatser om den irrationella människan. Richard Thaler kanske inte är lika känd som John Maynard Keynes eller Milton Friedman men faktum är att Thaler mer eller mindre grundade ämnet beteendeekonomi/vetenskap och har därefter löst gåtan om varför människor handlar som de gör när de ställs inför ett ekonomisk beslut.

Vad är flaskan värd?
Något som jag fann väldigt intressant när jag gjorde en egen liten privat forskning om Thaler och hans arbete var ämnet eller problemet som en vinsamlare ställs inför när och om en flaska har ökat i värde. Thalers fråga var följande:

How much would it cost you to drink a bottle of wine that you bought years ago for $50, but is now worth $500?

På svenska:
Hur mycket skulle det kosta dig att dricka en flaska vin som kostade dig 50 kronor för flera år sedan men som nu har ett värde om 500 kronor.

Innan vi ger svaret på denna enkla fråga så bör vi fundera över två begrepp. Det första är Sunk cost och det andra är Opportunity cost.

Sunk cost
En Sunk cost eller sjunken kostnad är en kostnad som redan är betald och därigenom är pengarna redan borta och det finns inget du kan göra för att få tillbaka denna kostnad. Det enda du som privatperson kan göra är att acceptera denna kostnad och som företag är det bara att skriva av den. I detta exempel med vinflaskan så är denna kostnad 50 kronor.

Opportunity cost
Opportunity cost eller översatt till svenska är alternativa kostnader/möjligheter. Detta är kostnaden eller priset som existerar då det finns två eller flera val att göra. I detta exempel finns det tre olika scenarion, dricka flaskan, sälja den eller kanske till och med spara den och sälja den någon gång längre fram i tiden. Om vi kommer ihåg frågan från början så är denna kostnad 500 kronor, betydligt högre än 50 kronor.

Svaret
Har du funderat ut ett svar på frågan? Om du väljer att dricka flaskan, kommer det att kosta dig 50 kronor eller 500 kronor?

Svaret är att det kommer att kosta dig 500 kronor att dricka flaskan och inte 50 kronor som du kanske tror. Det enda som är intressant i detta exempel är vad värdet är just nu på flaskan. Vad du ursprungligen betalade för den är helt ointressant.

Förklaringen
Om vi försöker förstå detta svar så måste vi verkligen förstå vad som menas med Sunk cost och Opportunity cost. Som vi kommer ihåg så är Sunk cost en kostnad som redan är betald. Denna kan du inte påverka och därför blir den oväsentlig i ditt beslutsfattande. Det som bör påverka ditt beslut är de alternativa kostnader som erbjuds idag. Det är dessa kostnader som du kan påverka genom att göra ett aktivt val. En Sunk cost är därför en Opportunity cost som har genomförts någon gång bakåt i tiden. Om du väljer att dricka flaskan så blir detta en Sunk cost när den väl är uppdrucken. Därför blir kostnaden 500 kronor.

En fråga som du kanske därför ställer dig är, vad händer om jag köper en flaska klockan 12:00 för 50 kronor och säljer den för 60 kronor 13: 00? Svaret på detta är, eftersom köpet 12:00 fortfarande är en kostnad som är gjord så är detta en Sunk cost medan försäljningen 13:00 är en Opportunity cost. Självklart spelar tiden en avgörande roll för hur ditt beslut kan se ut men även i detta exempel är Opportunity cost det som är av intresse.

Problemet för samlare
För att gräva lite djupare i detta ämne så kommer vi till själva problemet som samlare brukar springa på. För om du skulle ställa frågan till en vinsamlare om denna skulle vilja köpa en flaska för 500 kronor på en auktion eller på systembolaget för att dricka den så skulle de mest troligen säga nej. Men å andra sidan så skulle de nog kunna överväga att öppna samma flaska om den hade köpts för 50 kronor, 10 år tidigare.

Detta är för i avsaknad av ett bättre ord, mental redovisning och en av anledningarna varför människor inte kan vara rationella när det kommer till pengar eller för den delen vin.

Thaler har dock även erkänt att i hans egna vänskapskrets av ekonomer och professorer så finns det människor som fortfarande tror att kostnaden är 50 kronor för att dricka flaskan. Det är helt enkelt så vi människor fungerar.

Min syn
Jag är väldigt irrationell när det kommer till pengar och detta är jag medveten om men när det kommer till min lilla samling whisky så är jag väldigt rationell. Jag vet att om jag öppnar min Festival 2015 så är denna inte längre värd enbart 889 kronor. Denna flaska kanske nu är värd 2500–3500 kronor. Skulle jag dricka denna flaska? Nej. Skulle jag köpa den för 2500 kronor idag? Tveksamt.

Därför om du någonsin funderar på att börja samla på vin, spelkort eller något annat av intresse. Kom ihåg att du är av natur inte rationell och fundera även kring vad som är en Sunk eller Opportunity cost för dig. Viktigt är att även komma ihåg dessa begrepp om en affär skulle leda till en förlust.

Med det får ni ha det gott,

//RJE

Investera i Cannabis?

Nyheter 24

Ett ämne som nyligen har blivit väldigt het är hypen kring Cannabisbolag i USA och Kanada. Vad är sanningen om Cannabis och är det moraliskt korrekt att investera i verksamheter som tillverkar och säljer droger. Låt oss dock bli klar med en sak, detta är en laglig verksamhet och investeringar i dessa verksamheter kommer inte leda till några straff eller sanktioner.

Stigmat runt Cannabis
Innan vi går in på resterande del i denna text så måste vi klargöra en sak angående Cannabis eller marijuana. Trots att Cannabis har varit olagligt i mer eller mindre större delen av världen sedan 1900-talet så finns det inget som pekar på att ren, oblandad, naturlig Cannabis är farlig. Detta är något som vi redan under 1940-talet kunde konstatera och även om det finns motstridiga uppgifter så finns det ingen konkret forskning som visar på att Cannabis skulle vara farligare än alkohol och tobak utan närmare tvärtom. Nedan följer några påståenden om Cannabis som du kanske har hört:

1. Cannabis leder till tyngre droger. Detta är sant men forskning har även visat att människor som röker eller dricker regelbundet löper samma risk om inte en större risk att testa tyngre droger.
2. Man kan dö av Cannabis. Nej, det kan du inte. Du kan dock skada dig eller dö i olyckor som följd av att vara påverkad av Cannabis. Men om det inte finns några främmande ämnen i din Cannabis så är sannolikheten 0% att du kommer dö. I USA dör 88 000 människor till följd av alkohol varje år, 480 000 människor till följd av tobak och 0 människor till följd av Cannabis.
3. Du blir mer ofokuserad av Cannabis. Detta är korrekt, du kan framstå som slö och ofokuserad av att röka Cannabis. Därför bör du undvika hantera tunga maskiner, köra bil eller göra en tenta efter några bloss.
4. Forskning har ju visat. Forskning har visat att Cannabis inte är farlig och om sanningen ska fram så är de flesta fakta som läggs fram mot Cannabis påståenden eller rena lögner som togs fram då Cannabis förbjöds i USA under tidigt 1900-tal. Många av de påhittade fakta som finns om Cannabis är framtagna via studier betalda av tobaksbolag och Harry J. Anslinger som bestämde över den amerikanska federala byrån mot narkotika.
5. Du blir galen och blodtörstig av Cannabis. Detta var en av de sanningar som Anslinger hittade på i sin kampanj mot Cannabis.
6. Cannabis påverkar utvecklingen i hjärnan. Detta är korrekt individer under 25 bör inte röka Cannabis i någon större mängd då detta påverkar hjärnans utveckling och kan påverka bland annat koordination. Fast detta gäller även, alkohol, tobak och all form av narkotika.
7. Cannabis är en ny drog. Cannabis har funnits i vår historia ända från antiken och har använts av många olika civilisationer som en form av läkemedel och berusningsmedel.
8. Används Cannabis som läkemedel? Ja, Cannabis används inom läkemedel som ett naturligt läkemedel även om det ibland är uppseendeväckande. Det finns även en rad olika artiklar och nyheter på nätet om människor som inte har fått hjälp via ``legitim´´ sjukvård men som har funnit hjälp av Cannabis.
9. Cannabis orsakar tjära i lungorna. Det är korrekt, vad det innebär vet vi dock inte. Vad vi dock har kunnat konstatera så orsakar det inte cancer som tobak.

Så om vi ska vara helt ärliga om det är någon drog som ska förbjudas så är det alkohol och tobak då det är bevisat att dessa dödar fler människor varje år och att det inte finns några positiva fördelar med dem.

Kriget mot droger- Richard Nixon
1973 föreslogs det att förbudet mot Cannabis skulle lyftas av en oberoende kommission men som vi vet enligt historieböckerna så var det inte denna väg som Nixon valde att gå utan han startade det stora kriget mot droger. En av anledningarna till detta ska enligt John Ehrlichman ha varit följande:

The Nixon campaign in 1968, and the Nixon White House after that, had two enemies: the antiwar left and black people. You understand what I’m saying? We knew we couldn’t make it illegal to be either against the war or black, but by getting the public to associate the hippies with marijuana and blacks with heroin, and then criminalizing both heavily, we could disrupt those communities. We could arrest their leaders, raid their homes, break up their meetings, and vilify them night after night on the evening news. Did we know we were lying about the drugs? Of course we did.

Förbudet mot Cannabis är rasistiskt?
I Anslingers kampanj mot Cannabis så påstods det att Mexikaner var grunden till allt ondo då det enligt honom var vanligt att Mexikaner rökte Cannabis innan de begick våldsdåd mot vita amerikaner. I bakgrund till vad Ehrlichman i efterhand sade om Nixons krig mot droger så kan man fundera om denna kampanj verkligen inte var influerad av en rasistisk agenda. Följande är material som användes i Anslingers kampanj mot Cannabis:

Colored students at the Univ. of Minn. partying with (white) female students, smoking [marijuana] and getting their sympathy with stories of racial persecution. Result: pregnancy.

Two Negros took a girl fourteen years old and kept her for two days under the influence of hemp. Upon recovery she was found to be suffering from syphilis.

Utöver detta så har vi det faktum att du idag som modern amerikan löper en klart högre risk att bli gripen och placerad i fängelse om du är mörkhyad eller är en individ med invandrarbakgrund än om du är en ``vanlig´´ vit amerikan. Risken är nämligen så hög som 4 gånger större att du blir gripen om du har en annan hudfärg än vit. I några delstater innebär även ett litet innehav av Cannabis ett fängelsestraff om minimum 2 år. Så med detta sagt, förbudet mot Cannabis kan anses rasistiskt. Det grundades på rasistiska idéer, det har använts till att förtrycka minoriteter och det är en klar majoritet mörkhyade som idag straffas orättvist av förbudet mot Cannabis.

Moral och etik
Föreslår jag att vi i Sverige ska häva förbudet mot Cannabis? Nej, det är inte vad jag säger. Men å andra sidan om droger som alkohol och tobak är lagliga varför ska inte en snällare drog som Cannabis vara laglig? Jag förstår faktiskt inte då människor påstår att det handlar om en fråga om moral och etik. Dricker du alkohol eller använder du någon produkt som innehåller tobak? Om du gör detta så är frågan om moral och etik helt oväsentlig. Ur en ren vetenskaplig synpunkt så är Cannabis den bättre produkten i denna fråga. Sedan att Cannabis har ett rykte om sig är inte så konstigt då människor har använt namnet som verktyg för att manipulera människor i årtionden. Så angående moral och etik, om du inte tycker om Cannabis så bör du troligtvis inte tycka om alkohol och tobak.

Min syn
Om det inte har framgått redan i detta inlägg så är jag öppen för en legalisering av Cannabis. Men om detta är något som bör hända, det är en annan fråga och den är svårare att besvara. Jag skulle säga som Joakim Bornold, detta är en samhällsfråga. Detta är en fråga som varje land bör bestämma själva över med sina invånare. I Sverige finns det idag inte något initiativ eller politiskt intresse att legalisera Cannabis och jag ser inget problem med det. Om det skulle i framtiden bli aktuellt med en omröstning angående Cannabis och jag hade en röst så skulle jag dock rösta ja.

Hur jag ser på problematiken av att användningen av droger kommer att öka till följd av legalisering av Cannabis? Lika stor som problematiken vid användning eller konsumtion av alkohol. Enligt studier i USA så brukar de flesta enbart testa Cannabis en gång som ett ``experiment´´. Även om användningen skulle öka från en legalisering så anser jag inte att detta skulle vara något negativt. En legalisering i USA och Kanada kommer däremot leda till ökade skatteinkomster, en reglerad marknad och förhoppningsvis en minskad illegal narkotikahandel. För om vi ska vara ärlig vad har egentligen USA:s krig mot droger lyckats med? Därför ser jag detta som en intressant möjlighet att testa konceptet med en reglerad och statligt kontrollerad marknad i form av en Cannabismarknad. Om det skulle bli skit av allt så är det ju bara att göra drogen olaglig igen. Vad det gäller bolagen som investerar i Cannabis eller odlar Cannabis, låt oss prata om det i nästa stycke.

Bolagen och investeringarna
Jag skulle kunna tänka mig att de flesta av er har sett eller hört om att svenskar just nu investerar i kanadensiska Cannabisbolag/aktier och att det är en mindre rusning efter dessa. Inte så oväntat är det även främst unga män som investerar i dessa tillgångar. Men vilka bolag finns det och vad bör man tänka på?.

Just nu är den totala marknaden sett till intäkter på en relativt låg nivå om 16 miljarder dollar (2017) och ett beräknat värde för enbart den kanadensiska marknaden (2018) ligger på 18 miljarder dollar. Denna summa om 16 miljarder dollar kommer enligt konsultföretaget Arcview öka till cirka 40 miljarder, år 2021 och då innebära en tillväxt om 150%. Detta ska då jämföras med den galna rusning efter de få aktier som går att få tag på vilket har gjort att bolag som Cronos Group och Aurora Cannabis har seglat iväg mot skyarna med uppgångar på flera hundra procent. Skulle jag då köpa en aktie som har stigit med 400 respektive 500%? Absolut inte, detta även om framtiden skulle spela ut positivare än vad de flesta redan tror. Jag skulle kunna tro att de som idag köper aktier på denna nivå kommer att få det svårt att räkna hem denna investering då antalet bolag och erbjudanden kommer att öka de kommande åren då Cannabis blir mer normalt. Att inte glömma är att försäljningen i många stater är begränsad, skatten ligger på 35%, Cannabis kommer att på federal nivå fortsätta att vara olaglig i USA och detta gör att bolag verksamma i USA kommer enbart kunna ta betalt kontant då bolag verksamma inom denna bransch inte får öppna bankkonto i USA. Antalet plantor som en privatperson får ha är maximalt 6 om ens det (beroende på stat), du får som privatperson enbart köpa en viss mängd Cannabis (cirka 30 gram), du måste genomgå prövningar för att kunna få sälja Cannabis och det är fortfarande oklart vilka stater eller provinser som kommer att helt legalisera Cannabis. Det kan även bli så att vissa stater enbart godkänner Cannabis i medicinskt syfte eller att vår alla älskade Trump lägger sig i och skrotar alltihop.

Det positiva är dock som sagt att branschen står inför en kraftig tillväxt, Cannabis är tillåtet i någon form i 29 stater i USA och fler är snart där. Användning av Cannabis som läkemedel ökar globalt och i länder som Danmark och Tyskland kan du nu få Cannabis utskrivet för medicinskt bruk.

Personligen kommer jag dock inte att investera några pengar i denna bransch för tillfället då den känns väldigt omogen och kanske rent av bubblig. Jag tror inte effekten eller tillväxten blir så stor som många tror och anledningen till detta är den underliggande risken: vad stoppar människor från att ha fler än 6 plantor hemma? Vem kommer att kontrollera detta och sedan följa upp det. Kommer lagen angående Cannabis urholkas eller kommer USA fortsätta att kasta människor i fängelse för innehav av narkotika? Hur kommer användningen av narkotika överlag att utvecklas. Detta är frågor som ännu inte kan besvaras och risken är att Cannabis som alternativ till alkohol eller tobak kan få bakslag om data skulle visa på ökad droganvändning de kommande åren. Vi får helt enkelt vänta och se.

Bolag:
Aurora  Cannabis
Canopy Growth Corp
Aphria
Cronos Group
Supreme Cannabis
MedReleaf Corp
GW Pharma
Scotts Miracle Gro-Co

Sådär, jag hoppas jag fick ihop inlägget okej idag. Var lite svårt att få med allt och samtidigt få ett flow i texten. Jag hoppas att du har lärt dig något nytt och kanske har du fått en ny syn på Cannabis. Allt gott, så hörs vi.

//RJE

Varför dröjer en överföring?

Har du någonsin undrat varför en överföring från en bank till en annan tar 2–3 bankdagar när det tar sekunder att föra över pengar från ett konto till ett annat om det är samma bank? I dagens inlägg kommer jag att försöka förklara varför detta fortfarande är ett problem och varför det är väldigt svårt att lösa.

Historia
Det banksystem eller clearingsystem som vi människor använder oss av oavsett om du bor i Sverige eller USA eller något annat land kommer mer eller mindre från den tid då man fortfarande använde bankcheckar. Detta var ett betalningsmedel som användes från runt 1700-talet till slutet av 1990 eller i vissa fall början av 2000. Betalningsmedlet gick ut på att en bank eller institution gav ut en checkbok/häfte med färdigtryckta checkar. Individen eller företaget kunde sedan använda detta häfte för att göra betalningar eller få betalningar från olika affärshändelser och transaktioner. Det kunde vara betalning av lön, hyra, licenser, avgifter och skatter eller helt enkelt bara överföring av kapital från en individ till en annan. Det man gjorde var att man skrev ned ett belopp, datum, kontonummer, namn, mottagare och signatur. Den som sedan fick checken hade då under en period, normalt några dagar på sig att lösa in denna check hos sin bank för att kunna motta betalningen.

Hur detta system gick till mer tekniskt var att när du lämnade in en check så fick du inte alltid betalt omedelbart utan detta kunde ta dagar, veckor eller i värsta fall månader innan man fick betalt. Anledningen till detta var att din bank behövde försäkra sig om att betalningen eller checken verkligen var äkta och att det belopp som stod på den var korrekt. Detta skedde genom följande steg:

1. Du får ett häfte av din bank med ett antal checkar och i vissa fall var dessa bestämda till ett max belopp.
2. Du betalar hyra till din hyresvärd med en av checkarna. För att göra det enkelt har du Swedbank och hyresvärden SEB.
3. Hyresvärden går nu till sitt SEB bankkontor där de snällt tar emot checken.
4. Under bankdagen fortsätter sedan människor att sätta in eller ta ut bankcheckar och samtliga av dessa samlas i högar eller i påsar. Oftast låg checkarna sorterade i högar, där en hög motsvarade en specifik bank.
5. När dagen var slut samlades dessa högar ihop och skickades sedan iväg på en lastbil eller ett plan beroende på närheten till banken som dessa checkar skulle skickas till.
6. Normalt mötes dessa lastbilar eller flygplan lastade med checkar varandra på tomma parkeringar eller i olika lokaler där de helt enkelt bytte påsar med olika checkar.
7. I det här fallet sker bytet mellan SEB och Swedbank och notera nu följande. Checken skrevs ut av en person som använde Swedbank men mottogs av en person som hade SEB. Det som händer nu är att checken kommer tillbaka till Swedbank via detta byte.
8. Swedbank eller dess arbetare kommer nu att granska checken, stämma av att det finns balans på det aktuella kontot och sedan då allt ser korrekt ut, godkänna betalningen mot SEB.
9. När de är säkra på allt ser korrekt ut så skickar de en bekräftelse till SEB även detta sker manuellt vilket tar en dag eller två varav sedan SEB kontrollerar att pengarna dyker upp på hyresvärdens konto.
10. Nu är betalningen gjord och det har tagit ungefär 7–15 bankdagar. Om banken som checken avser är utländsk eller som i USA befinner sig på andra sidan av landet tar processen lite längre tid.

Datorerna kommer
När datorerna kom så kanske du tänker dig att det blev effektivare? Tyvärr inte så mycket. När datorerna dök upp så innebar detta att många länder och banker slutade att använda checkar och betalningen blev visserligen mer ``digital´´ men mycket skedde fortfarande manuellt. Följande system började användas under mitten av 1900 till idag.

1. Du kommer in till din bank Swedbank och vill göra en betalning till din hyresvärd som fortfarande har SEB.
2. Banktjänstemannen slår in beloppet, mottagare, namn och all övrig information som förut fast nu på en dator. För dig som kund ser detta ut som att betalningen sker omedelbart men detta är inte korrekt.
3. Checkarna har visserligen försvunnit men dessa har nu blivit ersatta av magnetremsor vilka kommer att som förut samlas ihop och sedan sorteras i slutet av dagen för att skickas vidare.
4. Denna gång skickas dock inte remsorna till en annan bank utan nu skickas dessa till en clearingscentral eller clearingshus där remsorna kommer att tryckas in i en gigantisk samling av datorer.
5. Dessa datorer kommer nu delvis ta hand om steg 7,8,9 från föregående exempel. Det datorerna egentligen gör är att de likt en mellanhand kontrollerar båda bankerna samtidigt och stämmer av respektive bankkonto.
6. Betalningen är nu gjord. Under förutsättningen att allt såg bra ut och det har tagit ungefär 4–9 bankdagar.


Nutid
Beroende på i vilket land du lever i eller vilken bank du använder dig av så finns dessa äldre system fortfarande kvar och en del av arbetet sköts fortfarande manuellt. Detta oavsett om du gör betalningen själv via en dator hemma eller om du går in till ett bankkontor och ber dem göra överföringen. Det är visserligen inte vanligt att banker idag skickar magnetremsor mellan dem och en clearingscentral men faktum är att alla transaktioner mellan olika banker fortfarande går via en central. Normalt sker detta digitalt men som nämnt beroende på vilket land du lever i så sker vissa saker manuellt. Du kan läsa om några av de clearingscentraler som används idag med följande länk:
http://www.riksbank.se/sv/Finansiell-stabilitet/Finansiell-infrastruktur/System-i-den-svenska-infrastrukturen/RIX/

Ett digitalt arv
Det vi nu har gått igenom är historian om hur betalningar har gått till men jag har ännu inte förklarat varför det fortfarande kan ta 2-3 bankdagar för en betalning att komma fram. Förklaringen till detta kan kännas dum men den är egentligen väldigt simpel. I många länder är det datasystem som används idag mer eller mindre samma system som användes under 1940–1960-talet. Det är alltså samma system som användes då checkar och magnetremsor fortfarande var en del av banksystemet. I länder som USA är dataspråket/koden som deras system bygger på så gammalt att de som idag studerar datavetenskap inte kan systemet om de inte har en kärlek för latin. Det clearingsystem som används idag i USA bygger nämligen på datorspråket COBOL vilket presenterades 1959.

Se det är ungefär som att en skyskrapa på 30 våningar med alla de senaste rönen inom husbyggen fortfarande använder sig av de rör som lades i marken där under tidigt 1940-tal då det fortfarande var en enplansvilla ståendes på fastigheten. Det finns inbyggda flaskhalsar i systemet.

Framsteg och problem
I många länder som t.ex. Sverige eller England har dock denna utveckling gått framåt under de senaste åren men det är dock fortfarande osäkert när vi verkligen får tillgång till överföringar som går på sekunder globalt. I länder som USA kan detta dröja fram till 2030 innan ett helt nytt moderniserat system är på plats. I USA går det fortfarande snabbare att ta ut pengarna kontant på en bank, springa till banken tre kvarter ned och sätta in dem där än att göra en digital överföring.

Det som påverkar hur den framtida utvecklingen kommer att se ut är till mångt och mycket beroende på följande:
1. kostnad, att byta ut ett system mot ett nytt kostar mycket pengar och i många länder är detta en kostnad som bankerna måste stå för. Detta har gjort att i länder som USA att bankerna själva inte har vilja tagit steget då systemet oavsett dess begränsningar fortfarande ``fungerar´´.
2. Två olika språk. Att byta ut ett gammalt system mot ett nytt innebär att all data måste översättas från ett dataspråk till ett annat. Se det lite som att översätta latin via en kinesisk tolk till modern svenska.
3. För att ett system ska fungera och vara legitimt så måste majoriteten i systemet stödja det.
4. Det snabbaste sättet idag för globala överföringar är virtuella valutor som Bitcoin. Därför undersöker många banker och länder system som kan dra fördelarna av blockchain vilket är grunden för virtuella valutor.
5. Mifid 2. För er som inte vet kom det nyligen ut ett nytt regelverk eller protokoll som avser att göra betalningsmarknaden mer transparant i Europa. Något Mifid förhoppningsvis kommer att bidra till är att nya applikationer som Swish kommer att lanseras på en breddare marknad och att vi i framtiden kan ``swisha´´ pengar snabbare inom Europa.

Överföringar inom banken
Anledningen till att överföringar inom en bank kan genomföras inom några sekunder är till följd av att bankens interna system självt kan bekräfta och genomföra transaktionen utan att behöva cleara den mot en extern central. Det är helt enkelt den korta och enkla förklaringen. Ingen spännande lösning eller magi utan ren logik. Att applikationer som Swish fungerar är till följd av att bankerna i Sverige gemensamt samarbetar och äger applikationen.

Bankdagar
Detta är oavsett vad din banktjänsteman säger en kvarleva från bankcheckarna. I länder med de nyaste och modernaste systemen där allt sker digitalt så finns det ingen anledning att en överföring ska dröja över helgen. I länder eller hos banker med äldre system där vissa steg fortfarande sker manuellt så kan man köpa att det tar en eller två dagar extra men inte i länder som Sverige. Det som gör att en betalning inte går igenom över helgen eller en helgdag är helt enkelt eftersom bankerna/centralerna som tillhandahåller systemet inte väljer att göra dem. För datorn eller systemet som i de flesta fall är helt digitalt spelar det ingen roll, det tar inte ledigt eller tillbringar helgen framför soffan. Det är helt enkelt en relik från en annan tid. Om de skulle vilja så skulle en överföring även kunna ske på helgdagar under några sekunder.

Pengarna skickas inte direkt?
Några av er kanske har tänkt på hur konstigt det är att om du sätter in pengarna innan klockan 9 på morgonen så kommer de fram samma dag men om du gör det efter den tidpunkten så tar det till nästkommande bankdag. Anledningen till detta är samma som för bankdagar. Det är ett medvetet val som banker och clearingscentraler har gjort trots att det är ologiskt. Se det som att när bankerna samlade ihop högar med checkar under dagen och sedan då banken skulle stänga så lastades alla högar/påsar på en lastbil för att köras till en central. Detta är exakt samma system som idag används fast digitalt. Normalt har en bank idag en eller två klockslag då alla transaktioner skickas vidare av systemet. Detta trots att det är helt digitalt och systemet inte behöver vänta på att få göra en överföring så är systemet utformat på ett liknande sätt som det var under 1900-talet. Rent tekniskt sett så skulle det inte spela någon roll vid vilken tidpunkt på dygnet en överföring görs, men som av en tradition så är det tyvärr alltför ofta bestämt att vid vissa tider på dygnet så kan pengarna skickas.

Sammanfattning
Jag hoppas att ni har lärt er något i dagens inlägg och kanske nu har fått svar på en fundering som ni har haft då ni fört över pengar från ett konto till ett annat. Att notera är att som jag förhoppningsvis har varit tydlig med i detta inlägg är att hur systemen är uppbyggda och hur lång tid en överföring tar är väldigt individuellt. Det kan skilja sig mycket från bank till bank och land till land. Det sker även löpande framsteg på detta område även om det ibland kan verka väldigt långsamt. Jag tror dock att användningen av blockchain och dess teknologi är rätt riktning och att vi i framtiden kommer titta tillbaka på detta och undra varför det tog så lång tid att lösa. Tänk till exempel om ett mail tog 2–3 bankdagar att komma fram eller att det inte skickades under helgdagar? Skulle inte det vara konstigt?.


Med det sagt, jag hoppas ni har en go helg.

//RJE