Hard Seltzer en produkt med potential

Då investeringar i svenska tillverkare av alkohol- och alkoholfria produkter har blivit lite av en hobby försöker jag hålla mig själv uppdaterad kring nya trender och intressanta teman vilka kan sätta prägeln på hur scenen för den svenska spritmarknaden kommer att kunna utvecklas under de kommande åren.

Jag har bland annat deltagit i diskussioner på olika forum gällande tillverkningen av ``Pink Gin´´ en produkt som jag tyckte Hernö Gin och Mackmyra skulle satsa på när trenden av sötare alternativ började att ta vid. En potential vilket kanske blev tydligast när Kopparberg rullade ut sin version i en lyckad lansering via sin kundbas i Storbritannien. Och även om Hernö Gins lansering inte hade något med mina inlägg att göra var det roligt att se att min magkänsla angående potentialen för en sådan produkt var klockren.

Men det är inte detta dagens inlägg kommer handla om utan det är det växande intresset för Hard Seltzers.

Vad är en Hard Seltzer
Ni som inte vet vad jag pratar om när jag säger Hard Seltzer kan föreställa er en Loka Citron men med en alkoholhalt på mellan 4-6%. Det är kortfattat ett kolsyrat alkoholhaltigt vatten som är smaksatt med någon uppfriskande smak som citron, ananas, äpple, granatäpple, passionsfrukt eller tropiska- skogsfrukter.

Hard Seltzer, Skinny Bitch, Spiked Seltzer, Hard Sparkling Water och Hard Soda ett kärt barn med många namn. Det är dessutom inte någon ny dryck som plötsligt dök upp på radarn under början av 2020 utan det är en drink som troligtvis alltid har funnits med på listan över drinkar man kan beställa i en bar med tillgång till kolsyrat vatten. Under 1980-1990-talet hade drycken sin senaste peak varav drycken är mycket äldre än så.

Runt 2012 började intresset för drycken att öka i USA mer eller mindre samtidigt som La Croix började att bli populärt även detta en kolsyrad dryck vilket växte fram som ett nyttigare alternativ än läskedryck och sedan dess har tillväxten för marknaden avseende Hard Seltzer pekat rakt uppåt. Under 2017-2019 exploderade Hard Seltzers popularitet från att ha en total amerikanska försäljning om om 41 miljoner dollar 2016 till runt 488 miljoner dollar under 2018 och 1 miljard dollar 2019.

Under 2020 lanserades drycken officiellt i Sverige av både amerikanska och svenska märken på Systembolaget.

Giganten White Claw
Den stora giganten idag inom den amerikanska marknaden vilket är runt 70% av den totala globala Hard Seltzers marknaden är White Claw som 2019 hade en marknadsandel i USA på runt 58% följt av Truly om 26% som dessutom ägs av Boston Beer Company.

När White Claw lanserades 2016 sålde bolaget 388 584 lådor om 24 burkar varav siffran växte till 7,3 miljoner under 2018 för att under 2019 öka till ofattbara 29,1 miljoner lådor.

Marknadsandel 2019 (US):
1. White Claw - 58
2. Truly - 26
3. Bon & Viv - 6
4. Smirnoff - 4
5. Henry´s - 2
6. Natural Light - 2

Framtida tillväxt
Under 2019 växte försäljningen av Hard Seltzer med runt 226,4% vilket kan jämföras med ölförsäljningen vilket ökade med mindre än 1%.

Enligt en beräkning gjord av olika analytiker tror dem att marknadsvärdet under 2020 kommer att dubblas till runt 3,5 miljarder för att fortsätta att expandera mot 6,5 miljarder 2024 och slutligen 14,5 miljarder dollar 2027. En annan analys tror även på en tillväxt om 16,2% under perioden mellan 2020 till 2027.

Marknadsandelen är fortfarande väldigt liten och består av låga ensiffriga procent och möjligheten till tillväxt med över 20-30% de kommande åren är inte omöjlig. Detta då marknaden för USA som är den största globalt för Hard Seltzer knappt uppgår till 2,5% av den totala alkoholmarknaden.

Svenska produkter och producenter
Den svenska marknaden för Hard Seltzer består idag av en kombination av mindre och större bryggerier som har avsatt en del av sin produktion till Hard Seltzer. Därav finns vad jag vet ingen tillverkare som satsar helhjärtat på enbart Hard Seltzer idag. Utöver det tillkommer det en mindre import av amerikanska märken vilka brukar dyka upp i det tillfälliga sortimentet på Systembolaget.

Min förståelse är dock att Local som idag är den enda Hard Seltzern i det fasta sortimentet på Systembolaget står för runt 80-90% av all försäljning inom denna kategori. Local som går under varumärket Three Towns Independent Brewers ägs av Galatea som i sin tur ingår i Martin & Servera-koncernen. Dock kan jag tänka mig att lanseringen av Kopparbergs egna produkter snart kommer att knuffa ned Local från tronen som enväldig härskare.

Svenska marknaden 2020:

Local (Galatea ingår i Martin & Servera)
Kopparbergs (Kopparbergs)
Truly (USA, Boston Beer Company)
Forest (Sodafactory AB company)
Amber Bay (Carlsberg)
FORS (Lissåker Nord Bjärneman Company)
Uppsala Brygghus (Uppsala Brygghus)
Storm (Krönleins Bryggeri)
Supreem (Sahlins Brygghus)
Omnipollo - Återkommande mindre släpp

Så varför Hard Selzter ?
Det som gör Hard Seltzer populär och varför jag har börjat stoppa ned en handfull burkar i korgen när jag är på Systembolaget är det faktum att denna dryck framstår som ett mycket bättre alternativ för dem som vill vara nyttig men ändå kunna dricka alkohol med sina vänner.

Jag kommer inte påstå att en Hard Seltzer på 5% är bättre än att inte dricka alkohol alls men detta är det näst bästa alternativet enligt mitt tycke.

Det är inte sällan att en burk hard selzer har mindre än 100 kalorier, runt 1-2 gram kolhydrater och knappt 1 gram socker per burk. Majoriteten är även glutenfria och en handfull av dem är till och med veganska.

Så om du är ung, hipster, träningsfreak eller helt enkelt bara noggrann med vad du stoppar i dig. Varför inte ta en Hard Seltzer nästa gång du är på systembolaget.

Produktion och ekonomi
För att producera Hard seltzer behöver du 3 ingredienser:
1. Kolsyrat vatten
2. Alkohol (Vodka)
3. Smakämne (juice)

Detta är allt.

Eller detta är en sanning med modifikation. Om du önskar att tillverka varje beståndsdel själv så kommer du att behöva lite mer utrustning än ett lager och en bueljeringslina. Det är även inte självklart att det är just Vodka som är den bästa basen. Men det är en fördel att välja en billig sprit som inte har någon specifik smak eller unik egenskap.

I USA använder de alkohol destillerad från främst sockerrör medan man i Europa och Sverige använder alkohol baserad på frukt och spannmål. Som tur för alla hembrännare kan ett paket socker och lite jäst användas till tillverkningen av Hard Seltzers då det inte är reglerat vilken sprit som får användas.

Ekonomin bakom Hard Seltzer är ganska intressant då priset för en burk Local på 330 ml idag via Systembolaget ligger på runt 20 kronor. Men där kostnaden för en Loka är runt 10 kronor vilket mer eller mindre är samma produkt. Vilket i sin tur kan jämföras med den nya ölen Ey'Bro som nyligen lanserades på Systembolaget för 7,9 (+1 krona pant). En produkt som är dyrare att tillverka än både Loka och Local eftersom kostnaden för ingredienserna som används vid tillverkningen av en öl kostar generellt mer.

Vilket betyder om man kan få volym i försäljningen av en Hard Seltzer borde inte det vara omöjligt att kunna förvänta sig en marginal på över 40% lågt räknat. Dock misstänker jag att volymen i Sverige ännu är alldeles för liten. Jag tror bland annat att försäljningen knappt är mätbar eller tillräckligt intressant för att särredovisas för tillverkare som till exempel Kopparberg eller Carlsberg.

Investeringar och möjligheter
Som den svenska marknaden ser ut idag finns det inget fristående bolag som helhjärtat satsar på Hard Seltzer där det är möjligt att göra en investering i denna vad jag helhjärtat tror på kommer att vara den nya Whisky- och nu senare Ginboomen .

De bolag som dock kan vara intressanta prospekt är Amber Bay (Carlsberg), Kopparbergs (Kopparbergs) och Truly (USA, Boston Beer Company).

Bland annat Boston Beer Company kan vara en intressant kandidat då de äger Truly vilket är en produkt som bolaget har gjort betydande investeringar i. Detta blev bland annat tydligt under deras senaste rapport där de bland annat lyfte fram och försvarade deras investeringar i Truly som en investering i framtida tillväxt och utvecklingsmöjligheter.

Därför kommer jag hålla ögonen öppna för investeringsmöjligheter i Hard Seltzer när och om det dyker upp ett svenskt mindre bryggeri som vill satsa på detta. För jag tror på allvar att de bolag som idag kan få en fast plats på Systembolagets hyllor kommer att under de kommande åren se en stark tillväxt inom denna kategori och jag tror att dem som investerar i Hard Seltzer kommer att se en stor avkastning i längden.

Sammanfattning och Disclaimer
Jag äger inga aktier i de bolag som jag idag har skrivit om. Jag får även ingen kompensation för denna text utan den är skriven enligt mitt eget intresse och det faktum att jag personligen tycker Hard Seltzers är en fantastisk produkt.

Min personliga uppfattning är att sedan Boston Beer Company har rusat från låga 400 dollar till höga 900 dollar under 2020 att aktien idag är dyr. Om jag skulle investera i något av de större bolagen så skulle det bli Kopparbergs.

Dock skulle jag vilja rekommendera att man inväntar möjligheten till att investera i ett mindre bryggeri. Även om detta innebär en onoterad investering. Vad jag vet finns det för tillfället inget sådant erbjudande på marknaden men jag kommer hålla ögon och öron öppna och troligtvis skriva ett inlägg när det blir aktuellt.

Texten idag är baserad på källor från:
S&P Global
Nielsen
The Spirits Business
Grandviewresearch
Vox

Med det sagt,

Ni får ha en go lördag

//RJE

Alternativkostnad en ekonomisk teori

Inom främst ekonomistyrning och mikro- och nationalekonomi kommer ni att stöta på de två begreppen Alternativkostnad (opportunity cost) och Sunk cost. Begrepp som i teorin ska kunna ge en viss rationell grund att stå på då vi som privatperson eller företag önskar att ta ett beslut om något som kommer att påverka framtiden. Men vi kommer idag förutom att gå igenom vad denna teori betyder även förklara varför den inte alltid löser det problem som den är utformad för att lösa.

Men innan vi går vidare i texten låt oss fördjupa oss lite i begreppen.


Centrala begrepp inom teorin:
Alternativkostnad (opportunity cost): Alternativkostnad är en fråga om vad skulle resultatet vara om vi kunde i förväg se vad ett val framför ett annat skulle resultera i. Till exempel om vi väljer att köpa ett par nya jeans är konsekvensen att vi spenderar 1000 kronor. Om vi inte köper ett par nya jeans kommer konsekvensen vara att vi har kvar våra 1000 kronor men istället har vi inga nya jeans.
Sunk cost: Är en kostnad som redan är tagen och som inte går att göra ogjord. Om vi köper en bil för 100 000 kronor spelar det ingen roll om vi kör den, låter den stå i garaget, säljer den eller byter den mot något annat. Kostnaden kommer fortfarande vara 100 000 kronor och det bör därav vara ointressant inför framtida beslut eftersom det inte går att gå tillbaka i tiden och få denna kostnad ogjord. Målet är att eliminera alla sunk cost när vi gör vår beräkning.
Särintäkt: Intäkt som enbart uppstår till följd av att ett beslut tas framför ett annat. Företaget Svenska möbler AB väljer att producera 100 stolar istället för 80 och intäkten är 200 kronor per stol för dessa 20. Om inte dessa 20 stolar hade producerats hade inte en intäkt om 4 000 uppstått. Särintäkten är 4000 kronor.
Särkostnad: Kostnad som enbart uppstår till följd av att ett beslut tas framför ett annat. Då företaget Svenska möbler AB väljer att producera 100 stolar istället för 80 tillkommer en kostnad om 50 kronor per stol för dessa 20. Om bolaget inte producerade de extra 20 stolarna hade inte en kostnad om 1 000 uppstått. Särkostnaden är 1000 kronor.
Täckningsbidrag: Enligt formeln särintäkt - särkostnad = täckningsbidrag. Om särintäkter är större än särkostnader kommer täckningsbidraget att vara positivt varav investeringen eller beslutet bör vara positivt för personen eller företaget. I alla fall om vi enbart ser till de ekonomiska konsekvenserna.

Det mänskliga problemet
När det kommer till att ta ett beslut har människor tyvärr en fallenhet att agera impulsivt och i många fall direkt ologiskt. Vi brukar dessvärre ha en tendens att agera i motsatsen mot vad som hade varit det logiska alternativet och bör därför inte betraktas som tillförlitliga när det kommer till objektiva beslut. Ett sätt att utesluta de mänskliga bristerna är genom att låta matematik, statistik och data ta besluten för oss, eller kort förklarat överlåta beslutet till databaserade beslut.

Teorin bakom alternativkostnad handlar om att ställa två val mot varandra där beslutet kan framstå som omöjligt eller där svaret kanske inte är det som personen i fråga önskar. Det kan bland annat handla om att ställa det objektivt bästa alternativet mot det subjektivt bästa alternativet. Det kan även handla om att du som person har lagt ned en stor del av din tid, energi och kapital på ett projekt men där valet nu står mellan att skrota det man har åstadkommit för fördel av ett annat alternativ och lösning.
Vi kommer nu titta på några teoretiska övningar som förhoppningsvis ger en lite tydligare bild avseende vad vi pratar om.

Exempel 1: Star Wars: The Last Jedi
Låt oss säga att du har bestämt dig för att se den nya Star Wars filmen The Last Jedi på bio. Biljetten för att kunna se denna film på premiärdagen är 130 kronor. Utöver det köper du en stor popcorn och en mellan läsk för 45 kronor eftersom du är sugen på lite snacks till filmen när du är vid bion.

När du efter cirka 30 minuter börjar inse att filmen kanske inte är så bra som du hade hoppats att den skulle vara överväger du därför att lämna biosalongen utan att se resten av filmen.

Dock har du lite ångest över de 175 spänn som du har lagt ut för att kunna se filmen och valet blir därför att stanna kvar. När du kliver ut ur salongen kan du konstatera att detta var den sämsta Star Wars filmen du någonsin har sett och du hade hellre kört ett pass på gymmet.

Var det ett korrekt beslut att stanna kvar?

Svar: Enligt teorin om alternativkostnader och exkluderingen av sunk cost gjorde du i detta fall en felaktig kalkyl. Detta då kostnaden för biljetten var vid tillfället 30 minuter in i filmen en sunk cost och därav ointressant. Oavsett om du hade lämnat bion eller suttit kvar hade du inte kunnat göra kostnaden ogjord. Detsamma gäller även påsen med popcorn och muggen med dricka. Att kostnaden var 175 kronor en gång i tiden ska inte påverka ditt beslut. Det som ska påverka ditt beslut är dina två alternativ.

1. Lämna bion för att ta ett snabbt pass på gymmet.
2. Sitta kvar och genomlida 152 minuter katastrof.

Det av de två alternativen som vid tillfället var det bästa alternativet hade varit det korrekta beslutet och vad detta är kan vara svårt att besvara då inget av dem kanske är det självklara valet. I detta fall handlar det om vad man själv värderar högre än det andra.

Exempel 2: Bjudresa till Spanien
Du har precis blivit erbjuden att följa med på en all inclusive resa till Spanien där samtliga kostnader för flyg och boende är betalda. Dock måste du själv stå för eventuella utlägg som mat utanför hotellet och sådant som snacks, dricka, shopping och nöjen.

Då du har varit sugen på en resa under en period men inte riktigt har haft råd är detta erbjudande ett väldigt lockande alternativ. Dock kommer du att behöva ta ut dina sista semesterdagar och ytterligare 2 dagar tjänstledighet utan lön eftersom du inte har tillräckligt många dagar sparade.

Efter några dagar funderande väljer du att acceptera erbjudandet och åker på en 7 dagar lång all inclusive.

Var detta ett korrekt beslut?

Svar: Enligt teorin om alternativkostnader och exkluderingen av sunk cost är det lite svårt att besvara denna fråga eftersom det kräver att vi gör några antaganden. Det som dock är viktigt att ta med från denna övning är att resan som är gratis är trots detta faktum en sunk cost. Det är nämligen oväsentligt om du har betalat för den eller inte. Det som ska påverka ditt beslut är dina två alternativ.

1. Stanna hemma och spara dina sista semesterdagar och få lön för 2 dagar.
2. Utnyttja dina sista semesterdagar och gå miste om 2 dagslöner

I detta exempel kan det därför framstå att alternativ 1 är mycket bättre än alternativ 2. Men som ni säkert redan vet är inte val som dessa inte så enkla i verkligheten. En resa kan addera andra värden vilka inte går att mäta i kronor och ören. För en person som är överarbetad kan en resa till Spanien vara skillnaden mellan sjukskrivning och att vara tillbaka till arbetet på måndag.

Matematiskt exempel
Låt oss säga att ett bolag inför säsongen 2020 överväger att investera i ett nytt bokningssystem för sin verksamhet som är inriktad på uthyrning av stugor i de svenska fjällen. För att underlätta övningen kommer vi enbart att hänvisa till de två alternativ som övervägs som alternativ A och alternativ B.

A: Bolaget har beräknat att per bokning så kommer vinsten att öka med 2 kronor medan kostnaden kommer att öka med 50 öre. Enligt bolagets underlag är den totala mängden bokningar för den kommande säsongen beräknad till 2000 bokningar. Därav bör vi kunna beräkna att resultatet av denna investering är 4000 - 1000 = 3000 kronor i vinst.

B: Bolaget har beräknat att per bokning så kommer vinsten att öka med 3 kronor medan kostnaden kommer att öka med 1 krona. Enligt bolagets underlag är den totala mängden bokningar för den kommande säsongen beräknad till 2000 bokningar. Därav bör vi kunna beräkna att resultatet av denna investering är 6000 - 2000 = 4000 kronor i vinst.

Om vi ställer upp detta i en tabell kan vi se följande resultat.

                                            A            B
Särintäkt                            4000        6000
Särkostnad                        1000        2000
Täckningsbidrag               +3000     +4000
Alternativkostnad             -4000      -3000
Resultat                            -1000      +1000

Vi kan redan vid uträkningen av täckningsbidraget se att alternativ B bör vara det bästa alternativet men om vi vill vara säker kan vi slutföra kalkylen genom att ``föra´´ över täckningsbidraget som en alternativkostnad till A. Detta steg låter oss att objektivt och matematiskt se vilket alternativ som är det bästa genom att genomföra alternativkostnaderna.

Det som dock inte har tagits i beaktning i detta exempel är alternativ C. Att fortsätta använda det gamla systemet men att se över om det finns andra flaskhalsar inom organisationen som skulle kunna dra ned på verksamhetens effektivitet och lönsamhet.

Alternativ C
Företaget väljer att i slutet av säsongen 2019 skicka ut ett formulär till samtliga gäster där de ställer frågan, vilket av dessa alternativ kan vi förbättra för att ni ska vilja boka med oss igen i framtiden:

1. Förbättra och underlätta vårt bokningssystem.
2. Förbättra och utveckla våra paketerbjudanden.
3. Erbjuda fler boendealternativ i olika prissegment.
4. Eget svarsalternativ.

När bolaget sammanställer datan från formulären märker de att svaren har rangordnats enligt följande ordning:

3
2
4
1

När säsongen 2020 närmar sig har därför bolaget skrivit kontrakt med privata stugägare för att under perioden som stugorna inte används av de privata ägarna så kan bolaget hyra ut dem i utbyte mot en split 50/50 av intäkterna. Detta gör det möjligt för bolaget att kunna erbjuda stugor i 5 prissegment i istället för 3. När säsongen närmar sig sitt slut kan bolaget konstatera att vinsten per bokning är upp hela 12 kronor och antalet bokningar har ökat från prognosen om 2000 bokningar till faktiska 2800. Vinsten är därav 12 x 2800 = 33 600 kronor.

Svagheten med alternativkostnader
Alternativ C får i detta fall avse det som är svagheten med teorin. Nämligen att den kan bara underlättar beslut mellan de alternativ som redan är kända. I detta fall hade troligtvis alternativ C aldrig övervägts eftersom det hade varit en okänd variabel och tyvärr tas många beslut även om de är goda i sig på ett ofullständigt underlag.

Vilket gör att vi återkommer till början av denna text där vi slog fast att människan väldigt ofta agerar impulsivt och irrationellt. Tyvärr har teorin avseende alternativkostnader ett inbyggt problem. Den förlitar sig på att personen eller personerna som tillämpar den för att ta ett logiskt och objektivt beslut har samtlig information tillgänglig och att de alternativ som övervägs verkligen är dem som är de bästa alternativen. Det innebär även att samtliga konsekvenser ska vara utforskade och övervägda innan ett beslut tas vilket sällan är sanningen.

Kritik
Förutom problemet med alternativkostnader vilka jag beskrev ovan har kritikerna kring denna teori riktat in sig på främst två punkter.

1. Tid: Att samla in, analysera och beräkna olika alternativ tar tid och kostar pengar. Tyvärr har beslutsfattare ofta för många beslut att ta och för många alternativ att överväga varav man ofta tar det första bästa alternativet för att sedan analysera effekten efter det faktum då konsekvenserna redan är kända.
2. Brist på redovisning: Beslut som fattas enligt teorin om alternativkostnader kan dessvärre inte härledas till ett specifikt intäktskonto eller för den delen en resultaträkning i och med beslutet har tagits. Hela teorin bygger på antaganden om en framtid som ännu inte är materialiserad och är därav okänd.

Debatten kring nytt och gammalt
Det vi i detta inlägg inte har behandlat är den större debatten som teorin delvis var i centrum av under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet mellan den Österrikiska skolan och den klassiska ekonomiska skolan vilket även gick under namnet The Marginalist Revolution. Denna konflikt gällde kanske främst frågan om hur marknaden bestämmer priset på en vara. Är det tillgång som främst driver priset som den klassiska skolan förespråkade eller är det efterfrågan som främst driver priset vilket den Österrikiska skolan hävdade.

Eller kanske mer korrekt det var en debatt om opportunity cost vs real cost. En debatt som ännu inte har en definitiv vinnare.

Sammanfattning
Oavsett vilket val du står inför och oavsett vilken situation du befinner dig i på jobbet i affären eller hemma i soffan finns det alltid alternativkostnader varav vissa beslut betyder mer och vissa betyder mindre. När du byter kanal på tvn misstänker jag att du inte gör en större analys gällande vilka alternativkostnader som finns och hur detta kommer att påverka resultatet längre fram i framtiden. Medan du inför andra beslut, som vid köp av bostad eller en ny bil troligtvis tar dig tid att titta på olika alternativ för att jämföra deras styrkor och svagheter eftersom ett felaktigt beslut kan innebära att du blir fast med något som du inte förväntade dig varav konsekvensen kan vara av betydande karaktär.

Det handlar även om att vara medveten om att även om du har jämfört och utvärderat de bästa alternativen som du känner till vid det aktuella tillfället så är det inte självklart att du känner till alla möjligheter som är tillgängliga. Därav är det möjligt att det bästa alternativet som finns tillgängligt fortfarande är okänt när du väl tar beslutet.

Slutligen är frågan om vad som är det bästa alternativet mycket beroende på vilket mål man önskar att uppnå och här kan tyvärr inte teorin hjälpa dig att välja. Därav kommer alltid teorin avseende alternativkostnader att vara till grund för mänskliga brister även om vi inte alltid är medvetna om dem.

Alternativkostnad en teori som trots dess brister fortfarande har en given plats i ekonomisk litteratur och de 100 om inte 1000 beslut vi tar varje dag.

//RJE

Hernö Gin bygger hotell (Min reflektion)

En ny bomb från Hernö Gin har slagit ned från klar himmel och min första reaktion var absolut, självklart. Varför ska inte världens bästa gindestilleri (min personliga åsikt) driva ett gin inspirerat hotell och vad passar inte bättre än i Höga Kusten. Vilka möjligheter, mässor, festivaler, resor, evenemang, Silja Line och en riktigt fräsch bar i Härnösand där man kan ta en drink efter maten tittandes ut mot Höga Kusten Plåtslageris vackra industrilokaler (ironi).

Det var först en idé som jag älskade men som jag sedan nästan började avsky för att slutligen kanske finna mig i att det kanske kan bli bra ändå men att jag ändå inte tycker att det är rätt väg att gå?

Låt oss prata om det i dagens inlägg

Disclaimer:
Jag är aktieägare i Hernö Gin och jag äger en mindre samling av deras limiterade släpp.

Kort om Hernö Gin
Världens mest prisbelönta destilleri under perioden 2013-2017. Destilleriet har vunnit inte mindre än totalt 206+ internationella utmärkelser varav 106+ av dem i prestigefyllda tävlingar där det blivit guld eller master. Destilleriets grundade Jon Hillgren är invald i det nyligen grundade Gin Hall of Fame. Hernö Gin från den lilla byn Dala strax utanför Härnösand är ännu ett exempel på svensk hantverksproduktion när den är som bäst.

En snabb uppdatering
Jag har under en tid planerat att göra en uppdatering om Hernö Gin till bloggen men det har liksom inte funnits tid eller den där lusten att riktigt sätta mig ned och gräva mig ned i bolagets rapporter, redovisningar och nyhetsbrev utan jag hade nästan tänkt att göra något nästa gång de rapporterar. Sa jag till mig själv inför föregående rapport.

Det man kort kan säga om vad som har hänt sedan jag sist skrev om Hernö Gin är att de har haft några samarbeten med olika svenska och internationella producenter vilka har mynnat ut i lite olika spännande produkter. Utmärkande här är väl samarbetet med Four Pillars och O.P. Anderson bara för att nämna två. Sedan har de färdigställt besökscentret med restaurang och utökat (pågående) kapaciteten avseende tillverkningen av just gin. De har även genomfört en lyckad lansering av deras tolkning av vad en Pink Gin bör vara och rönt olika framgångar utomlands med sina produkter.

Att inte glömma är att deras produkter nu säljs på de flesta taxfree butikerna i norden tack vare ett samarbete med Altia Corporation.

Vilket avslutar en av de snabbaste sammanfattningarna ni kan få avseende Hernö Gin från 2018 fram till idag varav jag har med 100% missat något.

Hernö Gin blir ett fastighetsbolag ?
Så till dagens ämne. Hernö Gin ska alltså bli hotellägare, intressant. Innan vi går in på vad mina tankar är kring detta måste vi dock förtydliga en sak som jag tycker att bolaget kunde varit tydligare med i och med de släppte informationen. Nämligen att de två satsningar som publicerades kommer att skötas via två enskilda bolag (Dotterbolag?) och bolaget som destillerar Hernö Gin kommer att vara ett eget bolag (Moderbolag?).

Därför kan man dela upp Hernö Gin och den framtida verksamheten i 3 olika bolag:

1. Hernö Gin AB: Destilleriet i Dala.
2. Hernö Gin i Stockholm AB: Cocktailbar, eventlokal och exportverksamhet med placering i Stockholm.
3. Hotell Hernö Gin AB: Driften och ägandet av hotellet i Härnösand

Vad pengarna från emissionen som publicerades idag ska användas till är bolag 2 nämligen Hernö Gin i Stockholm AB och etableringen av verksamheten i Stockholm och en vad jag förstår utökad exportverksamhet. Hernö Gin anser att kassan som är avsedd för destilleringen är tillräcklig och finansieringen för hotellet ska tydligen redan vara löst. Detta var till en början lite otydligt men när man tog sig tid och inte bara skummade igenom all information som kom samtidigt framstår det inte längre som lika konstigt.

Emissionen och Hernö Gin Stockholm
Den kanske enklaste saken att smälta från den information som kom ut är nog investeringen och etableringen av en bar och eventlokal i Stockholm. Jag skulle troligtvis inte överdriva om jag påstår att den absolut största marknaden för Hernö Gin i Sverige är Stockholm. Att inte satsa på en lokal/bar i Stockholm är därför troligtvis ett misstag. Den främsta anledningen är nog att det är enklare att anordna evenemang i Stockholm än vad det är ute i Dala för dem som bor i södra Sverige.

Jag förstod det även som att denna lokal ska arbeta med export och det jag kan gissa från denna information är väl att det är enklare att genomföra möten och träffar med internationella märken och distributörer i Stockholm med anslutningar till Arlanda. Nu vet inte jag om det även blir en lagerlokal i Stockholm av färdiga produkter som inväntar export men det är väl möjligt.

Hotell Hernö Gin AB
Nu har vi tagit oss till ämnet som egentligen hela detta inlägg handlar om. Hotellet i Härnösand ute på Kanaludden. Detta är en idé som jag inte avskyr men det är inte heller en idé jag riktigt gillar heller. Låt oss utveckla detta lite.

När jag först läste nyheten läste jag det som att destilleriet Hernö Gin skulle bygga ett hotell i Härnösand. Vilket inte riktigt stämmer. Det nya bolaget Hotell Hernö Gin AB ska via ett kapital om 10 miljoner från Hernö Gin vara med och bygga och sedan drifta ett hotell som kommer att gå på i runda slängar 100-150 miljoner kronor. Hur övrig finansiering ser ut framgår inte av den information som har släppts men som jag kan tycka är av yttersta intresse för mig som aktieägare. Via olika diskussioner på Facebook har det förtydligats att det ska vara lokala entreprenörer m.fl. som är med i detta projekt.

Låt oss börja med varför jag först avskydde tanken med att Hernö Gin skulle ta sig an ett Hotell i Härnösand (Min första reaktion):

1. Om Hernö Gin, det vill säga bolaget som producerar gin skulle vara bolaget bakom detta projekt så skulle Hernö Gin inte längre vara ett bolag som destillerar alkohol. Det skulle vara ett fastighetsbolag som vid sidan av destillerar gin. Och detta eftersom majoriteten av bolagets tillgångar skulle bestå av fastigheter. Hotellet i Härnösand och fastigheterna ute i Dala.
2. Om Hernö Gin skulle äga ett hotell skulle en stor del av den ekonomiska balansen vara knuten till en enda tillgång vilket skulle väga tungt i all redovisning och hela den ekonomiska kalkylen för bolaget skulle behöva viktas om.
3. Det finns mycket som talar för Höga Kusten just nu förutom egentligen en sak. Centrumet i Härnösand. Tomma lokaler och arbeten som flyttar till Sundsvall. Härnösands centrum är en tråkig utveckling.
4. Placeringen på Kanaludden är ganska bra om man bortser från att utsikten idag består av industrilokaler och att dom hemska tärnorna tycks tycka om att terrorisera människor kring vattnet.
5. Planerna kring att bygga ett hotell vid Kanaludden har nog varit aktuella under cirka 10-15  år men ändå finns det inget hotell. Att nu Hernö Gin via ett delvis ägt bolag ska ta sig an denna uppgift med personen som senast hade planer på att etablera ett hotell känns inte helt förtroendeingivande. Om platsen och möjligheten är så unik och har en sådan oerhörd potential till att bli en riktig framgång, varför har ingen tagit steget ut?

Varför jag tycker det är helt rätt att det är Hernö Gin som bygger ett hotell i Härnösand (Min första reaktion):

1. Jon (Hernö Gin) och Jerry (Friluftsbyn) är troligtvis bland de driftigaste och duktigaste ambassadörerna för Höga Kusten och om det är någon som kan ro ett projekt i hamn så är det dessa två individer med deras omgivning av entusiastiska medarbetare som kan lyckas.
2. Ett hotell med inspiration från Dala, Höga Kusten och Hernö Gin ? Jag tänker direkt på Kosta Boda Art Hotel. Möjligheten till att bygga ett unikt hotell i världsklass är nästan oändlig, om man bara gör det på rätt sätt.
3. Jag har tidigare funderat lite kring när och om Hernö Gin har planer kring att bygga ett mindre hotell eller B&B i Dala men ni som har varit där ute på Öppet hus vet nog att detta är ett projekt i sig. Först och främst är vägen ut till Dala från Härnösand dålig och då ska vi inte prata om grusvägen som går sista biten fram till destilleriet. Att då försöka bygga ett mindre hotell bredvid destilleriet hade nog inte varit en optimal lösning. Ett hotell i centrum är då nog att föredra.
4. Placeringen i Härnösand gör det möjligt att anordna större evenemang som festivaler, galor, mässor och ``paket´´ där resenärer bor på hotellet eller kommer med båten från Stockholm för att sedan besöka destilleriet eller helt enkelt göra en provning på hotellet. Kombinationen och möjligheten till att utveckla olika upplevelser är väldigt lockande.

Den stora frågan som ännu är obesvarade
Den stora frågan som fortfarande enligt min mening fortfarande är obesvarad från publiceringarna är finansieringen av Hotell Hernö Gin AB och bygget av hotellet. Enligt Hernö Gin ska denna bit redan vara löst men vad innebär egentligen detta. Via diskussioner på Facebooksidan för Hernö Gins aktieägare har det blivit lite tydligare.

Hernö Gin kommer att investera 10 miljoner i det nya bolaget som Jon har grundat utanför Hernö Gin AB. Resten av finansieringen kommer att bland annat att ske av lokala entreprenörer. Vilket betyder att Hernö Gin AB kommer att investera i det nya bolaget och inte äga det som ett dotterbolag. Övriga frågor skulle Jon som jag förstod det återkomma till framöver när samtliga bitar är lösta.

Men detta gör att själva finansieringen av Hotell Hernö Gin AB fortfarande kommer att vara en inte så obetydlig punkt. Om jag/vi som aktieägare ska äga en andel av ett bolag vill jag egentligen veta vem och vilka som finansierar bygget eftersom detta kan komma att påverka den potentiella avkastningen jag kan förvänta mig från Hernö Gin.

Emissionen i sig
Emissionen i sig har jag inte så mycket tankar om mer än att bolaget tar 10 miljoner för att finansiera ett hotell medan man tar in 5,5 miljoner för att sedan kunna finansiera en lokal i Stockholm. Lite bakvänt om du frågar mig. Om det enbart hade varit en fråga om att Hernö Gin ska investera 10 miljoner för att satsa på en lokal i Stockholm varav 5,5 av dem kommer från en mindre emission för att locka in nya aktieägare i Stockholm och därav stärka varumärket och intresset för Hernö Gin i huvudstaden hade jag inte sagt något. Men nu är det ju inte lika enkelt.

Jag hade kanske hellre vilja sett att bolaget tar dessa 10 miljoner till att expandera tillverkningen ytterligare och kanske investerade i effektivisering av produktionen. Kanske till och med investerade i en anläggning som gör det möjligt för bolaget att tillverka all sprit in house, som jag förstår köper bolaget fortfarande in denna ack så viktiga komponent.

Låt oss prata värdering
Jag var redan vid föregående emission kritisk till värderingen av bolaget och jag valde då att inte investera i den rundan. Jag kan därför redan nu meddela att jag även denna gång inte kommer att investera i denna emission. För mig finns det två anledningar till varför man ska investera i onoterade bolag:

1. Potentialen till tillväxt och avkastning: Normalt växer bolag som mest när de är unga och nystartade eftersom varje krona syns direkt på resultatet. Därav är potentialen till avkastning hög men även risken eftersom mycket kan hända i ett litet bolag med små resurser.
2. Ett resa: Ibland kanske investeringen är något mer än enbart en finansiell placering där avkastningen är av mindre betydelse. Kanske vill man stötta en dröm, en idé eller uppnå något som inte går att mäta med pengar. Kanske är investering mer av en biljett vilket tillåter investeraren att vara med på en resa vilket i sig är värd mer än en monetär framgång.

Då bolaget nu liksom då 2018 har ökat sin värdering från smått otroliga cirka 349 miljoner (114 miljoner kronor 2017) kronor till 9 402 000 x 55 = 517 110 00 kronor 2020. Finns det enligt mig en begränsad sida uppåt värderingsmässigt även om resan för dem som hoppar på idag kommer att bli väldigt intressant de kommande åren. Men värderingsmässigt? jag är inte säker på att den omsättning och det resultat som Hernö Gin just nu producerar försvarar denna värdering. Jag är inte säker på att Hernö Gin kommer att kunna försvara den även när den nya produktionskapaciteten är maximerad eller när hotellet är i full drift.

För vad kan ett hotell i Härnösand omsätta 20-30 miljoner och kanske göra 2-3 miljoner i vinst? Visserligen kan eventuella visningar, provningar och evenemang ge en god boost till detta men om denna vinst ska sedan delas upp mellan olika parter. Vad blir då avkastningen till Hernö Gin och i längden aktieägarna.

Lite kort matematik
Om vi bara slänger lite med siffrorna kommer kapaciteten att dubblas med den nya anläggningen från 400 tusen flaskor till 800 tusen flaskor och låt oss anta att hotellet ger ett positivt resultat om 3 miljoner per år.

Detta bör via enkel huvudräkning innebära att om vi enbart tar omsättningen för 2019 om cirka 25 miljoner och 206 tusen flaskor sålda så bör det översättas till runt 100 miljoner kronor i omsättning vid maxkapacitet. Och då vinstmarginalen de senaste åren legat kring 30% bör resultatet efter finansnetto bli runt 30-35 miljoner. Eller cirka 23,4-27,3 miljoner efter skatt.

Detta skulle vid dagens värdering kring 517 miljoner kronor innebära att värderingen skulle landa kring ett P/E 19. Att då ha i åtanke är att vi beräknar att Hernö Gin kommer att nå maxkapacitet om cirka 5 år. Vilket är en väldigt lång tid enbart för att se ett bolag växa in i sin egen kostym.

Uppköp av branschkollegor
En trend som har varit lika tydlig som tillväxten av småskaliga destillerier är trenden av uppköp där några av de största drakarna har valt strategin att det är enklare att köpa upp mindre destillerier än att själv starta dem. Tyvärr sker de flesta uppköpen av till exempel Pernod Ricard, Diageo och Beam Suntory utan en offentlig köpesumma så jag har försökt sammanställa den information som finns tillgänglig för att ge en någorlunda nyanserad bild.

BULLDOG: Köptes 2016 av Gruppo Campari till en summa vilket inklusive kassa, sysselsatt kapital och det fria kapitalet uppgick till 70 miljoner dollar. Bolaget hade vid tillfället en försäljning om cirka 12 miljoner dollar och sålde 150 000 tusen 9L lådor Gin eller 1 350 000 flaskor.
Sipsmith: Köptes 2016 av Beam Suntory för uppskattningsvis 50 miljoner pund. Bolaget hade vid tillfället en försäljning om cirka 8,6 miljoner pund.
Malfy Gin: Köptes 2019 av Pernod Ricard som vid tillfället producerade 90 tusen lådor gin eller 810 000 flaskor.
Four Pillars: Under 2019 köpte Lion 50% av Four Pillars vilket vid tillfället producerade runt 500 000 tusen flaskor till ett beräknat retail värde om 35 miljoner dollar. Enligt en industri kännare angiven i en artikel uppskattades transaktionen vara värd runt 30-50 miljoner dollar.
Chase Distillery: Ett uppköp påbörjades 2020 av Diageo varav transaktionen bör vara klar under 2021. Chase hade under perioden augusti 2017 och december 2018 en försäljning om 16,9 miljoner pund och gjorde en vinst om 1,2 miljoner pund.
Aviation Gin: Aviation Gin eller Davos Brands är kanske mest känd för dess minoritetsägare Ryan Reynolds som bara för några år sedan köpte in sig i bolaget. Köpesumman som initialt är 335 miljoner dollar kan växa till 610 miljoner dollar om olika mål är uppnådda under de kommande åren. Under 2019 ökade bolagets försäljning med 117% och antalet lådor uppgick till 83 000 eller 747 000 flaskor. I köpet ingår hela märkes portföljen kontrollerad av Davos Brands.

Borde jag inte vara glad?
Det kanske låter konstigt att jag som aktieägare är negativ till denna nyhet men jag ska försöka förklara varför jag har mina reservationer. När jag investerare i Hernö Gin 2014 var bolaget unikt. Bolaget var det enda i sitt slag i Sverige och kanske vågar vi påstå det enda i sitt slag i världen. Att en liten destillatör redan från de första dropparna kunde ta upp kampen med de stora drakarna om titeln ``Världens bästa Gin´´ var något som ingen hade kunnat drömma om.

Det var 2014 och marknaden har ändrats markant sedan dess.

Idag 2020, har snart varje svensk stad ett eget gindestilleri som kan titulera sig med priser som Världen bästa Gin eller Världens bästa Gin och Tonic. Priser, vilka under en period mellan 2013-2017 verkade vara reserverad för ett enda bolag. Hernö Gin.

Och även om jag inte tror att resan för Hernö Gin är över. Absolut inte på långa vägar måste vi ändå ställa oss frågan. Investerar vi i Hernö Gin för en potentiell avkastning eller för resan. Det ena måste inte utesluta det andra men kanske för tillfället är anledningen det senare.

Avslutning
Inlägget har varit lite sisådär idag och en anledning för detta är att jag har försökt skriva allt i ett enda stycke med mindre ändringar. Jag har valt att inte ställa mina 1000 frågor till Hernö Gin och Jon även om de säkert hade kunnat besvara dem och underlättat skrivandet enormt och anledningen för det är att jag vill att inlägget ska vara mina första reflektioner.

Jag vill att min initiala reaktion ska skina igenom även om den kanske inte är lika smickrande som ett mer genomtänkt inlägg hade varit. Jag försöker för den delen alltid vara ärlig med mina tankar kring en investering och ett bolag även om jag på ett mer personligt plan gillar vad de sysslar med. Dock kan jag tycka att det är viktigt att sära på vad man tycker om dem subjektivt och objektivt. Det vill säga är detta en bra investering eller inte.

Idag är min generella uppfattning att om du vill investera i ett bolag för en potentiell stor avkastning om 5 år så är kanske Hernö Gin inte det bästa alternativet. Om du dock vill vara med på en intressant resa, välkommen till ägarskaran.

Avslutningsvis vill jag vara tydlig med att detta är mina egna tankar och idéer och om ni vill investera i Hernö Gin så råder jag er att läsa på om bolaget och kontakta Jon och Hernö Gin om ni har frågor kring bolaget och dess planer.

Med det sagt,,

//RJE

Fler bloggar:
https://fondanalys.se/2020/11/11/herno-gin-gor-nyemission/ https://www.fredagskronikan.se/2020/11/13/herno-gins-nyemission/?fbclid=IwAR2KMDXsw0JQ5IeIzRjLhTHxdznJjtxs_pEfWvzfd06EbR13_0NgP8ChNqc

Uppdatering av hemsidan

Idag är inlägget mer av en uppdatering och inte ett inlägg avseende något specifikt ämne. Därför om ni inte finner detta av intresse är ni ursäktad. Dock skulle jag vilja att ni i alla fall tar en titt på vad jag har sysslat med de senaste månaderna genom att besöka min webbsida:

Ekonomiivartid.se

En behövlig uppdatering
Ni som har läst min blogg tidigare kanske redan vet att jag har haft en webbsida med samma namn som ett sidoprojekt. En webbplats där idéen alltid har varit att jag ska kunna lägga upp lite längre material vilket inte åldras med tiden på samma sätt som ett vanligt blogginlägg.

Denna sida har tyvärr inte fått den kärlek som den borde och då jag bloggar lite till och från med dessvärre längre uppehåll mellan olika perioder av högre aktivitet har denna sida fått lida av det faktum att den har en lägre prioritering än vad bloggen har. Texten till webbsidan tar bland annat mycket längre tid att skriva då jag vill kunna ge varje ämne och text det utrymme som det förtjänar. Mitt mål är att om bloggen är en sammanfattning av ett ämne så ska webbsidan vara en djupare introduktion.

Därför har jag nu under några månader tillägnat lite mer tid till att mer eller mindre bygga om sidan från grunden och skriva om eller i alla fall korrigera det material som jag redan hade lagt upp. Bland annat har jag delat upp vissa texter till två eller fler individuella sidor när jag ansåg att det är bättre att ge dem eget utrymme. Detta avser bland annat Den första börsen och Stockholms Fondbörs, två ämnen som tidigare låg under en och samma sida men som nu har delats upp till två olika.

Jag är ganska nöjd med denna välbehövliga uppdatering även om det inte är ett mästerverk.

Uppdateringen i kort
Då sidan har byggts om från grunden känner jag att det är enklare att punkta upp vilka förändringar som har skett på ett mer övergripande plan. Det hjälper nog även er som aldrig varit in på webbsidan att i alla fall få ett hum om vilka förändringar jag har gjort.

1. Implementering och användandet av mall: För att underlätta framtida tillägg av nya sidor och ämnen har jag valt att använda mallar vilka jag sedan har modifierat för att passa det utseende jag önskar. Innan denna förändring skapade jag varje sida själv vilket inte levde upp till önskad nivå och kvalité. Detta berodde bland annat på att jag inte hade någon tidigare erfarenhet av att bygga enskilda sidor och ville göra allt själv. Nu har jag dock lärt mig en nyttig läxa, varför göra något mer komplicerat än vad det borde.

2. Byte av färgkarta: Innan ändringen till svart, rosa, grått och blått använde jag grått, beige, brunt och grönt för olika funktioner och avdelare. Jag hoppas denna ändring är bättre estetiskt och ser mer tilltalande ut för ögonen.

3. Addering och byte av bilder: Detta är en ändring som är fortlöpande och det finns ännu duplikationer på vissa sidor vilka kommer i framtiden att bytas ut. Denna process tar dock lite längre tid då jag försöker matcha materialet med en matchande bild och då jag ännu betalar bilderna ur egen ficka till hemsidan vill jag undvika onödiga köp.

4. Uppdelning och uppdatering av text: Bara för att jag anser att en text är tillräckligt bra nog för att publiceras innebär inte detta att texten är perfekt. Tvärtom. Jag avser att med jämna mellanrum uppdatera varje text med nytt material och att allmänt gå igenom texterna för att korrigera dem. Denna gång låg fokuset på att lägga till material och dela upp redan upplagd material till egna specifika sidor när det var möjligt. I framtiden avser jag att gå igenom och korrigera materialet igen med mer fokus på stavning och formulering.

5. Egen grafik: Jag har under en tid försökt lära mig konsten att skapa eget material och ett exempel på detta är att en stor del av grafiken på sidan idag är skapad av mig eller redigerad av mig för att bättre passa det material jag skapar. Under de senaste månaderna har jag bland annat använt tjänsten Gravit Designer för att lära mig skapa olika ``tillägg´´ vilka förhoppningsvis ska underlätta och förtydliga vad som sägs i texten. Min plan är att sakta men säkert implementera mer grafik utan att påverka eller störa min idé av flow.

Exempel på material jag har skapat är grafiken i texten för Agentteorin. (Upplösningen blir inte perfekt i blogger)

Framtid och funderingar
Då den nya sidan nu är på plats är planen för tillfället att fokusera på nytt material och skapa mer grafik som jag kan addera till webbsidans olika sidor. Jag kommer nog inte göra några större ändringar av utseendet i närtid om det inte av någon anledning sker något som kräver det.

Det som just nu ligger närmast när det kommer till nytt material är att lägga till fler ord till ordlistan. Jag har även funderat kring om det skulle vara intressant att addera en sida med engelska ord vilka har en svensk definition. Får helt enkelt återkomma gällande detta.

Utöver det vill jag även lägga till mer sidor om värdepapper som till exempel certifikat och lite mer udda ekonomiska händelser/misstag som bolag och ekonomier har genomgått. Lite mer historia det vill säga. Bland annat funderar jag på att skriva klart texterna om Charles Ponzi, Tulpankraschen, Mississippibubblan, Söderhavsbubblan och Den brittiska järnvägs hysterin vilka är om ni har läst min blogg tidigare gamla inlägg sedan några år. Vissa av dem har jag vid olika tillfällen redan kommit tillbaka till och uppdaterat i mina Google docs med nytt material och lite ideér på tillägg. Dock har jag insett att för att jag ska kunna skriva klart dem såsom jag önskar skulle jag behöva en vecka eller två av intensivt skrivande vilket tyvärr är ett projekt som just nu inte är möjligt.

Input och förslag
Då jag skriver texterna dels för att få ur mig lite tankar och ideér men även för att lära människor om ekonomi och historia så skulle jag även vilja ha lite input och feedback från er som läser min blogg och kanske även har besökt min webbsida.

Vad skulle ni önska att jag skriver mer om, är det något ni inte gillar med webbsidan och är det något som ni saknar. För den delen vad är det ni skulle vilja veta mer om men som ingen tycks kunna besvara. Finns det något ekonomiskt mysterium som ni skulle vilja få besvarat eller något annat underligt ekonomiskt fenomen som är konstigt men som ändå är väldigt normalt i den tid vi lever i.

Ge mig gärna förslag på vad ni tycker och tänker.

Med det sagt får jag nog tacka för mig denna gång och om ni har tid får ni gärna ta en titt runt på min hemsida.

Ekonomiivartid.se

//RJE

Företag väntar med börsen

Dagens inlägg är gjort i samarbeta med David Wester från bloggarna forvaltarbrevet.com och http://borssmart.se/.

Med det sagt välkommen David,

Företag väntar med börsen 

Allt fler företag tar längre tid på sig att komma till börsen idag jämfört med för 20 år sedan. Amazon, Google och Apple var alla tidiga till börsen, mätt till dåvarande storlek. Idag får investerar vänta tills företagen har miljard värderingar innan möjligheten ges att ta del av uppsidan i tillväxtbolag. Kolla på Spotify, eller Uber som båda har väntat länge innan bolagen valde att notera en aktie på en allmän börs. Riskkapital håller i sina guldkorn längre på den onoterade marknaden och tenderar att notera bolagen när den största tillväxten redan har varit. 

Slack
Ett annat exempel är Slack, kommunikationsverktyget från Kalifornien, som noterades på en miljardvärdering för ett år sedan. Även om bolaget visar en 30% tillväxt har aktien minskat i värde sedan noteringen. Riskkapital som var tidigt i bolagets tidigaste finansieringsrundor visar nog andra siffror.
                            

Kameo
Förlorarna på det här är småsparare som får det svårare att ta det av bolag i tidigt stadie. Nya handelsplattform som exempelvis Kameo har till viss del försökt att adressera det här problemet genom att låta småsparare investera i onoterade obligationer främst inom byggsektorn. Forvaltarbrevet har skrivit ett omdöme efter att investerat i Kameo, där kan du läsa mer om vad det innebär att använda den här typen av tjänster.

Även om riskkapitalen fortfarande har en uppenbar fördel genom att de tidigt kan ta del av unga tillväxtbolag löser dessa nya plattformen lite av det stora gap som just nu finns på kapitalmarknaden.


David Wester, Förvaltarbrevet



Disclaimer 
Dagens inlägg är ett samarbete där David och jag har givit varandra möjligheten att i ett kort inlägg ge exponering till varandra. Ingen ekonomisk kompensation har förekommit, författaren har själv valt ämnet och ingen redigering har genomförts.

Agentteorin en ekonomisk teori

PS: En version av denna text finns på min webbsida Ekonomiivartid.se

Agentteorin, Principal-agentteorin eller Agentproblemet är en av de grundläggande teorierna inom ekonomistyrning och organisationslära. Teorin används främst inom ekonomisk litteratur men även inom undervisning avseende statsvetenskap för att förstå relationen mellan chefer och anställda, uppdragsgivare och uppdragstagare, väljare och förtroendevalda med flera.

Centrala begrepp inom agentteorin:
Agent/Utförare: Agenten eller utföraren är den individ som har fått ansvar eller makten att inom sitt område eller uppgift att ta beslut som påverkar företaget och dess ägare. Kan vara allt från inköp av fika till fikarummet, hantera leveranser till att teckna stora kundavtal.

Principal/Huvudman: Beroende på storlek och struktur av ett företag är detta ägaren eller en person ansvarig för agenten. Principalen har som uppgift att styra agenten till att de tar de beslut som gynnar företaget och dess ägare.
Kontrakt: Avser skrivna och oskrivna kontrakt vilka ska reglera organisationens medlemmar och deras agerande så att de samstämmer med företagets och ägarnas mål.
Agentkostnader: Kostnader för att delegera arbete till någon annan. Kan vara kostnader för incitamentsprogram, kostnader för övervakning, förlorad nytta till följd av dåliga beslut och mindre effektiv produktion.
Egenintresse: Risken enligt agentteorin baseras på att agenten kommer att agera för att maximera sin egen vinst och därav verka opportunistisk.
Informationsasymmetri: Då agenten normalt har mer information än principalen angående kunder, projekt och vad agenten faktiskt gör på sin arbetstid finns det en brist på transparens vilket agenten kan använda till sin fördel.

Agentteorin i kort
Agentteorin har som mål att förklara situationer där någon (agenten) utför något på någon annans (principalens) uppdrag och vilka konsekvenser denna delegering kan leda till. Teorin avser även att förklara hur skapandet av kontrakt kan styra agenten att genomföra sin uppgift enligt principalens vilja. Teorin kan även på ett grundläggande plan förklara relationen mellan företagets ägare, dess ledning och anställda.

Konflikten enligt agentteorin
Enligt agentteorin finns det inom organisationer en inbyggd intressekonflikt mellan bolagets ägare vilka önskar att maximera vinsten och bolagets anställda vilka enligt teorin avser att maximera sin egen ersättning och framtida karriärmöjligheter.

Agenten enligt denna teori antas agera opportunistiskt om de lämnas utan översyn eller uppföljning. Att agenten agerar opportunistiskt skulle i längden kunna drabba ägarna då det inte är självklart att agentens beslut för att tillfredsställa sina egna behov är dem som kommer att ge bäst resultat för organisationen som helhet.

Ett exempel enligt denna teori är att agenten kommer alltid välja att maska eller dra ned på arbetstakten och därav anstränga sig mindre om risken för att bli upptäckt är liten.

Agentrelationer
Då agentteorin kan appliceras brett på de flesta organisationerna och även på olika nivåer inom en organisation kan man beskriva dessa relationer som agentrelationer.

Exempel på agentrelationer är:

Ägare - Styrelse
Styrelse - Divisionschef
Divisionschef - Anställd
Beställare - Leverantör
Lärare - Elev
Tränare - Spelare
Statsminister - Röstare

Agentteorins syn på människan
Agentteorin gör vissa antaganden om människan och dess beteende och i teorin kokas dessa ned till tre punkter.

1. Människan kommer alltid att agera utifrån sina egna intressen.
2. Människan är av natur irrationell varav de beslut som tas av agenten bör anses vara irrationella eller i bästa fall begränsat rationell.
3. Människan försöker i det längsta undvika risk eller konsekvenser vilka kan drabba den egna individen.

Dessa antaganden kan framstå som negativa i relation till den enskilda individen men det finns dock en bakomliggande rationell logik bakom dessa antaganden. Varför skulle en agent inte vilja utnyttja sin position när den har möjlighet att göra det utan konsekvens? Kostnaden får ju någon annan stå för.

Agentteorins syn på organisationen
Teorin bygger vidare på sin negativa syn avseende människan när den gör vissa antaganden om organisationen och de agentrelationer som uppstår.

1. I organisationen kommer det alltid finnas en nivå av Informationsasymmetri mellan agenten och principalen.
2. I organisationen kommer olika medlemmar att ha olika mål varav konflikter kommer att uppstå mellan agenten och principalen.
3. I organisationen eftersträvar principalen eller bolagets ägare alltid högre effektivitet.
4. Oavsett storlek eller struktur går det alltid att finna agentrelationer varav kontrakt går att införa.

Även dessa antaganden finner viss logik. En lagerarbetare kommer alltid att ha ett informationsövertag om vad som sker i lagret jämfört med en butikschef. Det kommer alltid finnas utrymme för att konflikter kan uppstå mellan de som är anställda och de som styr. Och slutligen kommer företagets ägare alltid förvänta sig högre effektivitet och i längden en högre vinst.

Praktiska exempel

Exempel1:
Emma har precis blivit klar med sina ekonomistudier och har fått ansvaret för att effektivisera en större butik där Kalle jobbar på lagret. Emma misstänker att Kalle som har jobbat på lagret under några år nu inte är tillräckligt effektiv och att det borde vara möjligt att minska tiden det tar för honom att ta emot nya leveranser. Till sin hjälp har Emma läst om agentteorin och har bestämt sig för att mäta tiden det tar för Kalle att plocka av en pall med varor för att sedan införa ett digitalt kontrollsystem där Kalle prickar av varje pall som han plockat av.

Efter ett tag upptäcker Emma att Kalle tar dubbelt så lång tid på sig att plocka av pallarna än vad det borde ta och konfronterar Kalle angående detta. Det visar sig att i sin iver att effektivisera så har Emma missat att Kalle som jobbar ensam på lagret inte bara hanterar leveranser utan även hjälper kunder som ska hämta sina beställningar, kör ut varorna till butiken och placerar lagervarorna på rätt plats i lagret.

När Emma nu har tagit med denna nya information i sin beräkning upptäcker hon att Kalle inte alls jobbar långsamt utan har delegerats för många arbetsuppgifter. Hon bestämmer sig för att delegera ansvaret för uppackningen av varor i butiken till butikspersonalen och upptäcker ganska snart att hela butiken jobbar mycket effektivare och att Kalle nu jobbar 25% snabbare.

Exempel2:
Under en årsstämma i ett bolag har ett beslut tagits om att öka incitamentsprogrammet för bolagets ledningsgrupp med 10 miljoner per individ i en engångsbonus om de under de kommande 12 månader lyckas att lyfta vinsten per aktie med 1 krona.

Under de kommande 12 månaderna lyckades bolaget att generera ett kraftigt vinstlyft om 80 öre, 20 öre kort om målet om 1 krona. Marcus som är VD inser att han kommer att gå miste om bonusen på 10 miljoner och övertygar Philip att bolaget borde använda en del av företagets kassa för att köpa tillbaka lite aktier från marknaden. Denna manöver skulle kunna peta vinsten precis över målet och därav göra ledningsgruppen berättigad till bonusen.

Planen sätts till verket och Marcus får när böckerna stänger för helåret sin bonus om 10 miljoner utbetald eftersom vinsten per aktie hade ökat med 1,1 kronor. Dock framgår det för bolagets aktieägare att Marcus egentligen har handlat omoraliskt eftersom 30 öre av ``vinsten´´ kommer från bolagets egen kassa och är en effekt av att vinsten nu delas på färre aktier än vad de gjorde innan. Men eftersom Marcus inte har gjort något fel får han behålla bonusen.

När årsstämman nästa år tar beslut om ett liknande incitamentsprogram har förslaget ändrats från vinst per aktie till vinst per aktie exkluderat förändringar i antalet aktier.

Minimera risken
För att minimera risken att agenten väljer att agera i strid mot principalen eller utnyttjar Informationsasymmetrin kan organisationen skapa kontrakt vilka kan både vara skrivna och oskrivna varav deras mål är att styra organisationens medlemmar till ett mer önskvärt resultat.

Dessa kontrakt kan dock översättas till några punkter:

Kontrollsystem: En organisation kan investera i regelstyrning vilket betyder att principalen övervakar agenten via ett kontrollsystem. Detta kan avse allt från indirekt övervakning via kameror, loggar, rapporteringssystem men även att direkt fysiskt kontrollera agenten på dess arbetsplats.
Incitamentsprogram: Organisationen kan enligt principen om morot och piska belöna val och beslut vilka överensstämmer med ägarnas intresse eller belöna uppnådda mål med olika bonussystem.

Dock kan dessa system bli väldigt dyra och byråkratiska vilket leder till att de tär på resurserna och fungerar kontraproduktivt. Dessa kostnader kan sammanfattas som agentkostnader, eller kostnaden för att delegera arbete.

Kritik
Den främsta kritiken mot agentteorin är det faktum att teorin antar att agenten alltid är opportunistisk i sitt handlande. Denna kritik grundar sig bland annat i det faktum att agentteorin utgår från att det bara är materiella saker som styr agentens handlingar utan någon hänsyn till immateriella saker som människans grundläggande behov.

Behov vilka kan översättas till hälsa, välmående och självuppfyllelse eller andra immateriella föremål som kan värderas högre av agenten än materiella saker som en högre inkomst.

Kritiker har även påpekat att antaganden om att agenten av natur alltid väljer den minst ansträngande lösningen stämmer dåligt med andra teorier om mänskligt beteende. Bland annat går mot det faktum att människan har en tendens att välja det alternativ som anses vara det moraliskt och etiskt korrekta valet framför det som kan framstå som enklast.

Vi brukar benämna detta som altruism, hederlighet eller helt enkelt det faktum att människan brukar vara mer omtänksam och försiktig med någon annans egendom.

Begränsningar i agentteorin
Agentteorin har trots dess relativt enkla antaganden en viss begränsning när det kommer till tillämpning i praktiken. Vilket grundar sig i att det inte alltid är självklart vilken form av kontrakt som bör användas för varje angiven situation. Det är även oklart hur en kontrollmekanism bör implementeras för att få det resultat principalen önskar eller till vilken kostnad detta bör ske.

- Incitament kan manipuleras och ge oönskade effekter.
- Att inför olika kontrollsystem innebär inte att dessa fungerar om ingen följer upp dem.
- Kontrakt fungerar bara om man samtliga parter har accepterat dem.
- Kostnaden för kontroll och uppföljning kan överstiga nyttan och fungera kontraproduktivt om det blir för byråkratiskt.
- Alla organisationer är olika.

Sammanfattning/Avslutning
Agentteorin har sedan dess framväxt under 1970-talet genomgått ett antal olika revisioner och det finns idag ett flertal olika förlängningar av den vilka bland annat har tagit en mer positiv syn på människan och dess roll i organisationen. Dock kan man säga att grunden är densamma idag som den var då:

1. Agentteorin försöker förklara effekten och kostnaden för delegering av arbete.
2. Agentteorin försöker förklara hur en organisation kan utforma kontrakt så att agenten agerar utifrån principalens intressen.

Även om agentteorin har kommit att kritiseras för sin alltför enkelspåriga syn på organisationer och de medlemmar som ingår i dessa har den genom sin generella karaktär fortfarande en dominant position inom den ekonomiska världen och tillämpas fortfarande i många sammanhang. Teorin brukar även väldigt ofta i ekonomisk litteratur få ett eget stycke inom ekonomistyrning och organisationslära när dessa behandlar ämnen som redovisning, revision, styrelsesystem och incitamentsprogram. De som studerar statsvetenskap har även dem säkert sprungit på denna teori.

Med det sagt så hoppas jag ni har en go helg,

///RJE 

Försäkra din samling(Whisky)

                            
Detta är information insamlad från samtal med mitt eget försäkringsbolag, diskussioner på olika forum och information hämtad från ett antal hemsidor. Därför ska detta enbart ses som en fingervisning och inte ett definitivt svar.

Ni bör alltid rådfråga ert försäkringsbolag om ni känner en viss oro för att er samling inte är korrekt skyddad mot diverse olyckor, stölder och katastrofer.

Med det sagt låt oss prata försäkringar gällande din Whiskysamling eller samlingar överlag.

Vad gäller för dig?
En mycket enkel fråga vilket tyvärr är omöjlig att besvara utan att låta som en jurist. Det beror på.

Anledningen för detta totalt värdelösa svar är att olika försäkringsbolag ser på samlingar vilka delvis eller helt har gått förlorade väldigt olika. För vissa täcker den vanliga hemförsäkringen alla former av skador på din samling medan andra brukar anse att Whiskysamlingar och samlingar generellt inte ingår i den vanliga hemförsäkringen utan bör skyddas via en tilläggsförsäkring/sakförsäkring. Där är det enklast att ringa ditt försäkringsbolag och fråga dem vad som gäller för dig specifikt.

Hemförsäkringen
Mellan tummen och pekfingret brukar den vanliga hemförsäkringen skydda skador, stölder och olyckor på lösöre med ett belopp på mellan 1 - 1 500 000 kronor.

Varav nyckelordet i detta fall är lösöre. Om ditt försäkringsbolag anser att din samling faller under kategorin lösöre är samlingen mer eller mindre skyddad på samma sätt som din telefon, dator, tavla, konstverk och eller annat föremål så länge föremålet är i ägarens hem. Detta är troligtvis det vanligaste svaret men här gäller det att hålla koll.

Normalt avser försäkringen av lösöre ett relativt lågt belopp upp till maximalt bara runt 1 - 1,5 miljon kronor allt beroende på försäkringsbolag. Ett belopp som kan kännas högt när man börjar sin samling men som blir relativt lågt om du råkar äga några äldre japanska flaskor från till exempel Ichiros Whiskyserie eller man råkar ha några gamla Muminmuggar ståendes i vitrinskåpet. Det gäller även att hålla koll på det finstilta det är inte alltid självklart att beloppet som anges som maximum alltid gäller, normalt finns det ett tillägg vilket begränsar den totala summan.

Därför kan det vara bra att vid tillfälle kontrollera att värdet på samlingen inte överstiger det eventuella försäkringsbeloppet som du har tecknat för att undvika risken att vara underförsäkrad.

Att notera avseende hemförsäkringen är att försäkringsbolag kan lägga in text vilket avser stöldbenägna föremål och om dessa ska inkluderas eller exkluderas från den allmänna hemförsäkringen. Det är inte självklart att en exklusiv klocka eller en unik flaska Whisky täcks av hemförsäkringen eftersom dessa kan anses vara av högt intresse för tjuven.

Utökad hemförsäkring/sakförsäkring
Beroende på vilket försäkringsbolag du använder kan de erbjuda ett högre belopp avseende försäkringsbeloppet och då i utbyte mot en högre premie. Om de då erbjuder en utökad försäkring för lösöre via hemförsäkringen eller om de rekommenderar en sakförsäkring kan variera beroende på bolag.

Dock är rekommendationen i detta fall att sätta försäkringsagenten mot vägen och fråga om denna höjda försäkring verkligen täcker det behov som du efterfrågar. Tyvärr händer det oftare än vad man kan tro att personer utgår från att en tilläggsförsäkring eller ett högre försäkringsbelopp innebär att försäkringen kommer att täcka allt mellan himmelen och jord. Detta är desvärre inte sant. En vulkanförsäkring kommer till exempel oavsett vilken premie du betalar aldrig täcka skador orsakade av en flodvåg som har startats till följd av ett vulkanutbrott.

Allrisk/drulle
En populär försäkring är drulle och troligtvis är det denna som de flesta personer kommer i kontakt med när olyckan är framme men dessvärre täcker denna försäkring väldigt små belopp, runt 40 000 - 200 000 kronor.

Denna försäkring är i sig inte dålig om man råkar tappa en ensam flaska i golvet men när samlingen växer och blir lite äldre inser man ganska snabbt att en flaska köpt på 80-talet för 1000 kronor kan betinga ett värde som bara den överstiger drulleförsäkringen. Därav bör man inte utgå från att denna försäkring kommer att täcka din samling på 200-300 flaskor.

Vad kräver försäkringsbolagen?
Detta är kanske den viktigaste frågan av dem alla. Vad kräver försäkringsbolaget av dig som är försäkringstagare för att försäkringen ska täcka skador, olyckor och stöld?

Detta är en fråga som egentligen inte har ett enkelt svar och svaret blir även denna gång det beror på.

Men om vi ändå ska ge någon form av svar som hjälper er på vägen kan vi konstatera följande. Förutom att faktiskt äga det specifika föremålet eller samlingen som ni avser att försäkra är all form av underlag och "bevis" som kan styrka att du faktiskt har haft flaskan eller föremålet i din ägo en bra utgångspunkt.

Bilder, video, Excel, kvitton och värderingsunderlag är samtliga en bra början. Vad som gäller för ett specifikt försäkringsbolag är svårt att säga och här är det enklast att kontakta dem för att få svar på denna fråga. Det generella svaret verkar dock vara att bilder är ett önskvärt underlag som de flesta försäkringsbolagen accepterar.

Krav på förvaring
En annan vanlig fråga är hur ska man förvara en Whiskysamling på ett så säkert sätt som möjligt och i detta fall är nog svaret, som du brukar förvara din Whisky.

Då Whisky bör förvaras mörkt, tempererat och i skydd mot de yttre element brukar den normala förvaringen av en Whiskysamling i källaren längst in i en vrå utan fönster för insyn vara en relativt säker plats.

Jag personligen förvarar min egen samling idag i en källare där flaskorna står på en lagerhylla i stål där maxbelastningen är 150 kg per hyllplan.

Vitrinskåp eller skåp överlag med glashyllor skulle jag undvika till varje pris i alla fall om samlingen inte ska stå framme på display. Men även då skulle jag akta mig för glas eftersom skåp av denna typ normalt enbart är konstruerade för 10-15 kg per hyllplan.

Sedan gäller nog sunt förnuft. Samlingar placerade på marknivå med insyn via ett vanligt fönster som ligger ut mot gatan kommer tyvärr till slut få besök av någon nyfiken och bör därför inte ses som ett optimalt ställe. Frågan skulle även kunna bli om en flaska som står framme på display där människor utan ansträngning kan se den bör anses som stöldbenägen.

Jag skulle även ta proaktiva steg för att skydda samlingen mot barn, husdjur och andra nördar. Detta då risken för att en flaska kan hamna i golvet eller att någon "råkar" hjälpa dig öppna en flaska ökar markant.

Öppnade flaskor
Det man inte ska glömma är att Whisky i grunden bara är en produkt tillverkad för konsumtion och när korken/förslutningen är bruten är värdet i mångt och mycket 0.
Detta då Whisky i och med kontakt med syre kommer sakta men säkert ändra karaktär.

Därav skulle jag vilja påstå att en öppnad flaska Whisky inte går att försäkra hos ett försäkringsbolag överhuvudtaget.

Detsamma gäller sampels. Vilket är för dem som inte vet vad detta är för något så är det små flaskor innehållande Whisky som någon har valt att dela upp antingen för att byta, sälja eller dela med sig av sin Whisky utan att själv gå miste om att kunna avnjuta resten av innehållet från den ursprungliga flaskan.

Därför om du har några flaskor öppnade hemma i ditt skåp, glöm inte att dricka dem.

Vilket värde ersätter försäkringen?
Av regel är det marknadsvärdet som försäkringsbolaget utgår ifrån och du bör därför inte vara orolig för att du enbart kommer att få ersättning för inköpspriset på en flaska som du köpte för 20 år sedan.

Det kan ju hända mycket under 20 år avseende värdet och exklusiviteten för en one of a kind flaska Whisky.

Nej, generellt kan du hävda att det är det aktuella priset på auktionsmarknaden som bör gälla som utgångspunkt för din flaska eller samling. Om försäkringsbolaget agerar som de bör kommer de även ta hjälp av en expert på området för att bedöma skadans omfattning.

Om det ändå skulle uppstå en konflikt i ett försäkringsärende har de flesta försäkringsbolagen en procedur för detta. Vad detta innebär för ett specifikt försäkringsbolag är svårt att säga men det kan innebära att en sekundär värdering sker eller att parterna går via en skiljedomstol. Detta bör finnas reglerat i samtliga försäkringshandlingar.

Bör jag värdera min samling?
Min personliga uppfattning är att om du misstänker att värdet på en samling börjar närma sig en betydelsefull del av din ekonomi så bör du kontakta en part som kan göra en oberoende värdering.

I Sverige bör detta vara Bukowskis som man vänder sig till när det kommer till samlingar i form av Whisky. Detta då de hanterar försäljningen av alkoholhaltiga produkter på den svenska andrahandsmarknaden på uppdrag av Systembolaget.

Annars om man ska ta en siffra på måfå bör samlingar över miljonen definitivt värderas och kontrolleras av en utomstående som kan styrka samlingens äkthet och värde. Om detta kostar några tusen så får det göra det, i slutändan kan det visa sig vara en billig försäkring om det skulle uppstå en dispyt mellan dig och försäkringsbolaget.

En rekommendation i detta fall är att inte vänta alldeles för länge mellan värderingstillfällena. Du bör värdera din samling ungefär lika ofta som din bostad. Vilket bör om jag inte minns fel vara något som kan göras var 5 år.

Sammanfattning
Nu har jag förhoppningsvis i alla fall svarat på några frågor angående försäkringen kring en samling av Whisky.

Detta bör dock som jag redan har nämnt inte ses som ett definitivt svar utan mer som en fingervisning. Vad som gäller just för dig specifikt kan bara ditt försäkringsbolag svara på och därför är min rekommendation att du kontaktar dem för att ta reda på vad din försäkring faktiskt täcker.

Tyvärr räcker det inte med att läsa igenom försäkringsunderlaget som du fick skickat till dig vid tecknandet av din hemförsäkring för 10 år sedan. Troligtvis har bolaget genomfört små ändringar avseende formuleringar, det finstilta och exkluderingar sedan dess. Vilket är deras rätt att göra men som tyvärr brukar vara ganska luddiga att förstå sig på varje gång de förnyar villkoren i samband med den årliga förnyelsen.

Med det sagt hoppas jag ni har en go vecka,

//RJE