Baksidan av virtuella valutor

If it looks like a duck, swims like a duck, and quacks like a duck, then it probably is a duck. Eller så är det en Ponzi scheme, låt oss prata om det.

Men först innan vi gör det bör vi dock försöka lista ut hur du kan upptäcka om något är en Ponzi scheme. Enligt Investopedia så kan du följa denna enkla lista:

1. A guaranteed promise of high returns with little risk
2. Consistent flow of returns regardless of market conditions
3. Investments that have not been registered with the Securities and Exchange Commission (SEC)
4. Investment strategies that are a secret or described as too complex
5. Clients not allowed to view official paperwork for their investment
6. Clients facing difficulties removing their money

Om det fortfarande är oklart vad en Ponzi scheme är så finns även följande definition.

A Ponzi scheme is a fraudulent investing scam promising high rates of return with little risk to investors. The Ponzi scheme generates returns for older investors by acquiring new investors.

Översatt till svenska är en Ponzi scheme eller Ponzibedrägeri en form av bedrägeri vilket existerar genom att människor blir lovade en viss form av avkastning om de investerar i ett företag/valuta/idé eller någon annan form av tillgång. Vilket kanske inte låter så dumt, det är ju så det brukar låta även vid sunda investeringar. Problemet är dock att avkastningen som de äldre investerarna får inte kommer från någon verklig kapitaltillväxt utan avkastningen kommer från att nya investerare eller kunder investerar i samma in i tillgången. Det påminner väldigt mycket om en pyramid, där två nya investerare betalar avkastningen för den äldre investeraren. Så länge det strömmar in nytt kapital och nya investerare så kommer bedrägeriet vara möjligt, dock kommer kapital och investerare till slut att ta slut. Det som händer då är att hela pyramiden rasar samman och en massa investerare står där utan några pengar. Nedan följer ett exempel på hur en Ponzi scheme ser ut lite enkelt förklarat.

https://www.theedgesearch.com/2016/04/10-signs-to-identity-ponzi-or-pyramid.html

Kollapsen i Bitconnect
Nu kommer vi till anledningen varför jag skriver detta inlägg idag och det handlar om den virtuella valutan Bitconnect. Om du inte känner till denna virtuella valuta så kan jag förstå dig. Jag hade inte heller hört talas om den innan jag via den rekommenderade listan på Youtube klickade på en video som handlade om kollapsen i valutan. Då jag finner ett visst intresse för denna teknik och har skrivit om virtuella valutor förut i ett tidigare inlägg så tänkte jag att detta skulle vara bra ett bra tillfälle att skriva om risken med virtuella valutor.

Vad är/var Bitconnect?
Det är lite svårt att riktigt förklara vad denna valuta egentligen var eller hur den egentligen skulle fungera men vad jag har förstått så skulle den fungera enligt följande sätt. Kom ihåg listan ovanför.

Bitconnect var en hemsida med en egen handelsplattform för sin egen valuta Bitconnect. Tanken var att människor som ägde Bitcoin skulle köpa Bitconnect på hemsidan och sedan skulle företaget bakom Bitconnect använda en robot för att handla Bitcoin på andra handelsplatser. Notera: Företaget skulle via en robot (vilken robot?) handla Bitcoin (hur?) och på så sätt ge avkastning till dem som nu ägde Bitconnect. Sedan skulle denna avkastning inte betalas tillbaka i Bitcoins eller Bitconnects utan i kontanter. Här kan vi definitivt kryssa av punkt 4.

4. Investment strategies that are a secret or described as too complex

Företaget bakom Bitconnect lovade dessutom en avkastning om 1%. Vilket kanske inte låter så farligt om det skulle vara per år eller kanske per månad. Bitconnect lovade dock 1% om dagen. Eller rättelse i de lite luddiga avtalen så lovade de bara en avkastning om 120% per år. Du kunde dock påverka denna avkastning via att A) investera mer pengar. För varje x antal dollar du investerade i Bitconnect så kunde du få en högre avkastning. Eller B) du kunde bjuda in andra personer och få en viss procent av deras avkastning. Detta låter som punkt 1 och punkt 2.

1. A guaranteed promise of high returns with little risk
2. Consistent flow of returns regardless of market conditions





Bitconnect stänger ned
Det som dock gör denna historia så intressant jämfört med många andra historier om virtuella valutor och bedrägerier är Bitconnect plötsligt stängde ned möjligheten att investera i Bitconnect. Detta helt utan att ge någon förklaring. Följande är från Twitter:

At this time, we are closing the lending platform only. The BCC Exchange will work as usual and the wallet service will remain operational to hold your BCC on the website.

Dock fick investerare lite mer information via en uppdatering på Bitconnects hemsida där följande information kom fram:

We have received two Cease and Desist letters, one from the Texas State Securities Board, and one from the North Carolina Secretary of State Securities Division. These actions have become a hindrance for the legal continuation of the platform.

Dessutom skyllde de på hackare som hade riktat in sig på deras hemsida och den upprepade dåliga publicitet som valutan och plattformen hade fått. Denna dåliga publicitet kom bland annat från andra skapare av virtuella valutor som gick ut och sa att Bitconnect var en Ponzi scheme. Vad Cease and Desist dessutom betyder är egentligen att du måste upphöra med din verksamhet omedelbart och du får inte längre fortsätta. Så detta gäller punkt 3 och 6.

3. Investments that have not been registered with the Securities and Exchange Commission (SEC)
6. Clients facing difficulties removing their money

Bitconnect x
Nu när vi är relativt säker på att detta är en Ponzi scheme så kanske du tror att detta skulle hindra människor från att investera i Bitconnect eller att de i alla fall skulle tänka till innan de investerar i virtuella valutor igen? Tydligen inte utan under samma period som denna röra utspelade sig angående Bitconnect så försökte företaget bakom valutan att dra in pengar via en ICO för Bitconnect x. En ICO är en form av nyemission där investerare investerar pengar för en andel i ett projekt eller produkt. Ungefär som när aktiebolag söker kapital bland investerare och erbjuder aktier i utbyte mot kapital. I detta fall så kan vi påminna om samtliga punkter.

1. A guaranteed promise of high returns with little risk
2. Consistent flow of returns regardless of market conditions
3. Investments that have not been registered with the Securities and Exchange Commission (SEC)
4. Investment strategies that are a secret or described as too complex
5. Clients not allowed to view official paperwork for their investment
6. Clients facing difficulties removing their money

Det är över min förståelse hur människor faktiskt var villiga att investera i en ny virtuell produkt från samma företag som skapade Bitconnect. Det går även att spekulera i att pengarna som skulle komma från Bitconnect x skulle egentligen gå till att betala av investerarna i Bitconnect om företaget hade fått fortsätta. Intressant är dessutom att sidan för Bitconnect x inte hade klickbara ``flickar´´ på dess hemsida. Du kunde därför inte navigera till någon annan sida än själva huvudsidan som endast innehöll en investera nu knapp. Trots dessa tydliga varningssignaler fanns det människor som var villiga att investera i Bitconnect x.

Historian är mer skrämmande
Jag hade tänkt utmana er att googla en rad olika nyckelord på Google för att sedan besöka Youtube, Facebook eller annan valfri sida för att undersöka om ni fick en stor mängd reklam för virtuella valutor men Google har faktiskt börjat ta bort all form av reklam som innehåller någon form av fakta om virtuella valutor. Men om du hade sökt på Google efter virtuella valutor under 2017 eller i början av 2018 så hade du mest troligen sprungit på några videos från Youtube angående virtuella valutor. Dessa videos hade troligtvis haft en individ som hade förklarat för dig hur rik man kunde bli på virtuella valutor, att de hade tjänat miljoner på virtuella valutor och att du fortfarande hade chansen att lyckas som dem. Vad som dock inte skulle framgå från dessa videos var att de via privata länkar kopplade till deras videos kommer att få en andel eller procent av summan som du investerar i den virtuella valuta som de gör reklam för.

I fallet Bitconnect så var detta ett väldigt stort problem då hela bedrägeriet förlitade sig på att företaget fick in fler investerare i pyramiden. Några individer, i synnerhet 4 personer gjorde sig nämligen en förmögenhet på att rekommendera människor att investera i Bitconnect. Dessa 4 individer hade även runt 1 miljon följare på Youtube. Utöver det hade en av dem hade bland annat lyckats med bedriften att tjäna runt 90% av hela sin förmögenhet från Bitconnect i form av referall bonusar (se bild ovanför). Utöver detta var han även betald av Bitconnect att göra dessa videos, detta utan att klargöra att han var betald att göra detta. Dessa 4 individer står därför idag inför två olika rättegångar. En som rör en stämning från de individer som har förlorat pengar via investeringar i Bitconnect och en annan rättegång som kommer från den amerikanska staten angående deras involvering och roll i Bitconnect.

Vilket borde vara slutet på den historian? Tyvärr inte. Två av individerna som just nu troligtvis står inför både fängelse och höga skadestånd gör fortfarande videos om olika virtuella valutor. En av valutorna som de nyligen har gjort reklam för är även liksom Bitconnect uppenbart en Ponzi men har ändå lyckats ta in över 1 miljon dollar i kapital.

Vad vi kan lära oss och lite siffror
Bitconnect startade med ett värde om 0,5 dollar (2016) och var som mest värd runt 450 dollar eller 2,5 miljarder dollar (2018). När kollapsen startade den 6 januari så var detta en del av en större korrigering av virtuella valutor. Värde den 6 januari var 428 dollar. Den 13 januari faller valutan från 320 dollar ned till runt 23 dollar. Trots att valutan nu mer eller mindre redan är död så handlas den upp igen och når runt 40–50 dollar innan den faller tillbaka. Idag finns valutan fortfarande kvar på vissa hemsidor och har ett värde om cirka 1,25 dollar och ett marknadsvärde om cirka 12 miljoner dollar. Ett stort antal människor som investerade i Bitconnect förlorade runt 90% av sin investering. För tillfället uppgår stämningen mot de inblandade i Bitconnect härvan till runt 800 000 dollar. Men då detta är en class action lawsuit och endast gäller en handfull drabbade så skulle det inte vara förvånande att utgången från den rättegången vilket bör bli en fällande kommer att leda till fler stämningar eller anspråk om skadestånd.

Det vi kan lära oss från detta inlägg bör nog vara följande: If it looks like a duck, swims like a duck, and quacks like a duck, then it probably is a duck. Eller, om det låter för bra för att vara sant. Så är det troligtvis också det. Inom investeringar så finns det inga garantier för en viss avkastning, det finns alltid en risk att du kan förlora delar eller hela ditt kapital och om en affärsidé bygger på att hela tiden få in nytt kapital så är det nog en Ponzi. Detta är inte det första bedrägeriet och lär inte bli det sista i den virtuella världen.


Disclaimer
Om du inte redan har förstått detta från mitt inlägg idag så vill jag vara tydlig. Jag gör inte reklam för virtuella valutor. Jag äger inte och har aldrig ägt någon virtuell valuta. Jag finner dock tekniken spännande och tror faktiskt att en av alla de 1500–2000 olika valutor som existerar kommer att finnas kvar i framtiden. Alla investeringar innebär en risk och du kan förlora delar eller hela ditt kapital. Det finns inget som heter riskfri placering, det finns bara placeringar med lägre risk än andra. Jag anser mig inte heller vara expert eller särskilt kunnig angående virtuella valutor eller dess teknik.


 Med det sagt, ha en väldigt go onsdag

//RJE

Det orangea kuvertet och deklaration 2018

Då jag har hamnat lite i otakt i mitt bloggande så blev valet i år att slå ihop inlägget om det orangea kuvertet och deklarationen. Därför kommer dagens inlägg vara uppdelat i två delar, en del för respektive ämne. Jag hoppas det blir lika bra som två enskilda inlägg.

Det orangea kuvertet
Ni som känner mig vet att anländandet av det Orangea kuvertet är lite av en högtid. Det är lite som jul eller nyår, det är ett tillfälle att titta tillbaka på det år som har gått och summera det i siffror och procent. Det handlar om att göra aktiva val och att slänga ut det gamla och fylla på med det nya. För vissa är dessa tider liksom jul och nyår en tid av ångest, vissa undviker till och med att titta hur deras pension har utvecklats under de senaste 12 månaderna. Nu är jag visserligen en person som brukar tjuvkika lite nu och då i min portfölj och göra ändringar i den även om det inte alltid är det bästa eller behövs.

Jag finner det helt enkelt inte intressant att köpa en eller ett flertal fonder och sedan låta dem vara under de kommande 30-40 åren. Jag vill liksom en unge före jul känna och klämma på paketet. Jag förespråkar även att aktivt sparande är den ultimata formen av sparande och att en bra investerare/förvaltare kommer att överträffa indexet under en längre tidsperiod. Därför är PPM-portföljen för mig oerhört viktig. Det är en tävling mot mig själv, där målet på sikt är minst 15% i avkastning per år.

Utvecklingen för mig
Den årliga uppdateringen har som sagt kommit till min inkorg från Pensionsmyndigheten och i ett försök att vara öppen med vad jag gör så kommer jag att sammanfatta tidigare år och även 2017 nedan.

2015-2016: Resultat för det första beskedet som jag någonsin fick var allt annat än positivt och tack vare en automatisk placering i AP7 SÅFA så blev avkastningen -11%. Inte direkt en uppmuntrande start.
2016-2017: Mitt första år med ett aktivt val blev bättre och avkastningen för detta år blev +17%. Detta var såklart en stor förbättring jämfört med föregående år.
2017-2018: Året 2017 började väldigt bra och vid ett tillfälle så var fondportföljen upp över 20%. Sedan kom dock en korrigering på börsen följt av lite omplaceringar från min del. Summan av detta blev en total uppgång om 8% för 2017.
2018-2019: 2018 har liksom 2017 börjat positivt för min portfölj och den ligger just nu 3,3% upp. De två främsta innehav jag har just nu är Swedbank Robur Amerikafond och Handelsbanken Kinafond. Sålde resterande innehav av Carnegie Sverigefond när jag skrev detta inlägg.

Reflektion av 2017
Så vad kan vi lära oss av 2017? Det jag egentligen tar med mig från 2017 är att fonder kan svänga väldigt mycke i värde trots att de relativt till aktier ska vara mer stabila. När jag skrev om det Orangea kuvertet förra året så funderade jag på att byta fond. Jag tycker om Simon Blecher som förvaltare och jag tycker att Carnegie erbjuder bra produkter, men. Under början av 2017 hade fonden gått väldigt bra, de innehav som fanns i portföljen kändes dyra och jag var tveksam på att de skulle kunna prestera efter den nivå som jag ställde krav på.

När sedan korrigeringen skedde runt mitten av Juli så tog jag äntligen chansen att sälja av en stor del av mitt innehav och valde faktiskt att placera merparten av det nu fria kapitalet i en mer ``säker´´ fond. Med säker fond så avser detta en fond med en större andel räntebärande värdepapper och för att göra en lång historia kort, den nya placeringen ramlade bokstavligen genom golvet. Jag sålde sedan av denna placering ganska omgående men då var skadan redan gjord.

Så sammanfattningsvis blev det enbart 8% i avkastning förra året och detta får anses vara i skoltermer ett U, för underkänt. Jag läste någonstans att den genomsnittliga portföljen gick upp cirka 13% och att många amerikanska fonder lyckades med över 20%. Oavsett, 8% är inte i närheten av 15% eller för den delen vad mitt mål var för året.

Hur ser 2018 ut och mina idéer
Min idé inför 2018 är att hitta en ny Sverigefond med inriktning på Large Cap som inte har följande innehav: HM, Fingerprint och Ericsson. Tanken med detta är att jag vill lägga en stabil grund i portföljen där jag sedan kan välja lite mer riskabla placeringar, som de två fonder jag redan äger. Anledningen varför jag inte vill ha HM, Fingerprint och Ericsson i min Sverigefond är att jag inte tror på att dessa bolag kommer lyckas att ge någon avkastning de kommande åren och därför vill jag inte att fonden som jag väljer har dem. Problemet är dock följande, om du vill äga en fond som riktar in sig på Sverige och då främst Large Cap så är dessa bolag mer eller mindre ett måste. Detta oavsett om de bränner pengar, skriver ned halva bolagsvärdet eller inte vet vad de ska syssla med de kommande åren. Det jag störde mig på när det gällde Carnegie Sverigefond var att fonden för tillfället har 4,3% av sitt kapital placerat i HM, detta är en stor andel trots alla nedgångar i den aktien. Fonden ökade dessutom sitt ägande i HM under 2017, lite besviken på dig Simon. Jag har inget intresse att äga en tillgång eller en andel av en tillgång som snart har förlorat ⅔ av sitt värde på knappt 3 år. Så därför sparkade jag ut denna fond.

Så om du känner till en Sverigefond med fokus på Large Cap utan HM, Fingerprint och Ericsson skicka gärna en länk.

Utöver det så har jag funderat kring amerikanska och kinesiska teknikfonder. Det jag främst vill ha i en sådan fond är följande innehav:

Alibaba
Tencent
Amazon
Alphabet
Nvidia
Intel
EA (Ja jag vill äga detta onda imperium. Oavsett vad min syn på Loot boxes är, de ger en fin marginal)
Take two interactive
Facebook (Trots den senaste skandalen)
Netflix
Disney
Microsoft

Varför jag finner ett intresse för dessa bolag är att samtliga har starka varumärken, starka positioner, växer kraftigt, ofta konsumentdrivna och avser att finnas med under en lång tid framöver. Att många av dessa bolag har värderingar som får IT-bubblan att rodna, att de redan har dubblats eller tripplats i värde de senaste åren eller att de konkurrerar med varandra i en rad olika segment och kategorier oroar mig inte. Av de bolag som är listade ovanför så är jag övertygad om att ett antal om inte alla av dem kommer att inom 5-10 år passera gränsen 1 trillion dollar i bolagsvärde. Så när jag nu valde nya fonder till min PPM-portfölj hade jag egentligen inget val än att försöka hitta en eller två fonder som fångar in dessa bolag. Det är även därför jag nu äger, Swedbank Robur Amerikafond och Handelsbanken Kinafond.

Som en liten avslutning på denna del skulle jag vilja tipsa er som läser detta inlägg att titta närmare på de bolag som jag har listat här ovanför och ställa följande frågor:
1. Vad gör dem speciella
2. Hur integrerade i samhället är dessa bolag
3. Hur stor respektive marknadsandel har de
4. Hur populära är bolagen eller dess produkter bland ungdomar
5. Kommer dessa bolag finnas kvar inom 10-20 år


Deklarationen 2018
Jag skrev inte så mycket om själva hanteringen av deklarationen förra året utan det inlägg jag lade upp handlade mer om vad jag skulle göra med min skatteåterbäring. Men då du som gör din deklaration elektroniskt kan börja göra den från och med den 20 mars så kommer jag att gå igenom några punkter som kan vara bra att hålla koll på eller titta lite närmare på.

1. Ränta på lån:
För individer med huslån, billån och båtlån. Eller lån överhuvudtaget bör kontrollera att räntekostnader finns med på deklarationen. Normalt skickas dessa uppgifter in automatiskt från era banker till skatteverket men det kan ibland ske missar. Ni som har Swedbank bör kontrollera dessa uppgifter lite extra noga i år då banken hade glömt att skicka in dessa till skatteverket. Detta ska nu vara löst men man vet aldrig. Ett fel kan lätt bli två fel, främst för er som får de nya uppgifterna med post.
2. Virtuella valutor:
Idag har myndigheter svårt att kunna spåra och beskatta människor som gör vinst på att köpa och sälja virtuella valutor men så kommer det inte alltid att vara. Risken är att om du undviker att betala skatt på dina klipp idag så kan detta komma tillbaka och bita dig i rumpan inom några år. Skatteverket lägger just nu ned en hel del fokus på att fånga in virtuella skattesmittare och om du vill göra rätt för dig skattas dessa vinster som kapitalvinst.
3. Räntor och rot/rut kan delas upp:
Om ni är gift eller sambo så kan du och din partner flytta runt eller fördela dessa avdrag mellan er.
Kan vara fördelaktigt om någon av er har en stor restskatt.

Viktiga datum 2018
20 mars: Deklarationen öppnar.
28 mars: Godkänn deklarationen för att få pengar i april. Det gäller de som har digital brevlåda och anmält konto senast samma dag. Du kan fortfarande anmäla dig till en digitalbrevlåda och du har fram till den 28 mars på dig att göra detta för att få pengarna redan i april. Glöm inte att anmäla ditt kontonummer.
5-6 april: Slutskattebesked och skatteåterbäring för dig som har skaffat digital brevlåda, har godkänt din deklaration och har ett anmält bankkonto för utbetalning.
15 april: Senast då ska alla ha fått sin pappersdeklaration.
2 maj: Sista datumet att posta din inkomstdeklaration till Skatteverket.
3 maj: Du ska ha gjort eventuell extra skatteinbetalning på under 30 000 kronor.
8 juni: Slutskattebesked och skatteåterbäring till de som har deklarerat digitalt och har anmält konto.
8-10 augusti: Slutskattebesked och pengar tillbaka för dig som inte uppfyllde villkoren för utbetalning i april eller juni. Nu får även du som ska betala ditt slutskattebesked.
13 november: Senast då ska du ha betalat eventuell restskatt om du fick ditt slutskattebesked i augusti.

För mig personligen i år så fanns det inte så mycket att göra i min deklaration. Annars brukar det finnas lite emissioner och splittar att fylla i men under 2017 lyckades jag hålla mig undan från dem. Därför blev det bara ett fåtal affärer som behövde fyllas i, alla andra har redan hanterats via ISKen. Då jag dessutom inte har några huslån eller billån att hantera och jag gör allt helt digitalt så förväntar jag mig att få tillbaka på skatten redan i april. Jag måste säga att det nya systemet är en välsignelse, i alla fall för oss som inte gör deklarationen fysiskt.

Med sagt så tänkte jag njuta av söndagen och bara ta det lugnt. Kanske sitta och leka runt i ett Excel eller fundera kring vad jag ska göra med skatteåterbäringen. Ha de gott,

//RJE

Att studera- Min känsla

Vi kör ett litet mer personligt inlägg idag då jag kände att detta var ett ämne som jag ville diskutera eller helt enkelt få ur mig.

Som ni säkert vet bor jag just nu i Kristianstad där jag läser bank och finans vid Kristianstad högskola. Detta är för er som inte vet detta även mitt andra försök att studera ekonomi vid ett universitet/högskola. Jag läste bland annat ett år Civilekonom med internationell inriktning vid Umeå Universitet. Och för att göra en lång historia kort, jag vet inte om jag verkligen kommer att klara av att göra detta i hela 3 år.

Saken är den att jag har ett intresse för ekonomi och detta gör att när jag finner ett ämne inom denna gigantiska ekonomiska värld så brukar jag ibland försvinna ned i ett litet kaninhål och ofta gör jag det till jag har läst eller fått mig en bild om vad ämnet handlar om i grunden. Jag försöker finna den information som finns och sluka den. Detta finner jag oerhört stimulerande och väldigt ofta känns det som att jag har lärt mig något fascinerande och nytt som många andra saknar kunskap om. Detta gör att många gånger när personer omkring mig pratar om ekonomi, teorier, modeller eller helt enkelt olika idéer gällande ekonomi så är jag ofta bekant med ämnet. Jag skulle även vilja påstå att min kunskap generellt om ekonomi brukar vara klart mycket högre än vad den är för personer omkring mig.

Jag är en individ som när jag sitter vid datorn lyssnar på något Ted-talk. Jag lyssnar på poddar om ekonomi när jag tränar eller är ute och rör på mig, även ibland när jag sitter framför datorn. Jag är personen som sitter med 20 flikar öppen på datorn varav de flesta av dem är artiklar eller sidor med information om just ekonomi. Utöver detta har jag även samlat på mig lite böcker i ljudboksformat som jag brukar ha spelandes i bakgrunden då jag bara tar det lugnt, allt detta för att jag känner mig mer stimulerad.

Så när vi väl kommer till studierna och inlärningen av just ekonomi så känner jag mig ofta kvävd eller ostimulerad. Jag vet inte vad det är men jag känner mig helt enkelt inte stimulerad eller intresserad av att läsa en bok på 700 sidor eller att lära mig om 10–20 olika teorier på ett så ytligt sätt att när du har klarat av tentan eller grupparbetet så kan du helt enkelt kasta iväg det du har lärt dig. Det finns inget värde med att faktiskt lära sig något eller ifrågasätta det du har lärt dig. Allt är uppdelat i antal veckor, dagar, timmar och minuter. När den avsatta tiden är förbrukad, vem bryr sig. Om du får godkänt på tentan så kan du ignorera allt du nyligen har lärt dig och hoppa på nästa ämne.

Detta är ett format som jag verkligen avskyr och problemet är att jag ibland kan fastna på en viss grej eller idé i boken som jag gärna skulle lära mig mer av. Men tyvärr det var bara avsatt 2 timmar, 37 minuter och 15 sekunder till detta ämne.

Ytterligare ett problem jag har med att studera är att du får ofta lära dig alla bra saker om en idé, teori eller modell och du får ofta bara kort höra om dess kritik eller problem. Bland annat gäller detta ekonomiska teorier som ofta lämpar sig bäst till att vara just en teori och inte något som kan användas i praktiken. Detta gör att jag som faktiskt har ett intresse för ekonomi känner mig kvävd eller oengagerad. Min känsla är att det inte finns utrymme för att verkligen lära sig något, det finns inget utrymme att utforska detta ämne och verkligen gräva sig ned i vad denna kritik är och hur man skulle kunna lösa de problem som teorin springer på i verkligheten.

Något som även stör mig är att jag skulle nog kunna fråga de flesta i min kurs både elever och lärare följande fråga och många skulle nog få svårt att svara på den: Vilken ekonomisk skola/ideologi är det vi just nu studerar. Jag är tveksam till att en handfull av dem tillfrågade skulle kunna besvara denna fråga eller för den delen förstå vad jag menar med frågan. För den delen, detta brukar nämligen inte heller förklaras. Vi utgår bara från att de ekonomiska idéer och teorier som vi får lära oss här på svenska universitet och högskolor är densamma som i resten av världen. Detta är helt enkelt inte sant och de flesta utgår från att det bara finns ett sätt att tänka på eller att det finns bara ett alternativ. Oavsett hur dåligt detta alternativ är. Det finns helt enkelt ingen vilja att studera och lära sig mer om idéer som motsäger det som vi idag får lära oss.

Utöver det så vet jag inte om man verkligen lär sig något vettigt på högskolan, känslan just nu är att det jag lär mig är sådant som jag aldrig kommer att använda i framtiden. För den delen, ofta brukar det sluta med att man får en uppfattning om hur det bör fungera i verkligheten men då man är ute i verkligheten så får man lära sig att så var inte fallet. Den teoretiska kunskapen som du har samlat på dig motsvarar eller fungerar helt enkelt inte verkligheten och vad du gör i praktiken. Det är den där klyschan, vi vet att du har lärt dig på följande sätt i skolan men det är inte så vi gör här och sedan får man lära sig ett helt nytt sätt.

Jag vet dessutom inte riktigt varför jag går i skolan. Är det för att lära mig något som är avgörande att kunna? Tveksamt. Är det för att jag känner mig driven att lära mig allt? Det finns bättre sätt att lära sig på. Är det för att få en rad i CV:et? Troligtvis. Känns det hela väldigt oseriöst och bortkastad tid? Väldigt ofta.

Det jag vill komma fram till är att jag inte vet varför jag studerar. Det känns inte som att jag efter 3 år kommer att känna att wow vad mycket jag har lärt mig. Jag är ytterst tveksam till att jag överhuvudtaget kommer att lära mig något som är ett uns intressant eller fascinerande. Det senaste jag gjorde som jag tyckte var riktigt intressant var när jag för några dagar sedan satte ihop ett Excel med olika auktionspriser på svensk whisky sedan 2010. Detta var ett arbete som kändes stimulerande, intressant och fascinerande. Lärde jag mig något? Absolut. Besitter jag kunskap eller fakta som få eller ingen kan? Troligtvis. Skulle jag kunna applicera detta i verkligheten? Definitivt. Resultatet av det projektet är att jag just nu är nog den person som har bäst uppfattning om vad som är korrekt pris på en flaska Mackmyra PRELUDIUM 01 från 2006. Om jag skulle jämföra detta lilla projekt jämfört med det jag har lärt mig under ett år på högskolan. Jag lärde mig nog mer från att studera över 1000–1500 olika slutpriser på whisky än vad jag har gjort från de sammanlagda kurserna.

Så avslutningsvis vill jag bara avsluta dagens inlägg med en fundering. Är inte tanken med lärande att det ska vara engagerande, intressant och intellektuellt stimulerande? Jag kan tycka att högskolor och universitet missar denna poäng. Att läsa 2–3 sidor om en teori från 1500–1900 talet som togs fram av någon gubbe med taskig frisyr är inte stimulerande. Vi kan nog dessutom komma överens om att de flesta av dessa teorier idag inte längre är aktuella då den ekonomiska revolutionen sedan dess har transformerat dagens ekonomi till en helt annan varelse. Det är konstigt att vi idag lär oss hur det var 1649 och inte hur det faktiskt är idag och vilka idéer som kommer att forma nutiden och framtiden. Ingen av de teorier jag har läst från innan 2010 hanterare bland annat ämnet negativ ränta. Ändå anser vi att en teori från 1500-talet ska kunna förklara varför tillväxten ser ut som den gör och varför inflationen inte tar fart. Det är som att be Henry Ford förklara hur Elon Musks Tesla fungerar, detta även om vi troligtvis skulle lära oss mer från att låta Elon Musk själv förklara hur hans produkt fungerar.

Med det sagt så får vi nog nöja oss för idag, jag tänkte ta helg och möjligtvis skriva ett till inlägg inför imorgon. Men lovar inget.

//RJE

Hernö Gin årsrapport 2017

Då var det dags för den första årsrapporten som jag har täckning på vad det gäller Hernö Gin och även om det är enkelt att påstå att jag är partisk när det kommer till bolaget så talar enligt mig siffrorna för sig själva.

Totala intäkter ökade med 192 procent jämfört med föregående år.
Resultatet ökade med 350 procent jämfört med föregående år.
Intäkterna från besöksverksamheten ökade med 66 procent jämfört med föregående år.
Vinstmarginal 27%.

Kort om Hernö Gin
Hernö Gin är ett destilleri vilket tillverkar gin i det lilla samhället Dala utanför Härnösand. Hernö Gin grundades så sent som 2011 och har sedan dess fått en rad olika utmärkelser för sin gin, bland annat världen bästa gin åren 2016 och 2017. Hernö Gin drivs av Jon Hillgren som även är dess grundare och tillverkningen sker med ekologiska råvaror och framställs i en traditionell svensk herrgård målad i falurött.

Årsrapporten
Rapporten var ganska kort men väldigt informationsgivande. Det var bland annat inga problem att finna jämförelsetal att jämföra föregående år med, intäkter och försäljning var även uppdelade i olika ``områden´´ där procentuell förändring var angiven. Detta uppskattas otroligt mycket även om jag personligen skulle vilja få dem i siffror. Att en andel av intäkterna har ökat med, till exempel besöksnäring 66% säger inte så mycket om det inte finns ett tal att jämföra med.

Det första som vi kan konstatera från rapporten är att både resultatet och omsättningen har ökat avsevärt under 2017 jämfört med 2016. Omsättning steg till 15 933 968 vilket kan jämföras med 8 152 850 för 2016. Resultatet steg från 911 207 till 3 191 669 kronor. Vi kan även finna att bolaget har förbättrat sin vinstmarginal från 17% till 27%. Ett väldigt gott tecken.

Den expansiva tillväxten avseende försäljning fortsatte 2017 och under året ökade försäljningen via systembolaget med 269%, vilket kan jämföras med 30% 2016. En bidragande faktor till denna ökning är att Hernö Gin nu finns i samtliga systembolag sedan december 2017. Exporten ökade med 35% under 2017 vilket är en nedgång från 113% 2016, att påpeka angående detta är att exporten exploderade 2016 och att ``normal´ ´tillväxt bör ligga på 30–50% de kommande åren. Försäljning till barer, grossister och resande ökade med 225% vilket kan jämföras med 137% 2016. Denna ökning kan härledas till att Hernö Gin nu med dess goda rykte har hamnat i fler bardiskar och att restauranger gärna tar in Hernös produkter i deras sortiment, dock bör man vara beredd på att denna höga tillväxt kommer att gå ned och stabilisera sig. Denna förändring kommer kanske redan 2019, 2018 bör dock kunna mäkta med en tillväxt över 100%. Besöksnäringen fortsatte att öka med en tillväxt om 66%, vilket kan jämföras med 71% för 2016. Denna siffra bör även 2018 kunna nå över 50% då Hernö Gin besöker fler mässor och fler besöker destilleriet ute i Dala.

Som ni säkert vet säljer Hernö Gin ingen volym på fat eller liknande utan samtlig försäljning sker via flaskor om 50cl. Det finns undantag som Ambassador Collection och deras gigantiska flaska på 4,5 liter. Men utöver det så sker all försäljning via flaska på 50cl oavsett om det är på systembolaget, mässor, till grossister och eller barer. Detta gör det väldigt enkelt att räkna ut och jämföra deras försäljningstillväxt i form av flaskor och liter med föregående år. Försäljningen antalet flaskor passerade 2017 för första gången 100 tusen flaskor och landade på omkring 110 000 stycken eller cirka 55 000 liter Gin. Vilket kan jämföras med 60 000 flaskor eller 30 000 liter Gin 2016. En betydande produktionstillväxt och att komma ihåg är att Hernö Gin har en kapacitet på 195 000 liter Gin. Det betyder att Hernö Gin även de kommande åren har utrymme att växa utan att behöva göra några större investeringar.

Nyemission och utveckling av destilleriet
När jag skrev sist om Hernö Gin så genomförde bolaget en nyemission och inte oväntat gick denna i hamn och just nu finns det cirka 1000 ägare i Hernö Gin. En ökning med runt 600 nya ägare från innan, ett positivt besked och kanske bör en notering på alternativa eller liknande handelsplats närma sig.

Under året har Hernö Gin byggt ut lagret, adderat en ny konferensdel och förbättrat allmänna besöksytor. Utöver detta har destilleriet fått ett nytt diskrum och en investering i ny kyl och frys har genomförts.

Utöver detta har även Gin Cocktail Awards arrangerats för femte året i rad och för första gången någonsin deltog tävlande även från andra länder. Vinnaren för i år blev Devender Kumar från Hong Kong.

Hernö Gin har även under slutet av 2017 som en notis byt samarbetspartner för försäljning och distribution på den brittiska marknaden. Hittade inte någon information om varför detta byte skedde eller vem den nya partnern är men förhoppningsvis bör bytet vara av positiv karaktär.

Priser och utnämningar
Att Hernö Gin tillverkar bra Gin vet vi nog alla nu som har följt dem i nyheterna men faktum är att Hernö Gin nu har vunnit 68 olika Master- och Guldmedaljer i internationella dryckestävlingar. Varav Hernö Gin har fått den högsta möjliga utmärkelsen i de sex största av dessa tävlingar. Några utnämningar är följande: Världens bästa Gin, Världens bästa Gin & Tonic, Världens bästa London Dry Gin och Årets ginproducent, i världen, två gånger om.

Utöver detta har även tidningar och skribenter som Olivier Ward, tidningen LAND, DN, Culture Trip och Café skrivit om Hernö Gin. Hernö Gin utnämndes även som årets produkt av Bartender’s Choice Awards.

Utveckling och värdering av bolaget
Då det inte finns någon handel av bolagets aktier på en reglerad marknad eller handelsplats så är värderingen av bolaget och dess aktier en svår uppgift. Därför när du läser följande stycke bör du ha i åtanke att detta är bara uppskattningar av vad värdet skulle kunna vara.

När bolaget nu senast under början av 2017 gjorde en nyemission så sattes kursen till 50 kronor per aktie. Då antalet aktier just nu är uppe på ett antal om 2 288 000/st så blir värdet (2 288 000)50 = 114 400 000 kronor. Detta är en helt rimlig värdering men då jag tycker det är intressant att leka med siffror så tyckte jag att det skulle vara roligt att jämföra med lite andra producenter i Europa och världen. Därför letade jag reda på några producenter.

Diego: Tillverkare av Smirnoff, Johnnie Walker och Captain Morgan. Värderas till ett P/E om 19.
Molson Coors Brewing Co: Tillverkar öl, främsta marknad Nordamerika. P/E 12.
Rémy Cointreau: Tillverkar premium Cognac, Cointreau och Metaxa. P/E 29.
Box: Svensk Whisky. P/E 125.

Om vi värderar Hernö Gin efter följande kriterier med (3 191 669) vilket var 2017 års vinst så skulle värderingen bli följande.
Diego: 3 191 669 x 19 = 60 641 711 eller per aktie 26,5 kr/st.
Molson Coors: 3 191 669 x 12 = 38 300 028 eller per aktie 16,7 kr/st.
Rémy Cointreau: 3 191 669 x 29 = 92 558 401 eller per aktie 40 kr/st.
Box: 3 191 669 x 125 = 398 958 625 eller per aktie 174 kr/st.

Så vad kan vi ta med oss från denna övning? Det är ytterst svårt att värdera bolag som Hernö Gin och Box då detta är bolag som växer väldigt kraftigt. Tillväxten i Hernö Gin är bland annat ett tiotal gånger större än vad den är för till exempel Coors eller Rémy Cointreau. Skulle man ändå kunna medge att värderingen är ansträngd absolut, men då ska man inte glömma att teknikbolag kan ha P/E över 50 (Amazon 257). Ett P/E på 50 skulle värdera Hernö Gin till (3 191 669)50 = 159 583 450 kronor. Eller 70 kr/per aktie.

Därför tycker jag att en värdering om cirka 160 miljoner kronor eller cirka 70 kr/per aktie för Hernö Gin inte är en hög värdering. Bolaget har en hög värdering och en hög tillväxt. Så länge tillväxten är fortsatt god så ser jag inga problem med höga nyckeltal. Att inte glömma är att Hernö Gin dessutom lämnade en utdelning även i år om 0,34 kronor. Jag personligen skulle nog kunna stå över denna utdelning då jag anser att pengarna gör sig bäst inom verksamheten men det är en fin bonus för oss som är investerade i bolaget.

Mina funderingar inför framtiden
Då inlägget har blivit ganska långt tänker jag fatta mig kort och egentligen bara ta upp en punkt. Notering av Hernö Gin. Detta är något som jag önskar och nu när vi börjar bli ett gäng ägare i bolaget så skulle det vara trevligt om det fanns ett alternativ för oss som skulle vilja sälja eller köpa fler aktier i bolaget. Detta är säkert ett ämne som redan har diskuterats på möten och årsstämmor men då jag inte har haft möjlighet att delta på dessa så vet jag inte vart bolaget står i denna fråga. Jag skulle vilja att bolaget gick samma väg som Box, Box som idag erbjuder sina aktieägare handel via Alternativa (Pepins). Det är en bra tjänst för ägarna, de får ett värde på sina aktier och även en möjlighet att kunna ändra sitt ägande utan att själva behöva leta upp en affär. Jag tycker det nästan är ett krav nu när det är över 1000 ägare i bolaget.

Intressanta nyckeltal för Hernö Gin







Ägarbild (tre största ägarna)


Disclaimer
Jag vill som vanligt då jag pratar om aktier och företag lämna en disclaimer här i slutet av inlägget. Jag är ingen har ingen utbildning vad det gäller analysering eller ekonomisk rådgivning. Detta ska inte ses som en köp eller sälj rekommendation utan enbart ett inlägg där jag utvecklar personliga idéer och skriver om något som jag finner intressant. Jag är inte betald eller på något sätt kompenserad för att skriva om bolag. Detta är och ska enbart ses som mina personliga tankar.

I detta fall har jag ett ekonomiskt intresse i den form av att jag äger andelar i Hernö Gin. Jag samlar även på flaskor som är tappade av Hernö Gin.

Utöver detta ska mina beräkningar i detta inlägg tas med en nypa salt. Notera även att nyckeltalen från föregående inlägg då jag skrev om Hernö Gin har korrigerats. Detta gäller nyckeltalet resultat efter skatt.

Med detta så får ni ha det gott

//RJE

Den irrationella samlaren

Under 2017 vann Richard Thaler riksbankens pris eller Nobelpriset i ekonomi för sin forskning angående beteendeekonomi/vetenskap och sina slutsatser om den irrationella människan. Richard Thaler kanske inte är lika känd som John Maynard Keynes eller Milton Friedman men faktum är att Thaler mer eller mindre grundade ämnet beteendeekonomi/vetenskap och har därefter löst gåtan om varför människor handlar som de gör när de ställs inför ett ekonomisk beslut.

Vad är flaskan värd?
Något som jag fann väldigt intressant när jag gjorde en egen liten privat forskning om Thaler och hans arbete var ämnet eller problemet som en vinsamlare ställs inför när och om en flaska har ökat i värde. Thalers fråga var följande:

How much would it cost you to drink a bottle of wine that you bought years ago for $50, but is now worth $500?

På svenska:
Hur mycket skulle det kosta dig att dricka en flaska vin som kostade dig 50 kronor för flera år sedan men som nu har ett värde om 500 kronor.

Innan vi ger svaret på denna enkla fråga så bör vi fundera över två begrepp. Det första är Sunk cost och det andra är Opportunity cost.

Sunk cost
En Sunk cost eller sjunken kostnad är en kostnad som redan är betald och därigenom är pengarna redan borta och det finns inget du kan göra för att få tillbaka denna kostnad. Det enda du som privatperson kan göra är att acceptera denna kostnad och som företag är det bara att skriva av den. I detta exempel med vinflaskan så är denna kostnad 50 kronor.

Opportunity cost
Opportunity cost eller översatt till svenska är alternativa kostnader/möjligheter. Detta är kostnaden eller priset som existerar då det finns två eller flera val att göra. I detta exempel finns det tre olika scenarion, dricka flaskan, sälja den eller kanske till och med spara den och sälja den någon gång längre fram i tiden. Om vi kommer ihåg frågan från början så är denna kostnad 500 kronor, betydligt högre än 50 kronor.

Svaret
Har du funderat ut ett svar på frågan? Om du väljer att dricka flaskan, kommer det att kosta dig 50 kronor eller 500 kronor?

Svaret är att det kommer att kosta dig 500 kronor att dricka flaskan och inte 50 kronor som du kanske tror. Det enda som är intressant i detta exempel är vad värdet är just nu på flaskan. Vad du ursprungligen betalade för den är helt ointressant.

Förklaringen
Om vi försöker förstå detta svar så måste vi verkligen förstå vad som menas med Sunk cost och Opportunity cost. Som vi kommer ihåg så är Sunk cost en kostnad som redan är betald. Denna kan du inte påverka och därför blir den oväsentlig i ditt beslutsfattande. Det som bör påverka ditt beslut är de alternativa kostnader som erbjuds idag. Det är dessa kostnader som du kan påverka genom att göra ett aktivt val. En Sunk cost är därför en Opportunity cost som har genomförts någon gång bakåt i tiden. Om du väljer att dricka flaskan så blir detta en Sunk cost när den väl är uppdrucken. Därför blir kostnaden 500 kronor.

En fråga som du kanske därför ställer dig är, vad händer om jag köper en flaska klockan 12:00 för 50 kronor och säljer den för 60 kronor 13: 00? Svaret på detta är, eftersom köpet 12:00 fortfarande är en kostnad som är gjord så är detta en Sunk cost medan försäljningen 13:00 är en Opportunity cost. Självklart spelar tiden en avgörande roll för hur ditt beslut kan se ut men även i detta exempel är Opportunity cost det som är av intresse.

Problemet för samlare
För att gräva lite djupare i detta ämne så kommer vi till själva problemet som samlare brukar springa på. För om du skulle ställa frågan till en vinsamlare om denna skulle vilja köpa en flaska för 500 kronor på en auktion eller på systembolaget för att dricka den så skulle de mest troligen säga nej. Men å andra sidan så skulle de nog kunna överväga att öppna samma flaska om den hade köpts för 50 kronor, 10 år tidigare.

Detta är för i avsaknad av ett bättre ord, mental redovisning och en av anledningarna varför människor inte kan vara rationella när det kommer till pengar eller för den delen vin.

Thaler har dock även erkänt att i hans egna vänskapskrets av ekonomer och professorer så finns det människor som fortfarande tror att kostnaden är 50 kronor för att dricka flaskan. Det är helt enkelt så vi människor fungerar.

Min syn
Jag är väldigt irrationell när det kommer till pengar och detta är jag medveten om men när det kommer till min lilla samling whisky så är jag väldigt rationell. Jag vet att om jag öppnar min Festival 2015 så är denna inte längre värd enbart 889 kronor. Denna flaska kanske nu är värd 2500–3500 kronor. Skulle jag dricka denna flaska? Nej. Skulle jag köpa den för 2500 kronor idag? Tveksamt.

Därför om du någonsin funderar på att börja samla på vin, spelkort eller något annat av intresse. Kom ihåg att du är av natur inte rationell och fundera även kring vad som är en Sunk eller Opportunity cost för dig. Viktigt är att även komma ihåg dessa begrepp om en affär skulle leda till en förlust.

Med det får ni ha det gott,

//RJE