Det är dags för utdelningar

Tänkte vara lite tidigare i år jämfört med förra året med detta inlägg så här kommer det. Utdelningsperioden börjar snart närma sig och därför tänkte jag skriva lite om min strategi då det gäller att trejda/investera enbart för att ta del av utdelningen. Detta har jag gjort föregående år och även i år så kommer jag att köra samma strategi.

Men innan vi går in på hur jag investerar under utdelningsperioden låt mig förklara lite vad utdelning är och varför bolag delar ut detta.

Vad är en utdelning?
En utdelning delas vanligtvis ut av företag som gör en stadig vinst i form av ett positivt resultat på sista raden i redovisningen. Det vill säga företaget går med vinst. Detta är dock inte självklart utan det är upp till varje enskilt företag att ta beslut om en utdelning ska ges och i vilken omfattning. Företag som växer kraftigt och är ``nya´´ brukar generellt inte vilja ge utdelning då de vill använda vinsten till att växa. Företag som banker är exempel på företag som vanligtvis ger ganska bra utdelningar. En anledning till detta är att banker växer relativt långsamt och behöver inte investera lika mycket för att behålla sina kunder eller att behålla sin tillväxt. De känner då inte behovet att behålla pengarna för att investera då detta kommer ge ingen eller väldigt liten avkastning för aktieägarna. Att dela ut pengarna till aktieägarna är då mer ``lönsamt´´. Man får se det som att företaget anser att aktieägaren kan få en bättre avkastning genom att förvalta utdelningen själv jämför med företaget gör det till dem.

En nyttig fråga är att då ställa är detta företag ett bra företag? Om företaget inte kan se att deras tillväxt på eget kapital är bättre än en utdelning är detta positivt eller negativt.

Att notera angående utdelningar
Att utgå från att bara företag som bara går med vinst ger utdelning är felaktigt, det kanske inte är så smart att ge en utdelning om man går med förlust med det finns exempel på detta och nedan kommer det lite speciella saker som man kan tänka på.

-Företag kan använda utdelning som ett sätt att göra reklam för sig själv. Det finns idag företag som möjligtvis inte borde ge utdelning men gör det ändå eftersom det lockar utdelningsinvesterare. Det finns investerare som enbart köper företag som ger utdelning så det kan desvärre ibland vara  lockande att ge en liten utdelning även om det inte är det mest logiska sett till företagets bästa.
- Ny storägare. Det kanske inte är lika vanligt nu som det var under 60-90 talet men ibland händer det att en investerare köper en stor del aktier i ett företag som har en stor kassa för att påverka eller tvinga styrelsen att rösta igenom en utdelning. När kassan är utdelad så säljer de aktierna och jagar nästa företag så det kan vara viktigt att förstå varför ett företag höjer en utdelning eller ger en utdelning om det kommer in en ny ägare.
- Företag utan tillväxt. Det kan vara positivt att ett bolag lämnar en stor utdelning procentuellt sett till deras vinst men det kan även vara en varningsklocka att detta bolag inom de kommande åren kommer att bli ersatt eller omsprungen av nya konkurrenter.Tyvärr är det så att vissa företag kan ibland känna sig tvingade att fortsätta att ge en stadig utdelning eller öka sin utdelning från år till år eftersom delägarna kräver detta. Problemet med att dela ut för mycket är att de nödvändiga investeringar som skulle behövas göras för framtiden kan offras för kortsiktiga mål.

När kommer en utdelning och hur tar  jag del av den?
En utdelningen sker automatiskt och det enda du egentligen behöver göra för att ta del av den är att äga bolagets aktier under den period/dag som avskiljningen sker. Generellt kan man säga att man ska minst två dagar innan utdelningsdagen äga bolagets aktier.

Du behöver köpa aktien innan ex-dagen, vilket är dagen då den "handlas utan utdelning", vars datum är angivet på aktieöversikten på sajten. Sista dagen att köpa aktien är således dagen innan datumet då aktien "handlas utan utdelning".  Avanza 2017-03-07

När utdelningen sedan sker så hamnar detta belopp på det konto som du har aktierna på och adderar då till ditt kontanta saldo. Det blir alltså inte en ny aktie eller ett annat värdepapper. Se det helt enkelt som en kontant ersättning.

Vilka bolag har högst utdelningen 2017?
Nedan finner ni en lista på de bolag som ger högst utdelning på Stockholm OMX- Large Cap.

Sverige – Large Cap	Direktavkastning (%)	Utdelning*	Bokslut	X-dag
Ratos	7,53	3,25kr	2017-02-17	–
Tele2	7,44	5,43kr	2017-01-26	–
HiQ	6,11	3,09kr	2017-01-31	–
Swedbank	5,86	12,9kr	2017-02-22	–
Telia	5,82	2,14kr	2017-01-27	–
Nordea	5,59	0,60 EUR	2017-01-26	–
SEB	5,51	5,27kr	2017-02-01	–
Millicom	5,18	2,41 USD	2017-02-08	–
Enea AB	4,90	4,4kr	2017-02-09	–
Betsson	4,90	4,31kr	2017-02-09	–
MQ	4,83	1,75kr	2017-01-26	2017-01-27
Acando	4,73	1,23kr	2017-02-08	–
Resurs Holding	4,71	2,77kr	2017-02-07	–
Clas Ohlson	4,61	6,17kr	2017-06-08	–
Catella	4,37	1kr	2017-02-21	–
Kinred Group(Unibet)	4,28	0,27 GBP	2017-02-08	–
MTG	4,27	11,5kr	2017-02-02	–
Kungsleden	4,24	2,45kr	2017-02-16	–
Klövern	4,23	0,4kr	2017-02-10	–
Beijer Alma	4,18	9,75kr	2017-02-14	–

http://www.nordnetbloggen.se/aktierna-med-hogst-utdelning-2017/12/01/2017/

Värt att notera är följande:

- Det är enbart bolag från Large Cap på denna lista och ej från någon annan lista. Det betyder att detta är ett urval och gäller enbart en av flera listor på börsen.
- Det är en lista som bygger på beräknade utdelningar. Det som kan påverka utdelningen och dess procentuella utdelning är: Aktiekursen, höjd eller sänkt utdelning, extra utdelningar (kan ske vid försäljning av ett dotterbolag eller en avdelning och ska ej ses som något återkommande) och andra faktorer som ej är angivna här.
- Detta är en lista som har satts samman av Joakim Bornold på Nordnetbloggen och ej lusläst av mig personligen så listan ska enbart ses som en fingervisning. För att få korrekt utdelning så rekommenderar jag dig att att ta del av bokslutet när detta kommer från bolaget. Sedan tas beslutet om fastställd  utdelningen  på bolagsstämman så innan dess kan man man bara se till vad bolagen har signalerat och vad analytikerna har gissat att utdelningen ska bli.

Hur ser jag på utdelningar och hur investerar jag utifrån detta?
För att vara ärlig så är jag inte så intresserad av själva utdelningen utan det som jag egentligen är intresserad av är rörelsen som bolag med utdelning får innan utdelningsdagen. Min teori är att personer som är intresserade av att få ta del av utdelningen kommer att vilja köpa t.ex. Ratos eller Kungsleden innan utdelningsdagen och detta kommer öka handeln i aktien och förhoppningsvis öka efterfrågan vilket leder till en högre börskurs. När sedan utdelningen kommer så kommer kursen enligt min teori sjunka mer än vad utdelningen är. Låt mig ge ett exempel.

Aktie A: Kurs 100 kronor Utdelning 10 kronor
För att min teori ska stämma så  utgår jag från att kursen på en aktie 30 dagar innan utdelning kommer att stå i 100 kronor och sedan stiga till utdelningsdagen. Låt oss då säga att dag 3 innan utdelning så står  kursen nu i 110 kronor det är alltså en vinst på 10% och om jag vill kan jag nu vänta på att få min utdelning eller sälja nu. Det jag då tror är att när utdelningen sker så kommer kursen falla under 100 kronor, till kanske 95 kronor. Detta eftersom 10 kronor ska ju räknas bort från värdet på bolaget men även på grund av att människor nu vill sälja aktien eftersom intresset är borta nu när utdelningen är utdelad. Det kommer fortfarande vara en vinst om jag säljer aktien efter utdelningen är gjord men nu är bara avkastningen 5% och inte 10% som det var innan.

Jag investerar främst i banker som Nordea och Swedbank i år men kommer dock att fylla på med några fler aktier under mars och april innan utdelningssäsongen är över. Det som bestämmer detta är bland annat hur börsen utvecklar sig men även hur utdelningen passar in tidsmässigt. Jag vill gärna investera en period före utdelningen och detta gör desvärre att antalet bolag som jag investerar i under utdelningsperioden hamnar på 5-6 bolag och inte mer. Det går säkert att välja fler men då känns det som att man inte kan få ur det maximala ur varje investering.

Detta får nog vara allt för denna gång och för att vara på den säkra sidan så vill jag även lämna en liten disclaimer här i slutet. Det ska noteras att det som jag har skrivit i detta inlägg är enbart ett bet eller spekulation från mig och ska inte ses som mer än det. Jag anser mig inte själv vara mer än en hyffsad investerare och även jag tar det väldigt försiktigt då jag gör dessa investeringar. Jag ser till att följa kursen dagligen och håller alltid ett fönster öppen på datorn då börsen är öppen på jobbet även om jag inte tittar på kurserna varje sekund. Allt detta för att undvika större oväntade rörelser.

Med det så hörs vi


//RJE

Är banker intressanta till portföljen ?

Svenska banker, är dessa intressant och ska du köpa dem?
Låt oss prata om det

Jag tycker överlag att svenska banker är toppen även om vissa har fått bekänna färg under det senaste året(Swedbank/Nordea) och jag ska inte ljuga, jag har varit negativt inställd mot Nordea och jag har ansett att dess aktier ska handlas med en rabatt mot resterande svenska banker. Då räknar jag inte in mäklarna som Avanza och Nordnet som mest sysslar med aktier, utan storbanker. Dessa är i Sverige Nordea, Swedbank, SEB och Handelsbanken. Så trots all dålig pr så pratar vi om ``stabila och säkra´´ företag som jämfört med andra företag i branschen gör bra ifrån och sköter sig med vissa snedsteg.

Det som intresserade mig för att skriva detta inlägg är det faktum att under den senaste tiden har svenska banker rört på sig och med viss rätt. De klarar av den låga minusräntan galant och de är stabila. Detta kan jämföras med den italienska banken Tuscan bank Monte dei Paschi eller Deustche bank. Så från den enkla analysen så ser ju självklart svenska banker ut som ett självklart val eller hur? Tyvärr är det ju inte så enkelt.

Då det gäller banker så måste man även se hur resten av världens banker mår, detta främst eftersom alla banker som verkar i någon form globalt uteslutande tar/ger ut lån till andra banker och köper/säljer strukturerade värdepapper mellan varandra. Ett av de stora problemen under finanskrisen 2008 var bland annat att ingen egentligen visste vem som stod som motpart för de utgivna värdepapprerna som låg i bankernas portföljer. Detta gjorde det i princip möjligt för en bank att sälja hushållsobligationer på en våning och köpa dem på en annan våning utan att själva veta om att de hade köpt sina egna papper. Ett annat problem var att med den mängd sekundärt skapade produkter som fanns i systemet var att det var omöjligt att se vad som hände i djungeln, men detta hade även gjort det möjligt att ta ``bet´´ på att andra värdepapper skulle slås omkull, vilket i sin tur hade skapat nya sekundära värdepapper. Se det som en kö med människor där alla slår vad med personen som står före dem, personen sist i kön har ingen möjlighet att veta vad som är det underliggande ``betet´´

Många ser därför t.ex. Nordea bara som en svensk bank med ett börsvärde på ynka 357 miljarder kronor som en ett säkert kort att satsa på men det som mig orolig då det gäller banker är det samlade värdet som t.ex. Nordea har i tillgångar. Bland annat att utlåning och värdepapper ligger på sagolika 6.000 miljarder kronor medan Sveriges BNP är på knappa 4.000 miljarder. Totalt är de fyra storbankernas tillgångar nästan 3,5 gånger så stora som Sveriges BNP. Detta för mig ger en varningssignal om att de svenska bankerna i sig inte är så stabila som många tror. Visst man ska inte blanda in tillgångar eller värdepapper som inte ägs av banken utan av dess kunder men detta gör egentligen bara att andelen skulder och utlånat kapital ökar sett till bankens egna tillgångar. Dessa egna tillgångar är även många gånger sådant som ligger i andra bankers portföljer och balanser. Detta gör i sig att när banker i Italien eller Tyskland får det jobbigt så drabbas även svenska banker då värdet på deras tillgångar och utlånat kapital kan sjunka i samma takt som dessa utländska bankers aktiekurser.  Banker är instabila av sin natur och så länge de inte behöver ha kapital på större delen av sin utlåning så kommer de alltid löpa en risk av att gå omkull.

Men nog om detta frågan var om Svenska är intressant och om du ska köpa dem. Jag skulle vilja säga ja och detta kommer åter till att svenska banker trots allt är väldigt stabila av sig sett till deras motsvarigheter i t.ex. Europa. Främsta argumentet till detta tar jag från det stresstest som gjordes av den Europeiska banktillsynsmyndigheten under sommaren där samtliga 4 svenska storbanker gjorde bättre ifrån sig än de Europeiska motparterna.

 I det negativa scenariot som EBA räknat på sjunker de svenska bankernas termer av kärnprimärkapitalkvoten, CET1-kvoten, enligt följande:

·         För Handelsbanken minskar CET1-kvoten från 21,2 procent till 18,5 procent, en minskning med 2,7 procentenheter.

·         För Nordea minskar CET1-kvoten från 16,5 procent till 14,1 procent, en minskning med 2,4 procentenheter.

·         För SEB minskar CET1-kvoten från 18,8 procent till 16,6 procent, en minskning med 2,2 procentenheter.

·         För Swedbank minskar CET1-kvoten från 24,1 procent till 22,3 procent, en minskning med 1,9 procentenheter.

Detta års stresstester innehöll inga kapitalnivåer för godkänt eller underkänt utan är i stället utformade för att ge nödvändig information till översynsprocessen (SREP) för 2016.
Av DIREKT 
Publicerad: 29 juli 2016, 22:08 Uppdaterad: 30 juli 2016, 08:55

Övriga europeiska banker hamnade på i snitt 13,0 procent i grundscenariot medan i det negativa scenariot landade på 9,1 procent i snitt. Vilket talar för en hyffsad nivå även från de Europeiska bankerna där ändå resultaten i dessa tester är bättre än de som genomfördes 2014 där snittet landade på 11,2 och 8,6 med undantaget Monte dei Paschi. Som i det negativa scenariot fick ett resultat som var -2,44 procent. Så med detta fastslaget så ser ju svenska banker oerhört intressanta ut från ett riskperspektiv. Dock ska man inte glömma att banker och deras tillgångar är som en djungel och att dessa stresstester inte testar scenarion som den senaste finanskrisen då dessa är omöjliga att förutsäga så därför ska stresstester ses med en nypa salt.

En av de punkter som jag främst tittar på då det gäller de svenska bankaktierna så är det direktavkastningen. Då både Swedbank, Nordea, SEB, och Handelsbanken lämnar ut utdelning varje år så är detta för mig en otroligt viktig variabel då jag tittar på om banken är intressant att köpa till portföljen. Denna relation har även ändrats i och med att vi lever i en värld med minusränta. Att få avkastning har blivit svårare och detta har pressat upp priset på aktier och då även på de aktier som lämnar en utdelning, vilket sänker direktavkastningen i procent i förhållande till aktiepriset. Jag har därför tagit mig friheten att sammanställa de senaste priserna på de svenska storbankernas aktie och deras direktavkastning i procent.

Swedbank
201,2 kronor senaste kurs 17/10
5,32 %
Nordea Sve
89,6 kronor senaste kurs 17/10
6,62 %
SEB A
88,95 kronor senaste kurs 17/10
5,9 %
Handelsbanken A
121,3 kronor senaste kurs 17/10
4,95 %

Det som jag då tittar på är som sagt direktavkastningen i procent. Viktigt att notera, jag lägger inte vikt på att dessa banker har trots att de är banker olika kärnverksamheter. Därför ska detta tas med en nypa salt. Varför gör jag dem då likvärdig? Det är främst för att göra det enkelt för mig men även för att bankerna sett till direktavkastning inte varierar i någon större utsträckning utan ligger i dagsläget på under 6 % med undantag för Nordea på cirka 7 % vilket jag ändå anser är rättvist då banken enligt mitt tycke ska handlas med en viss rabatt.

Men detta ger inte riktigt svaret på om man ska köpa svenska banker eller ej utan jag kommer att jämföra detta med vilken avkastning som man teoretiskt sätt kan förvänta sig. Detta dock utan att ta med kursutvecklingen för aktien utan enbart ta direktavkastningen i beaktning. (Jag kommer alltså inte ta totalavkastningen för aktien under detta år i beaktning).
Jag kommer göra detta genom att jämföra den förväntade avkastningen mot den procentuella direktavkastningen för att dra en enkel men ändå enligt mitt tycke en fullt godkänd slutsats om svenska bankaktier är köpvärda.

Ett vanligt mått för att räkna fram en förväntad avkastning på aktier är genom att ta följande formel.
Riskfri ränta+ Riskpremie = förväntad avkastning.

 Det historiska måttet för riskpremie utan att ta någon hänsyn till specifika aktier eller branscher är i på snitt 4,5- 5%. Den riskfria räntan är den ränta som du kan få på ett sparkonto och brukar historiskt sätt ligga på runt 2,5-5%. Idag med den extremt låga räntan ligger den dock på 0 eller däromkring så därför säger vi 0 %. Detta gör att (0+4,5)= 4,5, vilket betyder att den förväntade avkastningen just nu på så låga som 4,5 % respektive 5 % beroende på vilket du väljer men i detta perspektiv känns inte 0,5 % så viktigt.

Om vi då utgår från de gällande direktavkastningarna för de fyra storbankerna så finner vi att de ger en bättre avkastning sätt till vad vi kan förvänta oss att de gör(marginellt). Detta trots att dessa har klättrat starkt under den senaste perioden. Den bankaktie som enligt detta exempel idag ser minst köpvärd ut sett till avkastning är Handelsbanken med en direktavkastning på 5,08 % medan Nordea ser mer lovande ut. Om man skulle bortse från den rabatt som jag anser ska räknas in.

Men P/E då?
P/E är om du inte känner till det pris per aktie/ vinst per aktie. Detta är ett ganska enkelt och trubbigt nyckeltal, men kan användas för att göra en snabb överblick om en aktie är billig eller dyr. Ett P/E på runt 10-13 skulle jag nog anse är normalt för banker och allt över under detta kan generellt anses dyrt eller billigt. Dock ska man notera att detta skiljer sig från bransch till bransch och att det är omöjligt att sätta ett ``korrekt´´ P/E tal på företag med stark tillväxt, främst dem utan vinst. En annan nackdel med P/E är att detta nyckeltal påverkas starkt av enskilda engångsposter som kan ligga på specifika kvartal som i sin tur ligger som bas för vinst per aktie. Detta gör att ett P/E kan snabbt ändras från kvartal till kvartal. Men för att ändå ta med detta för intressets skull så kommer följande siffror.

Swedbank
12,18   17/10
Nordea
10,9  17/10
SEB
19,08   17/10
Handelsbanken
14,07  17/10

I detta fall så visar P/E att det egentligen bara är SEB som sticker ut med ett P/E på cirka 19 . Vilket i sin tur skulle signalera att SEB är dyrare än de andra bankerna vilket i detta fall pekar på att förväntningarna på SEB är högre ställda på dem än övriga banker. Jag har dock svårt att se att SEB ska ha sådan mycket bättre tillväxt än övriga banker och anser därför att banken ur ett P/E perspektiv viskar om att banken är dyr. P/E tal visar bland annat att det skulle ta banken 19 år att tjäna in samma belopp per aktie som du kan köpa den för nu.

Slutsats:
Är svenska banker intressanta att köpa?
I dagsläget kan jag tycka att bankernas aktiepriser har nått en nivå som sett till direktavkastning ligger helt i linje med vad man förvänta sig. Jag skulle dock inte vilja köpa på dessa nivåer utan hellre invänta lägre nivåer där direktavkastningen ger runt 6-7 möjligtvis åtta procent. En av anledningarna till detta är att börsen generellt har haft en stark uppgång sedan juli/augusti och därför ser dessa aktier inte längre lika billiga ut. Är dessa aktier dyra? Tekniskt sätt inte om vi bara ser till direktavkastningen som det avgörande men jag skulle inte heller tro på någon större uppgång inom den närmsta framtiden. Detta eftersom den förväntade avkastningen riskfriränta + riskpremie skulle bli lite väl ansträngd om kurserna går upp 3-4 kronor. Så därför sätter jag mig relativt neutral till samtliga banker med en viss reservation om att de kan bli intressanta om kurserna sjunker med några kronor.

Noterbart
Jag har i dessa exempel utgått från att utdelningen är oförändrad detta år.
Jag har jämfört bankerna rakt av utan att ta hänsyn till deras skillnader i kunder och verksamheter.
Jag har inte tagit totalavkastning i beaktning.
Direktavkastning kommer sjunka om aktiekursen går upp, vilket betyder att en lägre direktavkastning kan komma av att kursen har gått bra vilket inte är negativt om du redan äger aktien.
Att avgöra om aktier är köpvärda genom att enbart titta på direktavkastning är inte att rekommendera.

Utöver detta så får ni ha det bra och om du har någon synpunkt på detta innehåll eller någon fråga så är det bara att skjuta. Jag svarar gärna

//RJE

Panama och lite smått o gott

Innan vi börja med dagens ämne vill jag att du läser nedanstående stycke och funderar över det som står där en stund.


 Om du ger verktygen eller den hjälp som en person behöver för att begå brott är man då skyldig till medhjälp eller kanske ännu mer om denna sagda person skulle begå ett brott? För låt oss inte tro att bankerna som är inblandade i denna skandal inte var medvetna om att de individer som de hjälpte inte skulle begå brott, till och med grova brott i vissa fall. Det är trots allt brottsligt att undvika skatt. Det är i och för sig inte mord som vi talar om, men det kan leda till stränga böter och i vissa fall även fängelse. Varför ska inte då bankerna straffas för medhjälp till grov skattesmitning, skattebrott, skatteplanering eller kanske till och med finansiering av terrorism? Enligt min mening är det som ett ge en misstänkt brottsling ett vapen och medel för att begå ett brott och sedan förvånas över resultatet.

Jag är av natur väldigt negativ mot hur vissa banker och företag behandlas annorlunda jämfört med andra. Jag bryr mig inte om vilken roll de har i samhället, vilken påverkan de har eller vilken historia de har. Inget företag står över lagen och om världen skulle vara perfekt så borde inget företag vara ``To big to fail´´ eller systemviktiga. Själva stämpeln systemviktiga ringar otroligt dåligt i mina ekonomiska öron och detta på grund av den galna teorin om en fri marknadsekonomi. Vilket i sig är en intressant teori men inget mer, iallafall inte då det kommer ner till kritan för då är vissa är systemviktiga.

På frågan om varför de stora bjässarna alltid hamnar i centrum för en ny skandal så kan man inte undvika att fundera på om det kommer med deras speciella status som systemviktiga. Utan oss så faller samhället och därför måste vi få existera och göra som vi vill. Om de skandaler som under den senaste tiden drabbat en mindre aktör inom banksektorn så hade dryga böter, straff och kanske ett tillstånd åkt men nu är det ju systemviktiga aktörer. Jag avskyr denna stämpel, systemviktiga. Det visar egentligen bara hur dåligt systemet är.

I Swedbanks fall så handlar det om girighet och tron om att bara för att du står på toppen kan göra som du vill. Swedbank har redan haft problem med deras dåliga fonder och nu kom det en ny smäll, inte ens pamparna i banken vill investera i dessa utan väljer att bygga fastighetsimperium. Vad det gäller både Wolf och Sandström så har jag personligen inte något emot någon av dem men jag anser ändå att inte ge ansvarsfrihet är ett bra sätt för att sätta ner foten. Ansvarsfrihet är någonting som man förtjänar och detta ska inte vara en självklarhet för en styrelsemedlem. Om det finns någon misstanke eller oklarhet hos en person och det arbete som den utfört i en förtroendepost så ska inte ansvarsfrihet vara en självklarhet.

Då det gäller Nordea så finns det några frågor som kräver svar. Vad är lagligt, vad är moralisk och vad är rätt.  Jag anser att Nordea förtjänar vad vi i handboll kallar en ihopsamlad 2a. Det betyder att du har fått en muntlig varning, det gula kortet har åkt upp och nu måste domaren markera att du har gått för långt och du måste lugna ner dig. Du åker alltså på en förtjänt 2a och vet att nästa gång du gör fel så kommer du åka ut igen. Varför är jag så sträng mot Nordea? Nordea har nämligen fått en muntlig varning för problem med (smutsiga pengar) eller kontrollen av pengar överlag, men även ett gult kort för exakt samma sak eftersom man inte åtgärdade problemet. Nu när detta har dykt upp kanske det är dags att dra 2an så att det blir en effekt. Jag pratar så klart inte om något indragit tillstånd eller liknande men eftersom möjligheten att straffa bankerna med böter har ökat betydligt den senaste tiden så anser jag att det är dags att använda detta straff. Om jag inte minns fel så straffades Nordea sist med 50 miljoner, idag kan denna summa bli 5,9 miljarder tack vare nya strängare regler

Nu har visserligen Nordea fått lite hjälp från SEB tack vare att deras dotterbolag LWM i Luxemburg verkar vara ännu värre. Detta lilla företag som ägdes av SEB mellan 1999 fram till 2014 har enligt finska Yle varit mer aktiv då det gäller bland annat skatteoptimering än någon annan svensk koppling.

Lite smått och gott om Panamaskandalen.

1. 11,5 miljoner dokument på över 2 terabyte data som är läkta från en Panamansk firma innehåller information om vem, vad, hur eller varför hur olika människor har ändvänt brevlådeföretag för att flytta pengar bland annat för att undvika skatt.

2. Mossack Fonsecas är det namn på firman som har hjälpt alla med att sätta upp företagen.

3. Ett brevlådeföretag är egentligen en fasad oftast kostar registreringen några tusenlappar men sedan finns det kringtjänster som ``målvakter´´ vilket är personer som står som ägare om detta är en verklig person, djur eller en död person är oviktigt. Det viktiga är att du inte finns på papper någonstans. Du kan även köpa dig en falsk styrelse som till exempel håller möten och sköter företaget. Du kan även köpa aktieägare som vid din befallning lämnar tillbaka aktierna till dig.

4. Varför finns det så få amerikaner i denna skandal? Den enkla förklarningen är att i USA finns det delstater som Nevada, Wyoming och Delaware som ironiskt nog fungerar utmärkt för att skapa komplicerade företag.

5. Varför ett Brevlådeföretag? Du kanske vill gömma pengar om det finns en risk att du kan förlora dem, du kan genomföra aggressiva övertag av andra företag utan att någon vet att det är du, anonym finansiering såsom terrorism eller, skatteplanering men även skattesmitning.

6. Vem använder sig av detta? Det är framförallt rika personer som använder dessa företag för att undvika skatt men även företag, karteller och terrorister slussar sina pengar genom sådana företag. Det är även populärt av politiker eller människor i viktiga positioner som tar emot tvivelaktiga pengar att använder sig av dessa företag. Detta gör att det finns många från både den politiska och ekonomiska eliten i dessa dokument.

7. Rent tekniskt så har ingen genom att skapa ett brevlådeföretag brutit mot någon lag men sannolikheten att du kommer göra det är stor. Därför finns det frågor att besvara bland annat om det är moraliskt att banker rör sig i denna gråzon där det kan finnas risk för brott.

8. Är det ekonomiskt gångbart att idag använda ett brevlådeföretag för investeringar? Om du inte har ett kapital som överstiger några miljoner så finns det ingen anledning. Avgifterna, arbetet och risken för att åka fast är förstora.

Detta var ett inlägg som jag lät ligga ett litet tag bara med tanke på att det ständigt dyker upp nya saker. Nu har bland annat namnen på de inblandade i dokumenten släppts och arbetet med att hitta alla personer har börjat. I vissa fall är det lite svårare än i andra och detta kommer göra att arbetet kommer ta tid.

Det delas ut pengar

Den senaste tiden har vi sett en viss uppgång på börsen men jag är inte övertygad. Jag tror att det är en bounce, vilket betyder att det är en tillfällig uppgång som kommer vika nedåt igen. Underlaget har inte förändrats och det finns fortfarande en hel del orosmoln i horisonten. Ekonomin ser inte bra ut och jag har svårt att se varför ekonomin ska börja snurra nu. Jag tror förövrigt att de stimulanser som ECB och riksbanken har satt i rörelse gör mer skada än nytta på långsikt även om det just nu på kort sikt kan ses som positivt.

Men nog om det nu är det dags för utdelningssäsong. Här under mars så ``börjar´´ de företag som ger ut utdelning leverera och personligen så har jag faktiskt valt att rikta in mig på bankerna. Jag är själv inte intresserad i utdelningen i sig utan jag är mer intresserad av utvecklingen i aktiekursen tills utdelningsdagen kommer. Jag spekulerar kort och gott om att människor som vill få lite cash ska höja aktiekursen innan utdelningspressen nedåt sker.

Min filosofi är alltså att om en aktie ligger på 100 kronor/aktie och har en utdelning på 5 kronor/aktie så kommer aktien öka i värde till 105 kronor/aktie tills utdelningsdagen. Jag säljer aktien dagen före själva utdelningen eller i dess rätta bemärkelse dagen innan dagen som ger utdelning. Det brukar finnas minst en handelsdag mellan som inte ger köparen rätt till utdelningen. Men åter till min filosofi jag säljer aktien innan utdelningen för skydda mig mot den troliga nedgången i aktiekursen som är ett resultat av utdelningen. Aktier brukar nämligen tendera att sjunka under det ursprungliga värdet då utdelningen sker. Vilket i sin tur innebär jag utgår från att aktien kommer sjunka ner under 100 kronor/aktie.

Min filosofi går därför ut på att sälja innan utdelningen eftersom jag tror att aktien kommer falla under det ursprungliga värdet och då ``äta´´ upp en del av utdelningen. Detta är inte en exakt vetenskap och det finns tillfällen då aktier knappt påverkas av utdelningen men min känsla är att risken är för stor för att ta den risken.

I min portfölj för detta ändamål i år fanns det tro det eller ej banker. Bankerna runt om i världen och även i Sverige har haft det tungt och på långsikt så finns det risker och negativa faktorer men på kort sikt så finns det ett visst intresse då det gäller utdelningen. Banker ger generellt en ganska bra utdelning och den är även relativt säker. Jag valde att rikta in mig på följande bankaktier SEB, Nordea och Swedbank för min spekulation. Utslaget för mig blev runt 4-8% och detta utan att delta i utdelningen i någon form, jag köpte in dessa aktier under och i slutet av februari och sålde dessa under 16-17 mars.

Idag har jag inga utdelningsaktier i min portfölj men håller just nu på att titta upp några intressanta kandidater. Det jag främst söker efter är relativt höga men säkra utdelningar och med cirka 30-40 dagar till satt utdelningsdag. Varför jag väljer denna korta period mellan köp och utdelningsdag är på grund av att jag enbart vill spekulera i den kommande kursutvecklingen som drivs av utdelningen eftersom detta är det ``mönster´´ jag söker efter. Det är trots allt i den som jag spekulerar i, jag är inte intresserad av någonting annat.

Risk med denna sort av investering? Det finns ett antal risker med att göra en sådan här investering. Det finns bland annat risken att företaget sänker sin utdelning, ställer in den, går i konkurs, drabbas av en stor skandal och en rad andra risker. Det finns även en risk i den form att om min spekulation går fel och jag går ut för tidigt ur aktien så förlorar jag en potentiell vinst. Bara för att en aktie brukar sjunka i och med en utdelning så finns det de få tillfällen då kursen inte reagerar. Även om jag tjänar 2-3% så kan jag gå miste om den stora kursutvecklingen. Det kan helt enkelt vara så att aktien går från 100kr/aktie till 105kr/aktie och då utdelningen sker så händer ingenting med kursen. Om detta skulle vara utfallet så har jag gått miste om den större delen av vinsten.

Med detta tackar jag för mig genom att påminna om att du nu kan börja titta på din deklaration. Personligen så kommer jag göra min elektronisk så att pengarna kommer snabbare. Jag har inte deklarerat så många år men av personlig upplevelse så är e-deklaration det bästa sättet. Visserligen så innebär min relativt enkla ekonomi enbart lite manuellt arbete då jag ska fylla i lite aktieaffärer som jag har gjort på ett av mina konton. Jag har både ett vanligt aktiekonto och en ISK för mina aktieaffärer och den sistnämnde sköts automatiskt tack vare att den beskattas på hela värdet. Så för mig innebär deklarationen bara lite siffror, jag har inget företag, hus, barn eller något speciellt lån att ta upp.

Prisa Gud, här kommer skatteåterbäringen.

//RJE