Är banker intressanta till portföljen ?

Svenska banker, är dessa intressant och ska du köpa dem?
Låt oss prata om det

Jag tycker överlag att svenska banker är toppen även om vissa har fått bekänna färg under det senaste året(Swedbank/Nordea) och jag ska inte ljuga, jag har varit negativt inställd mot Nordea och jag har ansett att dess aktier ska handlas med en rabatt mot resterande svenska banker. Då räknar jag inte in mäklarna som Avanza och Nordnet som mest sysslar med aktier, utan storbanker. Dessa är i Sverige Nordea, Swedbank, SEB och Handelsbanken. Så trots all dålig pr så pratar vi om ``stabila och säkra´´ företag som jämfört med andra företag i branschen gör bra ifrån och sköter sig med vissa snedsteg.

Det som intresserade mig för att skriva detta inlägg är det faktum att under den senaste tiden har svenska banker rört på sig och med viss rätt. De klarar av den låga minusräntan galant och de är stabila. Detta kan jämföras med den italienska banken Tuscan bank Monte dei Paschi eller Deustche bank. Så från den enkla analysen så ser ju självklart svenska banker ut som ett självklart val eller hur? Tyvärr är det ju inte så enkelt.

Då det gäller banker så måste man även se hur resten av världens banker mår, detta främst eftersom alla banker som verkar i någon form globalt uteslutande tar/ger ut lån till andra banker och köper/säljer strukturerade värdepapper mellan varandra. Ett av de stora problemen under finanskrisen 2008 var bland annat att ingen egentligen visste vem som stod som motpart för de utgivna värdepapprerna som låg i bankernas portföljer. Detta gjorde det i princip möjligt för en bank att sälja hushållsobligationer på en våning och köpa dem på en annan våning utan att själva veta om att de hade köpt sina egna papper. Ett annat problem var att med den mängd sekundärt skapade produkter som fanns i systemet var att det var omöjligt att se vad som hände i djungeln, men detta hade även gjort det möjligt att ta ``bet´´ på att andra värdepapper skulle slås omkull, vilket i sin tur hade skapat nya sekundära värdepapper. Se det som en kö med människor där alla slår vad med personen som står före dem, personen sist i kön har ingen möjlighet att veta vad som är det underliggande ``betet´´

Många ser därför t.ex. Nordea bara som en svensk bank med ett börsvärde på ynka 357 miljarder kronor som en ett säkert kort att satsa på men det som mig orolig då det gäller banker är det samlade värdet som t.ex. Nordea har i tillgångar. Bland annat att utlåning och värdepapper ligger på sagolika 6.000 miljarder kronor medan Sveriges BNP är på knappa 4.000 miljarder. Totalt är de fyra storbankernas tillgångar nästan 3,5 gånger så stora som Sveriges BNP. Detta för mig ger en varningssignal om att de svenska bankerna i sig inte är så stabila som många tror. Visst man ska inte blanda in tillgångar eller värdepapper som inte ägs av banken utan av dess kunder men detta gör egentligen bara att andelen skulder och utlånat kapital ökar sett till bankens egna tillgångar. Dessa egna tillgångar är även många gånger sådant som ligger i andra bankers portföljer och balanser. Detta gör i sig att när banker i Italien eller Tyskland får det jobbigt så drabbas även svenska banker då värdet på deras tillgångar och utlånat kapital kan sjunka i samma takt som dessa utländska bankers aktiekurser.  Banker är instabila av sin natur och så länge de inte behöver ha kapital på större delen av sin utlåning så kommer de alltid löpa en risk av att gå omkull.

Men nog om detta frågan var om Svenska är intressant och om du ska köpa dem. Jag skulle vilja säga ja och detta kommer åter till att svenska banker trots allt är väldigt stabila av sig sett till deras motsvarigheter i t.ex. Europa. Främsta argumentet till detta tar jag från det stresstest som gjordes av den Europeiska banktillsynsmyndigheten under sommaren där samtliga 4 svenska storbanker gjorde bättre ifrån sig än de Europeiska motparterna.

 I det negativa scenariot som EBA räknat på sjunker de svenska bankernas termer av kärnprimärkapitalkvoten, CET1-kvoten, enligt följande:

·         För Handelsbanken minskar CET1-kvoten från 21,2 procent till 18,5 procent, en minskning med 2,7 procentenheter.

·         För Nordea minskar CET1-kvoten från 16,5 procent till 14,1 procent, en minskning med 2,4 procentenheter.

·         För SEB minskar CET1-kvoten från 18,8 procent till 16,6 procent, en minskning med 2,2 procentenheter.

·         För Swedbank minskar CET1-kvoten från 24,1 procent till 22,3 procent, en minskning med 1,9 procentenheter.

Detta års stresstester innehöll inga kapitalnivåer för godkänt eller underkänt utan är i stället utformade för att ge nödvändig information till översynsprocessen (SREP) för 2016.
Av DIREKT 
Publicerad: 29 juli 2016, 22:08 Uppdaterad: 30 juli 2016, 08:55

Övriga europeiska banker hamnade på i snitt 13,0 procent i grundscenariot medan i det negativa scenariot landade på 9,1 procent i snitt. Vilket talar för en hyffsad nivå även från de Europeiska bankerna där ändå resultaten i dessa tester är bättre än de som genomfördes 2014 där snittet landade på 11,2 och 8,6 med undantaget Monte dei Paschi. Som i det negativa scenariot fick ett resultat som var -2,44 procent. Så med detta fastslaget så ser ju svenska banker oerhört intressanta ut från ett riskperspektiv. Dock ska man inte glömma att banker och deras tillgångar är som en djungel och att dessa stresstester inte testar scenarion som den senaste finanskrisen då dessa är omöjliga att förutsäga så därför ska stresstester ses med en nypa salt.

En av de punkter som jag främst tittar på då det gäller de svenska bankaktierna så är det direktavkastningen. Då både Swedbank, Nordea, SEB, och Handelsbanken lämnar ut utdelning varje år så är detta för mig en otroligt viktig variabel då jag tittar på om banken är intressant att köpa till portföljen. Denna relation har även ändrats i och med att vi lever i en värld med minusränta. Att få avkastning har blivit svårare och detta har pressat upp priset på aktier och då även på de aktier som lämnar en utdelning, vilket sänker direktavkastningen i procent i förhållande till aktiepriset. Jag har därför tagit mig friheten att sammanställa de senaste priserna på de svenska storbankernas aktie och deras direktavkastning i procent.

Swedbank
201,2 kronor senaste kurs 17/10
5,32 %
Nordea Sve
89,6 kronor senaste kurs 17/10
6,62 %
SEB A
88,95 kronor senaste kurs 17/10
5,9 %
Handelsbanken A
121,3 kronor senaste kurs 17/10
4,95 %

Det som jag då tittar på är som sagt direktavkastningen i procent. Viktigt att notera, jag lägger inte vikt på att dessa banker har trots att de är banker olika kärnverksamheter. Därför ska detta tas med en nypa salt. Varför gör jag dem då likvärdig? Det är främst för att göra det enkelt för mig men även för att bankerna sett till direktavkastning inte varierar i någon större utsträckning utan ligger i dagsläget på under 6 % med undantag för Nordea på cirka 7 % vilket jag ändå anser är rättvist då banken enligt mitt tycke ska handlas med en viss rabatt.

Men detta ger inte riktigt svaret på om man ska köpa svenska banker eller ej utan jag kommer att jämföra detta med vilken avkastning som man teoretiskt sätt kan förvänta sig. Detta dock utan att ta med kursutvecklingen för aktien utan enbart ta direktavkastningen i beaktning. (Jag kommer alltså inte ta totalavkastningen för aktien under detta år i beaktning).
Jag kommer göra detta genom att jämföra den förväntade avkastningen mot den procentuella direktavkastningen för att dra en enkel men ändå enligt mitt tycke en fullt godkänd slutsats om svenska bankaktier är köpvärda.

Ett vanligt mått för att räkna fram en förväntad avkastning på aktier är genom att ta följande formel.
Riskfri ränta+ Riskpremie = förväntad avkastning.

 Det historiska måttet för riskpremie utan att ta någon hänsyn till specifika aktier eller branscher är i på snitt 4,5- 5%. Den riskfria räntan är den ränta som du kan få på ett sparkonto och brukar historiskt sätt ligga på runt 2,5-5%. Idag med den extremt låga räntan ligger den dock på 0 eller däromkring så därför säger vi 0 %. Detta gör att (0+4,5)= 4,5, vilket betyder att den förväntade avkastningen just nu på så låga som 4,5 % respektive 5 % beroende på vilket du väljer men i detta perspektiv känns inte 0,5 % så viktigt.

Om vi då utgår från de gällande direktavkastningarna för de fyra storbankerna så finner vi att de ger en bättre avkastning sätt till vad vi kan förvänta oss att de gör(marginellt). Detta trots att dessa har klättrat starkt under den senaste perioden. Den bankaktie som enligt detta exempel idag ser minst köpvärd ut sett till avkastning är Handelsbanken med en direktavkastning på 5,08 % medan Nordea ser mer lovande ut. Om man skulle bortse från den rabatt som jag anser ska räknas in.

Men P/E då?
P/E är om du inte känner till det pris per aktie/ vinst per aktie. Detta är ett ganska enkelt och trubbigt nyckeltal, men kan användas för att göra en snabb överblick om en aktie är billig eller dyr. Ett P/E på runt 10-13 skulle jag nog anse är normalt för banker och allt över under detta kan generellt anses dyrt eller billigt. Dock ska man notera att detta skiljer sig från bransch till bransch och att det är omöjligt att sätta ett ``korrekt´´ P/E tal på företag med stark tillväxt, främst dem utan vinst. En annan nackdel med P/E är att detta nyckeltal påverkas starkt av enskilda engångsposter som kan ligga på specifika kvartal som i sin tur ligger som bas för vinst per aktie. Detta gör att ett P/E kan snabbt ändras från kvartal till kvartal. Men för att ändå ta med detta för intressets skull så kommer följande siffror.

Swedbank
12,18   17/10
Nordea
10,9  17/10
SEB
19,08   17/10
Handelsbanken
14,07  17/10

I detta fall så visar P/E att det egentligen bara är SEB som sticker ut med ett P/E på cirka 19 . Vilket i sin tur skulle signalera att SEB är dyrare än de andra bankerna vilket i detta fall pekar på att förväntningarna på SEB är högre ställda på dem än övriga banker. Jag har dock svårt att se att SEB ska ha sådan mycket bättre tillväxt än övriga banker och anser därför att banken ur ett P/E perspektiv viskar om att banken är dyr. P/E tal visar bland annat att det skulle ta banken 19 år att tjäna in samma belopp per aktie som du kan köpa den för nu.

Slutsats:
Är svenska banker intressanta att köpa?
I dagsläget kan jag tycka att bankernas aktiepriser har nått en nivå som sett till direktavkastning ligger helt i linje med vad man förvänta sig. Jag skulle dock inte vilja köpa på dessa nivåer utan hellre invänta lägre nivåer där direktavkastningen ger runt 6-7 möjligtvis åtta procent. En av anledningarna till detta är att börsen generellt har haft en stark uppgång sedan juli/augusti och därför ser dessa aktier inte längre lika billiga ut. Är dessa aktier dyra? Tekniskt sätt inte om vi bara ser till direktavkastningen som det avgörande men jag skulle inte heller tro på någon större uppgång inom den närmsta framtiden. Detta eftersom den förväntade avkastningen riskfriränta + riskpremie skulle bli lite väl ansträngd om kurserna går upp 3-4 kronor. Så därför sätter jag mig relativt neutral till samtliga banker med en viss reservation om att de kan bli intressanta om kurserna sjunker med några kronor.

Noterbart
Jag har i dessa exempel utgått från att utdelningen är oförändrad detta år.
Jag har jämfört bankerna rakt av utan att ta hänsyn till deras skillnader i kunder och verksamheter.
Jag har inte tagit totalavkastning i beaktning.
Direktavkastning kommer sjunka om aktiekursen går upp, vilket betyder att en lägre direktavkastning kan komma av att kursen har gått bra vilket inte är negativt om du redan äger aktien.
Att avgöra om aktier är köpvärda genom att enbart titta på direktavkastning är inte att rekommendera.

Utöver detta så får ni ha det bra och om du har någon synpunkt på detta innehåll eller någon fråga så är det bara att skjuta. Jag svarar gärna

//RJE