Att sätta mål

Som ni säkert vet och har sett på min Facebook så var jag nyligen iväg på en liten tur efter Höga Kusten-Leden där mitt mål var att ta mig från Hornö till Skuleberget, vilket är en sträcka på 76 kilometer. Jag kommer därför i detta inlägg utveckla varför jag valde att ge mig an denna utmaning och varför jag valde att genomföra den själv.

Att sätta ett mål och jobba mot det
Jag har under senare tid läst och lyssnat på en hel del böcker och poddar som handlar om framgångsrika entreprenörer, men även en eller två böcker om självutveckling och något som har varit bestående är att man lägger vikt på att sätta mål. Du ska dock inte bara sätta ett mål utan det ska vara ett mål som tvingar dig att utmana dig själv. Det ska för den delen inte vara ett orealistiskt mål utan det ska i allra högsta grad vara ett genomförbart mål. Jag valde Hornö-Skuleberget som min utmaning och där målet var 76 kilometer.



Resan eller målet och att inte lyckas
Nu lyckades jag inte ta mig ända fram utan fick denna gång ge mig efter cirka 44 kilometer och till grund för detta så var det främst två anledningar. Blåsor och tid. På grund av blåsor så kände jag att det maximalt fanns 5-6 kilometer till innan jag skulle definitivt få ge upp och eftersom jag då var vid Lappudden så hade en fortsättning gjort att jag hade fått börja på en ny etapp vilket hade blivit ytterligare 15 kilometer, vilket just då inte kändes möjligt. Det blev dessutom lite tidsbrist då jag begav mig redan 07:00 på morgonen och då jag fortfarande hade 32 kilometer kvar till innan jag skulle vara framme i Skule så kändes inte detta som något realistiskt och som nämnt hade jag ändå inte klarat detta på grund av mina blåsor.

Så därför kommer frågan vad är viktigast resan eller målet?



Jag är av den uppfattning av att man bör sätta ett högt mål men att man även bör sätta delmål efter vägen fram till det slutliga målet. Det är även så att resan i sig ibland är viktigare än vad själva målet är. Att utgå från att målet är en fast eller en fixerad punkt kan till och med vara fel, omständigheter och rådande förhållanden kan förändra var den punkten befinner sig. Det kan dessutom vara så att under resan så upptäcker man att det mål som man har satt framför sig är helt fel och att om man väljer att gå en annan väg så kan man nå ett annat mål. Ett alternativ som i början av resan inte fanns där men som helt plötsligt dyker kan ju vara mycket mer logiskt än vad det första målet var.

Det ska även vara så att när man har möjlighet till det så ska man njuta av själva resan fram till målet. Det ska inte bara vara stress, panik och allmänt obehag. Självklart ska man lära sig att kämpa och tvinga sig framåt och uppåt då det är som jobbigast men till slut kommer man till en punkt då man ställer sig frågan. Tycker jag detta är roligt, är det värt allt detta lidande och uppoffrande ? För mig var resan från Hornö till Lappudden till stor del en trevlig och inspirerande resa där jag fortsatte framåt med gott mod. Men då jag hade passerat 39 kilometer så byttes detta mot en känsla av panik och smärtor. Paniken kom i den form av att jag visste redan då att jag inte skulle kunna ta mig ända fram till Skuleberget och att jag därför skulle misslyckas med mitt mål och smärtor eftersom jag nu visste att mina blåsor och andra mindre krämpor bara skulle bli värre.

Där vid 39 kilometer så gjorde jag en snabb kalkyl och kom fram till att för min del börjar denna resa, i alla fall för denna gång ta slut. Jag kanske kan klara mig 10 kilometer till men då kommer det inte vara någon njutbar resa och jag kommer ändå inte klara mitt mål på 76 kilometer oavsett. Så därför valde jag att avsluta min resa efter 44 kilometer utan att nå ända fram till mitt ursprungliga mål. Jag klev dock av som nämnt och då med en känsla av att min resa genom Höga Kusten hade varit till stora delar underbar och att jag vill gärna göra om detta igen. Jag undrar hur jag hade känt om jag plågat mig fram ytterligare en mil. Troligtvis hade jag inte haft en lika positiv syn på resan så här i efterhand.

För mig egen skull
Det som har varit lite förvånande är nog det att många människor har varit väldigt fundersamma varför man väljer att gå själv. För mig är det ganska självklart, det är för mig själv och min egen syn på mig själv som jag gör det. Jag har funderat i några år på att göra denna resa och ett tag funderade jag faktiskt på att anmäla mig till High Coast Ultra men tyvärr så ran denna idé ur sanden för i år. Så därför bestämde jag mig för att ta tag i det själv och försöka mig på denna distans (korta distansen).

Det som dessutom ger mig drivkraft eller vilja att göra utmaningar och resor som dessa är att jag gillar att utmana mig själv och upptäcka nya saker. Jag har nu under några år även flyttat runt en hel del och gjort några resor till olika ställen och länder och under dessa ombyten så har jag lärt mig att ta vara på de små guldklimparna. Jag försöker besöka besöksmål, utställningar och gå på museer om det finns tid och möjlighet till detta. Även nu under min resa mot Skuleberget så gjorde jag några avstickare mot utsiktspunkter och landmärken som finns märkta under vägen. Det handlar trots allt om att ta möjligheten när den kommer även om du är, som i detta fall är helt slut.



Detta gör att ibland så kan jag känna att det är skönare att ge sig ut själv. Det är min resa, mitt mål och min utmaning. Självklart skulle jag inte tacka nej till någon om de skulle vilja följa med men det skulle dock ske med en viss reservation. Jag vill inte offra mitt mål eller min resa bara för att den kanske inte passar någon annan. Om du vill köra på i ett annat tempo eller ta en annan väg, gör det så ses vi i slutet av resan. Jag vill dock försöka fullfölja min resa om det är möjligt, samma är det om jag måste ge upp. Fullfölj du så ses vi senare vid slutet. Det är inte svårare än så och detta gäller generellt i livet, ibland ger man sig ut på en resa tillsammans men under denna så kan det ske saker som gör att man tar en annan stig.

Avslutningsvis
Jag hoppas att det har varit givande att läsa detta inlägg och att ni kanske lärt er något om hur jag ser på mig själv och att sätta personliga mål. Just nu har jag inga större mål framför mig som jag riktigt strävar mot. Dock så är ju min tanke att om cirka en månad att flytta till Skåne för att gå i skola där under 3 år, så det är väl mitt mål just nu. Utöver detta så är det väl att köpa och sälja aktier som gäller och att fortsätta skriva om ekonomi. Vi får se vad nästa projekt/mål blir. Jag kommer nog inte ge mig iväg på en ny resa runt Höga Kusten i år, en gång om året får räcka.

Ha de gött så hörs vi nästa gång
//RJE

Whisky som investering

Inte så oväntat så kommer det här en uppföljare på mitt föregående inlägg och denna gång kommer jag att prata om whisky som en ren spekulativ investering. Det vill säga man köper enbart whisky för att sälja det vidare med vinst.

Att notera är att whisky som alla andra investeringar innebär en risk och att pris kan både gå upp och ner i värde. Historisk avkastning kommer och behöver inte nödvändigtvis reflektera utvecklingen framåt.

Skillnad mellan whisky och whisky
Innan vi börjar prata om siffror och generellt om whisky så ska vi göra en sak klart för oss. Det finns en skillnad mellan whisky och whisky. Om du går in på systemet idag och köper en Jack Daniels för 1000 kronor så kommer den om 10 år att vara värd 1000 kronor, eller det pris som just då gäller för en Jack Daniels (inflationsjusterat). Du kommer därför inte bli framgångsrik investerare om du enbart köper de flaskor som finns på systemet utan du måste anstränga dig lite mer än så.

Vanligtvis så ska du tänka följande:

1. Är detta ett populärt märke bland whiskykännare ?
2. Är detta ett speciellt släpp, dvs är det ett begränsat antal flaskor ?
3. Tid och tålamod, detta är universellt med alla investeringar. Alla flaskor dubblar inte sitt värde från ett år till ett annat utan ibland handlar det om att låta dem stå undangömd i några år.

Det finns självklart fler saker att tänka på men detta är en bra början. Ett exempel är Box, The Festival 2014 som lyder följande:

1. Box är ett väldigt populärt märke idag och har lyckats göra sig ett namn inte bara i svenska whisky kretsar utan har även fångat ett internationellt intresse.
2. Släppet är speciellt då det enbart sker en gång om året och det är fysiskt på Box whiskyfestival. Det som gör The Festival 2014 så speciell är att det är det första festival släppet och att det enbart släpptes 700 stycken flaskor.
3. Det är ingen gammal flaska men kan idag vad jag vet köpas för över 6000 kronor, om man ens får tag på en. Att det idag troligtvis finns mindre än 700 flaskor kvar och att det försvinner en flaska eller två varje år gör flaskan ännu mer unik. Det skulle inte vara dumt att förmoda att inom 10-15 år så finns det enbart 200 flaskor kvar och att värdet på dessa då kan vara på runt 20-30 tusen.

Detta kan jämföras med en vanlig Jack Daniels:

1. Det är ett väldigt populärt märke.
2. Den vanliga versionen av Jack Daniels görs i tusentals om inte miljontals flaskor varje år. Vilket gör den väldigt vanlig och inte det minsta speciell.
3. Dessa flaskor är normalt inte gamla och dricks normalt upp vid köp eller hamnar i det vanliga spritskåpet för framtida konsumtion. På grund av att dessa inte numreras eller släpps i någon specifik upplaga så kommer inte tid påverka flaskans värde.

Förvaring
Då det spelar mindre roll för en whisky vart förvaringen sker så är det en ganska enkelt att samla på några flaskor. Som regel ska en flaska whisky helst stå i en mörk miljö som inte utsätts för några kraftiga temperaturskillnader. Därför brukar en överbliven vrå eller ett hörn i källaren fungera utmärkt för detta ändamål. Man ska dock inte glömma att fukt kan förstöra en flaska då korkar av metall kan rosta och etiketter kan förstöras/blekna.

Viktigt att poängtera är att en whisky inte blir bättre av att lagras i en källare som ett bra vin gör. När whiskyn är på flaska så kommer den att hålla samma kvalité och enbart den kvalitén oavsett hur länge den ligger i källaren.

Saker som påverkar priset på en flaska vid försäljning

1. Märke och popularitet
2. Antal flaskor och serie
3. Finns kartong och förpackning kvar om detta fanns med vid orginal köpet
4. Hur ser etikett och kork ut på flaskan
5. Hur ser vätskenivån ut, en flaska som är fylld till övre hals kan vara bra mycket mer värd än en flaska som enbart är fylld till skuldran.
6. Finns bryggeriet kvar, flaskor som kommer från ett bryggeri som inte längre existerar brukar få en bra utveckling.
7. Allmän trend i whiskyvärlden. Under de senaste åren har asiatisk och främst japansk whisky blivit väldigt populär. Att ligga före eller följa trenden kan vara lönsamt om man kommer in i rätt tid. Kanske kommer svensk whisky vara nästa trend ?

En ETF för Whisky?
Vad är en ETF? En ETF är en börshandlad fond som går att handla direkt via börsen som en aktie men består likt en fond av ett antal olika innehav.

Om man är sugen på att investera i whisky genom sitt sparande men inte vill köpa en flaska så kan man idag köpa några andelar i WSKY ( Spirited Funds/ETFMG Whiskey & Spirits ETF ).

WSKY investerar enbart i företag som producerar alkoholhatliga drycker och täcker därför destillerier, bryggerier, distributörer samt företag som producerar mixers för användning med whisky. För att ingå i denna fond så måste dock bolagen uppfylla några krav. Marknadsvärdet måste bland annat vara minst 900 miljoner kronor och eller ha en försäljning på minst 4,5 miljarder kronor.

Fonden har i skrivande stund lyckats mäkta med smått otroliga 20,44% i uppgång sedan årsskiftet vilket kan jämföras med OMXS30 som enbart har mäktat med 4,23%, detta kan även jämföras med min Sverigefond som stannar på 9,00%. Det som även gör detta lite extra imponerande är att fonden har enbart gått att köpa sedan december förra året, så fonden är inte ens ett år gammalt.

Vad det gäller den globala whiskymarknaden så spås den enligt analytiker öka med cirka 40% de kommande fem åren. Denna ökning kommer främst att drivas av en förändrad livsstil, en ökad efterfrågan av närproducerade och ekologiska whiskyprodukter och nya konsumtionsvanor i främst asiatiska länder som Kina. Detta kombinerat bör kunna påverka utvecklingen för destillerier och dess försäljning i positiv bemärkelse. Annars brukar whisky beskrivas som icke-cykliska konsumtionsvaror. Vilket gör att de inte följer de vanliga ekonomiska cyklerna som hög- eller lågkonjunktur utan drivs mer av hur människor förhåller sig till alkohol.

ETF Managers Group har idag 11 miljarder kronor i totalt förvaltat kapital. Förvaltningsavgiften i fonden är 0,75 procent. Likviditeten i fonden är dock ganska dålig och köp- säljkurser kan variera kraftigt.

10 största innehaven:

Diageo 23,92 %
Pernod Ricard 14,18 %
Brown Forman Corp 7,31 %
MGP Ingredients Inc New 4,85 %
Thai Beverage Plc 4,78 %
Davide De Campari 4,74 %
Marie Brizard Wine & Spirits 4,67 %
Remt Cointreau 4,67 %
LVHM Moet Hennessy 4,57 %
Distell Group LTD 4,47 %

http://www.spiritedfunds.com/
Fakta och siffror från Rarewhisky101

Rarewhisky101 är en sida som tillhandahåller information och uppdaterar det kända Rare Whisky Apex 1000, vilket är ett index som mäter utvecklingen på brittiska auktioner för whisky. För att förklara det kort så är det världens mest komplexa index över de 1000 flaskor som just nu har bäst utveckling bland det som kallas ``Rare whisky´´. Förutom detta så finns det även sub segment som Icon 100 Index, Japanese Icon 100 Index och RW Negative Indices. Vilket följer utvecklingen av de bästa 100 ikoniska flaskorna, de 100 bästa japanska flaskorna och de flaskor som presterar sämst.

Notera: Informationen gäller främst skotsk whisky och det är data hämtad från engelska auktioner. Att springa på någon information för svensk whisky är dock omöjlig.

Under 2016 så såldes det flaskor av whisky på den engelska auktionsmarknaden till ett värde om 14,21 miljoner pund. Detta är en ökning med 48,64% från 2015 som var på 9,56 miljoner pund. Denna ökning är dessutom större än den totala försäljningen för 2013 som landade på 4,65 miljoner pund. Det är dessutom ett stort steg från den marknad som var under 2010 som landade på 1,17 miljoner pund.

Antalet flaskor som såldes på auktion i England ökade med 35,21% från 43,458 flaskor till 58,758 flaskor under 2016.

Den bästa utvecklingen för en serie var The Macallan Vintage 18-år, vars buteljeringar från 1965 till 1990 ökade i värde med 142,10% 2016. Vilket gjorde att flaskor som 2015 hade kostat 19 tusen pund steg till ett värde om cirka 46 tusen pund.

Det breda, Rare Whisky Apex 1000 indexet steg med smått osannolika 38,37% vilket kunde jämföras med utvecklingen för 2015 som stannade på 14,36. Det negativa indexet utvecklade sig fortsatt negativt med ett fall på -1,64% vilket kan jämföras med -2,26% 2015.



Den dyraste flaskan att säljas i England på auktion under 2016 var en flaska av Yamazaki 50-år som såldes via londonbaserade Whisky Auction Ltd för 62 tusen pund.

Disclaimer
Det blev mycke om whisky idag och för att avsluta detta inlägg så vill jag lämna en disclaimer. Whisky är som alla andra investeringar och inget undantag. Flaskor kan öka och sjunka i värde och aktier för bolag som sysslar med destillering kan sjunka i värde. Exempel på detta är t.ex. 2014 års Select Reserve från Clynelish som såldes för 500 pund vid släpp och som idag handlas till runt 250 pund. Detta trots att släppet gjordes på mindre än 3000 flaskor och att whiskyn enligt dem som har druckit den finner den bra. Ett annat exempel är vår egen svenska tillverkare Mackmyra som vid notering 2011 värderades till 340 miljoner kronor, men som idag värderas till 147 miljoner. Intressant är även att deras första släpp PRELUDIUM:01 kostade 400-500 kronor vid släppet 2006 för att sedan kosta närmare 6000 tusen kronor som högst under en period. Dessa går dock att få tag på idag för 1200-1500 kronor.

Med detta så får ni ha en fortsatt bra dag,

//RJE

Min privata samling

Som somliga av er vet så har jag några andra intressen i en rad andra saker förutom det som rör ekonomi och finansiering och det har bidragit till att jag har en mindre samling av gamla kameror, mynt och whisky hemma. Detta inlägg kommer dock enbart handla om den senare av dem tre.

PS. Bilder på mitt nya skåp för min samling kommer i slutet.
Intresse
Jag kan inte direkt kalla mig själv en whiskydrickare och för att vara ärlig så föredrar jag hellre ett glas konjak framför ett glas whisky. Men detta kanske har mer med att min kunskap om whisky bara sträcker sig så långt som till Jack Daniels, vilket ni som kan whisky i alla fall någorlunda vet är ``skit´´. Så min syn angående whisky kommer kanske ändras med tiden då jag har börjat fördjupa mig lite mer i dess ädla konst.

Som med många andra saker och investeringar jag gör så är jag relativt van att sätta mig ned och läsa mig på mer om ett ämne och då jag har ett aktivt ägande i Box och Hernö Gin så känns det bara naturligt att placera några flaskor hemma i skåpet. Därför kände jag att det nu var dags att ta detta intresse till en ny nivå och låta det få ett större utrymme än vad det har haft innan. För att göra detta så har jag valt att göra ett litet inlägg om min samling och vad jag har för planer med den. Men låt oss börja med en checklista över de flaskor som jag har idag.

Öl
Innis & Gunn- Vintage 2015
Jag har sedan jag fick börja gå på systemet försökt att gå igenom de flesta ölsorter och ölmärken som finns i det ordinarie sortimentet, med även köp av vissa specifika släpp när dessa har funnits tillgängliga och under denna resa så har jag fått smak för Innis & Gunn. Det är ett öl som definitivt hamnar på min absoluta topplista över märken som jag gillar att dricka och när de annonserade ut att de skulle släppa en exklusiv Vintage så var jag inte sen att införskaffa några flaskor.

De släpptes under 3 Juni 2016 i ett antal om 6000 flaskor för 99 kronor styck. Jag har idag kvar 6 flaskor av mina 8 flaskor och min tanke är att låta dem lagras i minst 5 år.

Fullers- Vintage 2016
Min andra ölsort är en Fullers som årligen släpper en Vintage och som har gjort detta sedan 1997 varav dessa är idag väldigt sällsynta och går att införskaffa för smått osannolika 5000 tusen kronor per flaska. Min tanke är att i framtiden fortsätta köpa några av dessa varje år för att sedan låta dem stå några år. Vad jag har läst så ska dem från 1997 fortfarande vara njutbara och ölsorter som dessa brukar må bra av att få stå 5-10 år om de lagras under rätt omständigheter.

Dessa släpptes under November 2016 och kostade 65 kronor och vad jag vet så släpptes det 18 000 flaskor. Jag har idag enbart kvar 2 flaskor av mina 4 flaskor kvar och min tanke är att låta dessa stå i minst 10 år om det är möjligt och omständigheterna är de rätta.

Gin
Vad det kommer till Gin så kommer jag nog enbart tillåta ett enda märke i min samling och det är Hernö Gin. Jag kommer säkert att ställa några fler märken i det vanliga skåpet men då det gäller samling av flaskor så kommer det att enbart vara Hernö Gin. Jag har idag följande flaskor i min samling.

Ambassador collection
Detta var ett släpp som Hernö Gin presenterade under Box Whisky Festival 2015 och innehåller Hernö Gins ordinarie sortiment om 4 små flaskor på 20cl, Hernö Gin, Hernö Navy Strength Gin, Hernö Old Tom Gin och Hernö Juniper Cask Gin.

Jag är osäker på exakt antal som släpptes av denna men min är nummer 221 och kostade 1224 kronor vid köp.

#1. Hernö Sipping Gin
Detta var det andra släppet som Hernö Gin gjorde på Box Whisky Festival och är lagrad på ett whisky fat. Dessa såldes främst på festivalen 2016 och ett antal såldes även via systemet.

Denna version gjordes om 522 flaskor och kostade 721 kronor att införskaffa och min flaska är nummer 105.

#1.1 Hernö Sipping Gin
Detta är det senaste släppet som Hernö Gin gjorde på Box Whisky Festival 2017 och vad jag förstår så går det fortfarande att beställa denna flaska via systemet, https://www.systembolaget.se/dryck/sprit/herno-8121402.

Denna version släpptes om 756 flaskor och kostade 750 kronor att införskaffa och mina flaskor är nummer 157 och 530.

Whisky Visiter Center Cask 2016 Batch 3
Är en av två flaskor som jag plockade på mig under årets whisky festival.
Dessa kostar vad jag vet cirka 800 kronor styck och min flaska är nummer 384 av ungefär 400 från just den dagen. Dessa flaskor går annars att införskaffa genom att fysisk besöka Box och reservera en flaska där på plats.

American oak
Är Box första släpp med en whisky som har legat på ett amerikanskt fat.
Denna utgåva släpptes om 3941 + 184st flaskor varav 184 av dem var avsedda för mässor och provningar. Kostade 849 kronor att köpa vid släpp.

The Festival 2015
Detta är det andra året som Box släppte en whisky på sin festival och är den första som jag själv köpte. Det släpptes enbart 700 flaskor varav jag har flaska 439 och denna kostade 889 kronor.

The Festival 2016
Som ett tema så fortsätter Box med sina släpp på festivalen och detta år var inget undantag. Notis för detta år är att jag med några släktingar köpte ett eget fat. Det släpptes 1012+385st flaskor varav 385 av dem var avsedda för mässor och provningar. Den kostade 995 kronor att köpa vid släpp.

The Festival 2017
Är den senaste upplagan av The Festival och den andra flaskan som jag plockade på mig under festivalen i år. Egentligen så lyckades jag att komma över två flaskor av The Festival i år men en av dem fick min far. Dessa kostade i år 995 kronor och kommer att släppas i en upplaga om cirka 1000 flaskor.

The Explorer
Detta är min ``första´´ flaska som jag köpte från Box och kan ses som starten på min lilla samling. Detta släpp är ett att Box större och det släpptes 10 549 st flaskor som kostade 837 kronor styck.

The Messenger
Sista flaskan i den första serien från Box och kanske det riktiga avstampet för Box att säga, vi är här och vi kommer bara att utvecklas och bli bättre. Denna flaska släpptes om 8169st och till ett pris om 837 kronor.

2nd Step Collection 01
Den första flaskan från den andra serien från Box och det släpptes 7880 flaskor av denna till ett pris om 747 kronor.

2nd Step Collection 02
Andra flaskan i den andra serien och det släpptes 5096 flaskor av denna till ett pris om 747 kronor.

2nd Step collection 03
Detta är den tredje flaskan från den andra serien och för tillfället den senaste flaskan som Box har släppt. Denna flaska släpptes om 8291 st och kostade 743 kronor att köpa.

Sela#1
Sist men inte minst i min samling finns mitt egna fat Sela#1 som tappades den 1 oktober 2016. Detta är fat nummer 1398 från Box och är av rökig karaktär. Det är planerat att vi ska buteljera den efter tre år vilket just nu betyder cirka två år till av väntan. Då vi delar fatet på fyra så beräknar vi att vi kommer att få cirka 16-17 flaskor var. Detta fat har vi betalat av under ett års tid och den sista avbetalningen är nu i juli . Avbetalningen har legat på 491 kronor per månad. Helt klart värt det enligt mitt tycke då det är billigare än min mobil, :D.

Framtid
Vad det gäller min samling inför framtiden så är det väl tänkt att jag ska fortsätta att samla på Box, Hernö och Fullers. Jag har även tagit en liten snabb funderare om det inte skulle vara roligt att rikta in min samling på främst svensk whisky. Det finns idag ett antal intressanta svenska tillverkare varav några av dem enbart släpper enstaka släpp av whisky. Det finns även företag som Box, Mackmyra, Smögen och Hven som släpper lite mer nya buteljeringar titt som tätt. Jag tror att det skulle vara intressant att bygga sig en liten källare av whisky som man sedan kan njuta av då man slutligen når ålderns höst.

Jag ser det dock inte min samling som ett nytt intresse i den form av att det kommer att ersätta mitt intresse för ekonomi och investeringar utan jag ser det mer som ett komplement till vad jag annars gör. Whisky är som investeringar på börsen, de tar ibland tid men efter att man har låtit dem vara en period så kan de få en väldigt fin utveckling. Indexet (Rare Whisky Apex 1000 Index) för de mer exklusiva flaskorna för whisky slog bland annat de flesta börserna utan problem förra året. Så om man ser whisky som en investering så kan det i längden faktiskt visa sig väldigt lönsamt.

Min önskelista
Just nu har jag följande flaskor på min önskelista:

Grythyttan: first edition
Detta är det första och även det enda släppet som tillverkaren Grythyttan gjorde innan bolaget under stort kaos gick i konkurs. Vad som egentligen hände med bolaget tror jag ingen vet helt med 100% , men då bolaget inte finns mer gör det att denna flaska är väldigt sällsynt.

The Festival 2014
Tyvärr har jag inte det första släppet för The Festival och det är lite synd. Jag har hört att dessa idag kostar runt 5-6 tusen att köpa och det lär inte bli billigare då en flaska eller två försvinner varje år, pga av att de öppnas eller går sönder. Så därför anser jag att denna vara något av en enhörning som kanske blir omöjlig att fånga.

Archipelago 2015-2017
Dessa släpp som också tillverkas av Box är lite svåra att få tag på då de enbart säljs på Cinderella Whisky Fair. Vilket betyder att man måste åka båt för att överhuvudtaget ska ha möjligheten att komma över en flaska. Jag har inte haft möjligheten till detta än och därför saknar jag dessa flaskor till min samling. Jag har dock bestämt mig för att åka 2018 om möjligheten uppstår.

Box Whisky första tappningar
Jag har som ni kanske märker enbart samlat whisky i cirka 2 år och det gör att de första släppen av Box tyvärr saknas. Så därför kommer en jakt efter dessa att ta ett litet tag men detta är inget som jag lägger vikt på. Det är trots allt dyrt att köpa flaskor som The Festival 2014. Men å andra sidan, om man ska samla på något så vill man ju självklart ha en samling som är komplett. Vad är annars grejen om en flaska saknas?



Detta får nog vara allt för denna gång. Jag hoppas ni ha en go vecka så hörs vi när vi hörs. Nedan finner ni lite bilder på skåpet och min samling.

//RJE

Den Brittiska kanal frenesin 1790-1840

Den brittiska kanal frenesin var en period mellan 1790 och 1840 där det pågick en intensiv utbyggnad av det brittiska kanalsystemet i England och Wales. Under denna period genomgick bland annat bolaget The Grand Junction inte bara en utan tre olika bubblor.

1700-talet
Innan 1700-talets början hade de flesta brittiska kanalerna byggts av landägande aristokrater för att främst frakta spannmål och säd i de södra delarna av England men detta skulle snart ändras.

Under början och mitten av 1700-talet så började även köpmän, tillverkare och gruvägare att investera och bygga nya kanaler för att de insåg att de behövde frakta sina varor snabbare och i en större kvantitet för att kunna konkurrera med andra likasinnade. Därför valde många av dem att gå ihop i lokala projekt och utveckla nya kanaler tillsammans för att gemensamt dra nytta av de fördelar som en kanal gav dem. The Aire & Calder Navigation är ett exempel på en sådan kanal. Den byggdes primärt av handelsmän som sysslade med textil och kolgruvsägare som såg en möjlighet till snabbare transporter vilket var en viktig del av utvecklingen för deras handel. Även om den började att byggas tidigt 1700-tal så stod den inte helt klar förrän några årtionden senare, då den bland annat kopplade samman Leeds med havet. För de ursprungliga investerarna så hade de vid 1770-talet blivit väldigt förmögna män från den ökade handeln och många av dem kunde dra sig tillbaka på stora landegendomar.

Halverandet av priset på kol
Förutom att handeln var väldigt lönsam längs de nybyggda kanalerna så bidrog även kanalerna till att stärka redan befintliga industriella städer som Leeds, men de bidrog även till att grunda nya städer som Liverpool och Manchester.

Under denna period hade de lönsamma kanalerna fångat ett intresse hos människor som hertigen av Bridgewater som vid ett besök till Canal du Midi i södra Frankrike bestämde sig för att själv vilja bygga sig en egen kanal. Som finansiering av den nya kanalen så valde han att själv finansiera hela bygget själv vilket för denna tid i Storbritannien var väldigt ovanligt. Detta bidrog till att skapa intresse för kanalen och tack vare hans titel som hertig så blev hans nybyggda kanal en magnet för besökare. Dessa besökare var ofta vanliga människor som kom från hela Storbritannien men även andra regenter, hertigar och allmänt intresserade människor från övriga Europa kom för att åka på hertigens kanal.

Ett annat resultat från öppnandet av hertigens kanal var att kolgruvan i Worsley kunde frakta mer kol till Manchester på en kortare tid och till en större kvantitet vilket bidrog till att priset för kol i Manchester under en enda natt 1763 föll så mycket som 50% på grund av den stora mängd kol som flödade in i staden. Det var bland annat framgångar som denna som gjorde att fler investerare ville investera i nya projekt och under de kommande 20 åren så såg man byggandet av Britanniens viktigaste kanaler i ett frenetiskt arbete om att komma först. Dessa kanaler skulle komma att ha en enorm ekonomisk effekt på den Brittiska ekonomin och dess infrastruktur under den industriella revolutionen.

Uppbyggnaden till bubblan 1790
De första kanalerna under början och mitten av 1700-talet kopplades vanligtvis ihop direkt med handel och transport av råvaror vilket gjorde att de blev väldigt framgångsrika och kunde även inbringa stora inkomster till dess investerare. Detta gjorde att många var villiga att bygga eller investera i nya projekt som var relaterade med kanaler.

Men efter det att USA brutit sig loss från Storbritannien efter det amerikanska självständighetskriget 1775-1783 så drabbades Storbritannien av tillfälliga ekonomiska problem, vilket i längden gjorde att byggen av nya kanaler under denna period nådde ett tillfälligt stopp. Dock så skulle det inte dröja länge innan England gynnades av några bra år av lyckosamma skördar vilket gjorde att det återigen fanns ett överflöd av kapital som nu sökte sig mot mer intressanta investeringar. Det gjorde att intresset för de stabila kanalerna som ständigt genererade en stadig vinst växte och fler såg dem som goda investeringar.

Problemet var bara det att många som investerade i nya projekt för att utvidga det brittiska kanalsystemet inte hade något personligt intresse i dem mer än den vinst som de kunde generera. Det gjorde att fler och fler projekt skapades på en spekulativ bas och inte en sund affärsidé. Många var givetvis projekt som startades för att främja handel och transport men det fanns även de som när de som startades, gjorde detta utan att räkna med någon framtida intjäning. Det var under denna period som den verkliga kanal frenesin tog fart och man ansåg att enbart äga en kanal skulle skapa välstånd vilket drev upp aktiekurser för bolag som sysslade med kanalbyggen.

1791-1795
År 1790 så var enbart en kanal godkänd av det brittiska parlamentet men under 1793 så var mer än 20 projekt godkända. Som helhet så lades det fram inte mindre än ett 40-tal nya ideér om kanaler och projekt mellan åren 1791-1795. För året 1790 så hade det brittiska parlamentet godkänt att bolag eller projekt som var kopplade till de brittiska kanalerna fick ansöka om 90 tusen pund i finansiering. Redan 1793 så hade denna summa vuxit till 2,824 700 miljoner pund. Vissa av de kanaler som blev godkända och byggda under denna period blev sedan finansiellt lönsamma, men ett stort antal av dem som bland annat Herefordshire och Gloucestershire kanalen blev antingen aldrig färdigbyggda eller inkomstbringande.

Bland annat Adam Smith lär ha riktat kritik mot dessa redan under 1776:
`` Navigerbara delar och kanaler är bra och även bra för allmän nyttan, medan de även frektvent kräver underhåll och ofta det till en högre kostnad än vad som passar förmögenheterna för privata ägare´´

Vilket kanske visar på att många trodde att så snart kanalen var färdig så skulle den enbart generera vinst. Att någon skulle behöva använda den för att inbringa inkomster undersökte man inte innan den byggdes utan man räknade med att när kanalen var byggd så skulle människor börja använda dem. Man insåg även inte att kanaler kräver ständigt underhåll för att kunna fungera som de bör. Det skulle även visa sig att när den industriella revolutionen tog fart så var man tvungen att göra kanalerna mer moderna och utveckla dem. Detta kostade mycket och gjorde många kanaler i längden väldigt kostsamma och ibland för kostsamma för att kunna drivas.

The Grand Junction

1793 grundades det ett företag vid namn Grand Junction som genom en särskild lagstiftning av det brittiska parlamentet som lades fram den 30 april 1793 grundades för att bygga en kanal från floden Thames till Oxford kanalen vid Braunston. Detta efter att två män vid namn James Barnes och William Jessop lagt fram två separata utredningar av transporten av gods och människor via floden Thames. Dessa utredningar hade kommit fram till att floden var i väldigt dåligt skick och att navigeringen på den var svår om inte rentav omöjlig. Floden hade även problem med att den innehöll mer grunda partier och kunde ibland även lida tillfälligt av en akut brist på vatten vilket gjorde att det ständigt blev stopp mellan olika dockor. Det uppstod även konflikter mellan kvarnägare och kanalägare om de viktiga vattentillgångarna då även kvarnägarna behövde vatten för att driva kvarnarna samtidigt som floden och dockorna behövde vatten för att kunna transportera varor och människor.

I förslaget som godkändes av parlamentet 1793 så fick Grand Junction företaget söka kapital som motsvarande 600 000 pund och då mot att man skulle bygga kanalen från den östra delen där floden Brent går ihop med Thames nära Brentford och fortsätta till Oxford kanalen vid Braunston. Förutom detta så godkändes även förgreningar mot Daventry, floden Nene vid Northampton, Turnpike vid Old Stratford och Watford. Varav de mot Daventry och Watford aldrig blev realiserade.


William Jessop

Bubblorna 1790, 1810 och 1820-1840
Aktierna för företaget och dess projekt genomgick sedan tre bubblor mellan 1790, 1810 och 1820-talet innan priset på företagets aktie planade ut och blev mer eller mindre stabil efter det att de nya järnvägarna började byggas och kunde konkurrera med de brittiska kanalerna på ett nytt sätt.

Desvärre så finns det nästan ingen data från perioden runt den första bubblan under 1790-talet. Men under denna period så ökade drastiskt mängden pengar som fanns att tillgå vid byggandet av nya kanaler. Som nämnt under 1790 så var enbart en kanal godkänd av det brittiska parlamentet men under 1793 så var det mer än 20 godkända projekt och fler skulle det bli. Kapitalet som var godkänt 1790 var 90 tusen pund men hade ökat till 2, 824 700 miljoner pund 1793.

Första bubblan 1790-talet
De flesta av kanalerna samlade ihop deras kapital ihop lokalt och detta bidrog bland annat till att det finns idag väldigt få transaktioner nedskrivna för både köp och säljkurser för denna period av aktier. Men detta var dock på väg att ändras då det etablerades en handelsplats för handel med värdepapper i Liverpool, men även trots detta så var det fortfarande smartast att söka efter köppriser i gamla tidningar där transaktioner skrevs ned av journalister med ett intresse för aktiehandel. Ett exempel på ett värdepapper som under denna tid noterades till en oerhört stor värdeökning var Birmingham och Fazeley aktien som handlades till en premium om 1170 pund 1793, jämfört med det ursprungliga priset på 100 pund.

Detta inträffade samtidigt som den första bubblan i Grand Junction utspelade sig mellan 1792-1793 och från denna period finns bland annat följande siffror noterade. I oktober 1792 så handlades aktierna till ett pris om 472,75 eller en premium om runt 355 pund, vilket till och med var innan det att man hade fått ett godkännande om att få börja bygga kanalen av parlamentet. När man väl fick godkännandet att börja bygga kanalen så hade bolagets aktie fallit ned till 441 pund och runt 1795 så var priset nere på 100 pund vilket var dess ursprungliga värde.

Det var inte innan det att The London Stock Exchange formellt slog upp sina portar 1801 som kan kunde börja handla och följa kurserna i en större omfattning än vad man hade kunnat göra innan. Det bidrog även till att det i alla fall kortsiktigt inte blev så stora fluktuationer i priserna. Men även om Londonbörsen hade öppnats 1801 så var det ändå papperstidningar eller liknande skriftliga källor som hade de senaste priserna och avsluten nedskrivna. Det som man dock måste komma ihåg är att oftast så är datan från denna tid främst bud och eller ``intresse koller´´ och inte faktiska avslut på grund av att handeln fortfarande var mer eller mindre oregelbunden och illikvid. Trots detta hjälper det oss att någorlunda skönja ytterligare två bubbelfaser i Grand Junktion kanalens aktiehandel.

Andra fasen 1808-1811
Om vi förflyttar oss från mitten av 1790-talet så finner vi att priset i april 1806 hade landat på ett blygsamt värde om 94 pund. Där stod sedan priset mer eller mindre stilla fram till maj 1808 då priset låg på 96 pund men som sedan kraftigt steg till 313,5 pund fram till juni samma år. Från denna nivå så sjönk sedan aktiepriset fram till 1811 varav vi ser att priset noterades till 179 pund. Det var även runt denna nivå som den sedan stabiliserade sig och 1815 handlades den runt 200 pund. När Napoleonkriget sedan avslutades under det året så föll aktien igen och fortsatte att falla fram till september 1816 då priset hade rasat ned till 103 pund. Den andra bubblan under 1810-talet kanske inte var lika spektakulär som den under 1790-talet. Det fanns dock en väsentlig skillnad mot den bubblan och det var att det inte bara var lokala handelsmän och privatpersoner som deltog i handeln av värdepappret. I och med att London nu var delaktig i handeln med bolagets aktier så var handeln mer utspridd och alla hade inte kvar samma koppling till bolaget som innan och det ökade spekulationen.

Tredje fasen 1817-1840
Det skulle dock inte dröja innan det började röra sig igen i bolagets aktie och inte långt efter noteringen på 103 pund i september 1816 så hade priset klättrat upp till 200 pund innan slutet av 1817. Där låg sedan priset stabilt på runt 200 pund fram till 1820, varav priset steg igen och i april 1824 så handlades aktien till 383 pund. Anledningen till att priset steg på aktien under början av 1820-talet berodde nästan ingenting på vad själva bolaget producerade utan berodde mer eller mindre på den allmänna bubblan som hade drabbat Londonbörsen som involverade bolag som främst var direkt eller indirekt kopplade till Sydamerika som stod på tur att investera i de nya länderna som nu hade etablerats efter det att kontinenten hade fått sin självständighet.

Det som sedan följde var en relativt stabil period 1825-1845 där handeln med Grand Junction aktien handlades mellan 200-300 pund. Men under denna period fick de brittiska kanalerna konkurrens från de nya järnvägarna som höll på att byggas i de brittiska landskapen. När väl Järnvägsbubblan började blåsa upp sig under 1840-talet så tappade kanalerna inte både nya investeringar men även inkomster vilket gjorde att värdet på dessa aktier började falla. När väl Järnvägsbubblan sedan sprack så föll värdet kraftigt på Grand Junction aktien och 1853 så hade den ramlat ned till så mycket som 51 pund.

Efter detta så återhämtade sig visserligen aktien igen under resten av 1800-talet och kunde noteras till 150 pund 1897, men skulle aldrig nå någon nivå över 300 pund igen. Runt den första januari 1929 så köpte sedan ``The Regent's Canal´´ upp The Grand Junction Canal och de tre Warwick kanalerna och dessa formade nu det nya bolaget Grand Union Canal. Varvid detta köptes upp av Amalgamated Investment & Property Co. Ltd. 1971.

Bild över The Grand Junction

Storbritannien blir en industriell supermakt
Trots de misslyckade satsningarna i ett fåtal av kanalerna så blev många av kanalerna i längden framgångsrika och volymen av varor som fraktades på dem ökade drastiskt, vilket möjliggjorde att Storbritannien kunde bli den första industriella makten i världen. Man väljer vanligtvis att nämna tåget och järnvägarna som de mest bidragande effekterna till varför Britannien blev så drivande i industriella revolutionen men man kanske bör rentav räkna de första kanalerna runt 1700-talet som de första stegen för att skapa förutsättningarna för det som skulle komma.

Som ett resultat av den växande industrin så flyttade många människor in till städerna från det brittiska landskapet vilket bidrog till att ändra det brittiska samhället för alltid. Framgången av det nya kanalsystemet och den industri som den stödde hade en enorm effekt på den brittiska ekonomin och skapade välstånd som hjälpte landet att få den dominanta position som det hade under den Viktorianska eran. Men trots detta så var effekten störst på de lokala samhällena som var direkt kopplade till en kanal som ofta var finansierade lokalt och byggda av lokala invånare som alla kunde ta del av ökade handeln och produktion som det bidrog till.

Framgångsrika kanaler var även till stor del i drift och kunde dessutom tävla med det blomstrande järnvägsnätet under en lång tid framöver, även om många mindre fick stängas eller slås ihop med andra större system. Det var inte förrän efter de två världskrigen som många av kanalerna fick stängas och då främst på grund av att många mer traditionella industrier fick läggas ned på grund av en sämre ekonomin i efterkrigstiden.