Men innan vi går vidare i texten låt oss fördjupa oss lite i begreppen.
Centrala begrepp inom teorin:
Alternativkostnad (opportunity cost): Alternativkostnad är en fråga om vad skulle resultatet vara om vi kunde i förväg se vad ett val framför ett annat skulle resultera i. Till exempel om vi väljer att köpa ett par nya jeans är konsekvensen att vi spenderar 1000 kronor. Om vi inte köper ett par nya jeans kommer konsekvensen vara att vi har kvar våra 1000 kronor men istället har vi inga nya jeans.
Sunk cost: Är en kostnad som redan är tagen och som inte går att göra ogjord. Om vi köper en bil för 100 000 kronor spelar det ingen roll om vi kör den, låter den stå i garaget, säljer den eller byter den mot något annat. Kostnaden kommer fortfarande vara 100 000 kronor och det bör därav vara ointressant inför framtida beslut eftersom det inte går att gå tillbaka i tiden och få denna kostnad ogjord. Målet är att eliminera alla sunk cost när vi gör vår beräkning.
Särintäkt: Intäkt som enbart uppstår till följd av att ett beslut tas framför ett annat. Företaget Svenska möbler AB väljer att producera 100 stolar istället för 80 och intäkten är 200 kronor per stol för dessa 20. Om inte dessa 20 stolar hade producerats hade inte en intäkt om 4 000 uppstått. Särintäkten är 4000 kronor.
Särkostnad: Kostnad som enbart uppstår till följd av att ett beslut tas framför ett annat. Då företaget Svenska möbler AB väljer att producera 100 stolar istället för 80 tillkommer en kostnad om 50 kronor per stol för dessa 20. Om bolaget inte producerade de extra 20 stolarna hade inte en kostnad om 1 000 uppstått. Särkostnaden är 1000 kronor.
Täckningsbidrag: Enligt formeln särintäkt - särkostnad = täckningsbidrag. Om särintäkter är större än särkostnader kommer täckningsbidraget att vara positivt varav investeringen eller beslutet bör vara positivt för personen eller företaget. I alla fall om vi enbart ser till de ekonomiska konsekvenserna.
Det mänskliga problemet
När det kommer till att ta ett beslut har människor tyvärr en fallenhet att agera impulsivt och i många fall direkt ologiskt. Vi brukar dessvärre ha en tendens att agera i motsatsen mot vad som hade varit det logiska alternativet och bör därför inte betraktas som tillförlitliga när det kommer till objektiva beslut. Ett sätt att utesluta de mänskliga bristerna är genom att låta matematik, statistik och data ta besluten för oss, eller kort förklarat överlåta beslutet till databaserade beslut.
Teorin bakom alternativkostnad handlar om att ställa två val mot varandra där beslutet kan framstå som omöjligt eller där svaret kanske inte är det som personen i fråga önskar. Det kan bland annat handla om att ställa det objektivt bästa alternativet mot det subjektivt bästa alternativet. Det kan även handla om att du som person har lagt ned en stor del av din tid, energi och kapital på ett projekt men där valet nu står mellan att skrota det man har åstadkommit för fördel av ett annat alternativ och lösning.
Vi kommer nu titta på några teoretiska övningar som förhoppningsvis ger en lite tydligare bild avseende vad vi pratar om.
Exempel 1: Star Wars: The Last Jedi
Låt oss säga att du har bestämt dig för att se den nya Star Wars filmen The Last Jedi på bio. Biljetten för att kunna se denna film på premiärdagen är 130 kronor. Utöver det köper du en stor popcorn och en mellan läsk för 45 kronor eftersom du är sugen på lite snacks till filmen när du är vid bion.
När du efter cirka 30 minuter börjar inse att filmen kanske inte är så bra som du hade hoppats att den skulle vara överväger du därför att lämna biosalongen utan att se resten av filmen.
Dock har du lite ångest över de 175 spänn som du har lagt ut för att kunna se filmen och valet blir därför att stanna kvar. När du kliver ut ur salongen kan du konstatera att detta var den sämsta Star Wars filmen du någonsin har sett och du hade hellre kört ett pass på gymmet.
Var det ett korrekt beslut att stanna kvar?
Svar: Enligt teorin om alternativkostnader och exkluderingen av sunk cost gjorde du i detta fall en felaktig kalkyl. Detta då kostnaden för biljetten var vid tillfället 30 minuter in i filmen en sunk cost och därav ointressant. Oavsett om du hade lämnat bion eller suttit kvar hade du inte kunnat göra kostnaden ogjord. Detsamma gäller även påsen med popcorn och muggen med dricka. Att kostnaden var 175 kronor en gång i tiden ska inte påverka ditt beslut. Det som ska påverka ditt beslut är dina två alternativ.
1. Lämna bion för att ta ett snabbt pass på gymmet.
2. Sitta kvar och genomlida 152 minuter katastrof.
Det av de två alternativen som vid tillfället var det bästa alternativet hade varit det korrekta beslutet och vad detta är kan vara svårt att besvara då inget av dem kanske är det självklara valet. I detta fall handlar det om vad man själv värderar högre än det andra.
Exempel 2: Bjudresa till Spanien
Du har precis blivit erbjuden att följa med på en all inclusive resa till Spanien där samtliga kostnader för flyg och boende är betalda. Dock måste du själv stå för eventuella utlägg som mat utanför hotellet och sådant som snacks, dricka, shopping och nöjen.
Då du har varit sugen på en resa under en period men inte riktigt har haft råd är detta erbjudande ett väldigt lockande alternativ. Dock kommer du att behöva ta ut dina sista semesterdagar och ytterligare 2 dagar tjänstledighet utan lön eftersom du inte har tillräckligt många dagar sparade.
Efter några dagar funderande väljer du att acceptera erbjudandet och åker på en 7 dagar lång all inclusive.
Var detta ett korrekt beslut?
Svar: Enligt teorin om alternativkostnader och exkluderingen av sunk cost är det lite svårt att besvara denna fråga eftersom det kräver att vi gör några antaganden. Det som dock är viktigt att ta med från denna övning är att resan som är gratis är trots detta faktum en sunk cost. Det är nämligen oväsentligt om du har betalat för den eller inte. Det som ska påverka ditt beslut är dina två alternativ.
1. Stanna hemma och spara dina sista semesterdagar och få lön för 2 dagar.
2. Utnyttja dina sista semesterdagar och gå miste om 2 dagslöner
I detta exempel kan det därför framstå att alternativ 1 är mycket bättre än alternativ 2. Men som ni säkert redan vet är inte val som dessa inte så enkla i verkligheten. En resa kan addera andra värden vilka inte går att mäta i kronor och ören. För en person som är överarbetad kan en resa till Spanien vara skillnaden mellan sjukskrivning och att vara tillbaka till arbetet på måndag.
Matematiskt exempel
Låt oss säga att ett bolag inför säsongen 2020 överväger att investera i ett nytt bokningssystem för sin verksamhet som är inriktad på uthyrning av stugor i de svenska fjällen. För att underlätta övningen kommer vi enbart att hänvisa till de två alternativ som övervägs som alternativ A och alternativ B.
A: Bolaget har beräknat att per bokning så kommer vinsten att öka med 2 kronor medan kostnaden kommer att öka med 50 öre. Enligt bolagets underlag är den totala mängden bokningar för den kommande säsongen beräknad till 2000 bokningar. Därav bör vi kunna beräkna att resultatet av denna investering är 4000 - 1000 = 3000 kronor i vinst.
B: Bolaget har beräknat att per bokning så kommer vinsten att öka med 3 kronor medan kostnaden kommer att öka med 1 krona. Enligt bolagets underlag är den totala mängden bokningar för den kommande säsongen beräknad till 2000 bokningar. Därav bör vi kunna beräkna att resultatet av denna investering är 6000 - 2000 = 4000 kronor i vinst.
Om vi ställer upp detta i en tabell kan vi se följande resultat.
A B
Särintäkt 4000 6000
Särkostnad 1000 2000
Täckningsbidrag +3000 +4000
Alternativkostnad -4000 -3000
Resultat -1000 +1000
Vi kan redan vid uträkningen av täckningsbidraget se att alternativ B bör vara det bästa alternativet men om vi vill vara säker kan vi slutföra kalkylen genom att ``föra´´ över täckningsbidraget som en alternativkostnad till A. Detta steg låter oss att objektivt och matematiskt se vilket alternativ som är det bästa genom att genomföra alternativkostnaderna.
Det som dock inte har tagits i beaktning i detta exempel är alternativ C. Att fortsätta använda det gamla systemet men att se över om det finns andra flaskhalsar inom organisationen som skulle kunna dra ned på verksamhetens effektivitet och lönsamhet.
Alternativ C
Företaget väljer att i slutet av säsongen 2019 skicka ut ett formulär till samtliga gäster där de ställer frågan, vilket av dessa alternativ kan vi förbättra för att ni ska vilja boka med oss igen i framtiden:
1. Förbättra och underlätta vårt bokningssystem.
2. Förbättra och utveckla våra paketerbjudanden.
3. Erbjuda fler boendealternativ i olika prissegment.
4. Eget svarsalternativ.
När bolaget sammanställer datan från formulären märker de att svaren har rangordnats enligt följande ordning:
3
2
4
1
När säsongen 2020 närmar sig har därför bolaget skrivit kontrakt med privata stugägare för att under perioden som stugorna inte används av de privata ägarna så kan bolaget hyra ut dem i utbyte mot en split 50/50 av intäkterna. Detta gör det möjligt för bolaget att kunna erbjuda stugor i 5 prissegment i istället för 3. När säsongen närmar sig sitt slut kan bolaget konstatera att vinsten per bokning är upp hela 12 kronor och antalet bokningar har ökat från prognosen om 2000 bokningar till faktiska 2800. Vinsten är därav 12 x 2800 = 33 600 kronor.
Svagheten med alternativkostnader
Alternativ C får i detta fall avse det som är svagheten med teorin. Nämligen att den kan bara underlättar beslut mellan de alternativ som redan är kända. I detta fall hade troligtvis alternativ C aldrig övervägts eftersom det hade varit en okänd variabel och tyvärr tas många beslut även om de är goda i sig på ett ofullständigt underlag.
Vilket gör att vi återkommer till början av denna text där vi slog fast att människan väldigt ofta agerar impulsivt och irrationellt. Tyvärr har teorin avseende alternativkostnader ett inbyggt problem. Den förlitar sig på att personen eller personerna som tillämpar den för att ta ett logiskt och objektivt beslut har samtlig information tillgänglig och att de alternativ som övervägs verkligen är dem som är de bästa alternativen. Det innebär även att samtliga konsekvenser ska vara utforskade och övervägda innan ett beslut tas vilket sällan är sanningen.
Kritik
Förutom problemet med alternativkostnader vilka jag beskrev ovan har kritikerna kring denna teori riktat in sig på främst två punkter.
1. Tid: Att samla in, analysera och beräkna olika alternativ tar tid och kostar pengar. Tyvärr har beslutsfattare ofta för många beslut att ta och för många alternativ att överväga varav man ofta tar det första bästa alternativet för att sedan analysera effekten efter det faktum då konsekvenserna redan är kända.
2. Brist på redovisning: Beslut som fattas enligt teorin om alternativkostnader kan dessvärre inte härledas till ett specifikt intäktskonto eller för den delen en resultaträkning i och med beslutet har tagits. Hela teorin bygger på antaganden om en framtid som ännu inte är materialiserad och är därav okänd.
Debatten kring nytt och gammalt
Det vi i detta inlägg inte har behandlat är den större debatten som teorin delvis var i centrum av under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet mellan den Österrikiska skolan och den klassiska ekonomiska skolan vilket även gick under namnet The Marginalist Revolution. Denna konflikt gällde kanske främst frågan om hur marknaden bestämmer priset på en vara. Är det tillgång som främst driver priset som den klassiska skolan förespråkade eller är det efterfrågan som främst driver priset vilket den Österrikiska skolan hävdade.
Eller kanske mer korrekt det var en debatt om opportunity cost vs real cost. En debatt som ännu inte har en definitiv vinnare.
Sammanfattning
Oavsett vilket val du står inför och oavsett vilken situation du befinner dig i på jobbet i affären eller hemma i soffan finns det alltid alternativkostnader varav vissa beslut betyder mer och vissa betyder mindre. När du byter kanal på tvn misstänker jag att du inte gör en större analys gällande vilka alternativkostnader som finns och hur detta kommer att påverka resultatet längre fram i framtiden. Medan du inför andra beslut, som vid köp av bostad eller en ny bil troligtvis tar dig tid att titta på olika alternativ för att jämföra deras styrkor och svagheter eftersom ett felaktigt beslut kan innebära att du blir fast med något som du inte förväntade dig varav konsekvensen kan vara av betydande karaktär.
Det handlar även om att vara medveten om att även om du har jämfört och utvärderat de bästa alternativen som du känner till vid det aktuella tillfället så är det inte självklart att du känner till alla möjligheter som är tillgängliga. Därav är det möjligt att det bästa alternativet som finns tillgängligt fortfarande är okänt när du väl tar beslutet.
Slutligen är frågan om vad som är det bästa alternativet mycket beroende på vilket mål man önskar att uppnå och här kan tyvärr inte teorin hjälpa dig att välja. Därav kommer alltid teorin avseende alternativkostnader att vara till grund för mänskliga brister även om vi inte alltid är medvetna om dem.
Alternativkostnad en teori som trots dess brister fortfarande har en given plats i ekonomisk litteratur och de 100 om inte 1000 beslut vi tar varje dag.
//RJE
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar