Varför dröjer en överföring?

Har du någonsin undrat varför en överföring från en bank till en annan tar 2–3 bankdagar när det tar sekunder att föra över pengar från ett konto till ett annat om det är samma bank? I dagens inlägg kommer jag att försöka förklara varför detta fortfarande är ett problem och varför det är väldigt svårt att lösa.

Historia
Det banksystem eller clearingsystem som vi människor använder oss av oavsett om du bor i Sverige eller USA eller något annat land kommer mer eller mindre från den tid då man fortfarande använde bankcheckar. Detta var ett betalningsmedel som användes från runt 1700-talet till slutet av 1990 eller i vissa fall början av 2000. Betalningsmedlet gick ut på att en bank eller institution gav ut en checkbok/häfte med färdigtryckta checkar. Individen eller företaget kunde sedan använda detta häfte för att göra betalningar eller få betalningar från olika affärshändelser och transaktioner. Det kunde vara betalning av lön, hyra, licenser, avgifter och skatter eller helt enkelt bara överföring av kapital från en individ till en annan. Det man gjorde var att man skrev ned ett belopp, datum, kontonummer, namn, mottagare och signatur. Den som sedan fick checken hade då under en period, normalt några dagar på sig att lösa in denna check hos sin bank för att kunna motta betalningen.

Hur detta system gick till mer tekniskt var att när du lämnade in en check så fick du inte alltid betalt omedelbart utan detta kunde ta dagar, veckor eller i värsta fall månader innan man fick betalt. Anledningen till detta var att din bank behövde försäkra sig om att betalningen eller checken verkligen var äkta och att det belopp som stod på den var korrekt. Detta skedde genom följande steg:

1. Du får ett häfte av din bank med ett antal checkar och i vissa fall var dessa bestämda till ett max belopp.
2. Du betalar hyra till din hyresvärd med en av checkarna. För att göra det enkelt har du Swedbank och hyresvärden SEB.
3. Hyresvärden går nu till sitt SEB bankkontor där de snällt tar emot checken.
4. Under bankdagen fortsätter sedan människor att sätta in eller ta ut bankcheckar och samtliga av dessa samlas i högar eller i påsar. Oftast låg checkarna sorterade i högar, där en hög motsvarade en specifik bank.
5. När dagen var slut samlades dessa högar ihop och skickades sedan iväg på en lastbil eller ett plan beroende på närheten till banken som dessa checkar skulle skickas till.
6. Normalt mötes dessa lastbilar eller flygplan lastade med checkar varandra på tomma parkeringar eller i olika lokaler där de helt enkelt bytte påsar med olika checkar.
7. I det här fallet sker bytet mellan SEB och Swedbank och notera nu följande. Checken skrevs ut av en person som använde Swedbank men mottogs av en person som hade SEB. Det som händer nu är att checken kommer tillbaka till Swedbank via detta byte.
8. Swedbank eller dess arbetare kommer nu att granska checken, stämma av att det finns balans på det aktuella kontot och sedan då allt ser korrekt ut, godkänna betalningen mot SEB.
9. När de är säkra på allt ser korrekt ut så skickar de en bekräftelse till SEB även detta sker manuellt vilket tar en dag eller två varav sedan SEB kontrollerar att pengarna dyker upp på hyresvärdens konto.
10. Nu är betalningen gjord och det har tagit ungefär 7–15 bankdagar. Om banken som checken avser är utländsk eller som i USA befinner sig på andra sidan av landet tar processen lite längre tid.

Datorerna kommer
När datorerna kom så kanske du tänker dig att det blev effektivare? Tyvärr inte så mycket. När datorerna dök upp så innebar detta att många länder och banker slutade att använda checkar och betalningen blev visserligen mer ``digital´´ men mycket skedde fortfarande manuellt. Följande system började användas under mitten av 1900 till idag.

1. Du kommer in till din bank Swedbank och vill göra en betalning till din hyresvärd som fortfarande har SEB.
2. Banktjänstemannen slår in beloppet, mottagare, namn och all övrig information som förut fast nu på en dator. För dig som kund ser detta ut som att betalningen sker omedelbart men detta är inte korrekt.
3. Checkarna har visserligen försvunnit men dessa har nu blivit ersatta av magnetremsor vilka kommer att som förut samlas ihop och sedan sorteras i slutet av dagen för att skickas vidare.
4. Denna gång skickas dock inte remsorna till en annan bank utan nu skickas dessa till en clearingscentral eller clearingshus där remsorna kommer att tryckas in i en gigantisk samling av datorer.
5. Dessa datorer kommer nu delvis ta hand om steg 7,8,9 från föregående exempel. Det datorerna egentligen gör är att de likt en mellanhand kontrollerar båda bankerna samtidigt och stämmer av respektive bankkonto.
6. Betalningen är nu gjord. Under förutsättningen att allt såg bra ut och det har tagit ungefär 4–9 bankdagar.


Nutid
Beroende på i vilket land du lever i eller vilken bank du använder dig av så finns dessa äldre system fortfarande kvar och en del av arbetet sköts fortfarande manuellt. Detta oavsett om du gör betalningen själv via en dator hemma eller om du går in till ett bankkontor och ber dem göra överföringen. Det är visserligen inte vanligt att banker idag skickar magnetremsor mellan dem och en clearingscentral men faktum är att alla transaktioner mellan olika banker fortfarande går via en central. Normalt sker detta digitalt men som nämnt beroende på vilket land du lever i så sker vissa saker manuellt. Du kan läsa om några av de clearingscentraler som används idag med följande länk:
http://www.riksbank.se/sv/Finansiell-stabilitet/Finansiell-infrastruktur/System-i-den-svenska-infrastrukturen/RIX/

Ett digitalt arv
Det vi nu har gått igenom är historian om hur betalningar har gått till men jag har ännu inte förklarat varför det fortfarande kan ta 2-3 bankdagar för en betalning att komma fram. Förklaringen till detta kan kännas dum men den är egentligen väldigt simpel. I många länder är det datasystem som används idag mer eller mindre samma system som användes under 1940–1960-talet. Det är alltså samma system som användes då checkar och magnetremsor fortfarande var en del av banksystemet. I länder som USA är dataspråket/koden som deras system bygger på så gammalt att de som idag studerar datavetenskap inte kan systemet om de inte har en kärlek för latin. Det clearingsystem som används idag i USA bygger nämligen på datorspråket COBOL vilket presenterades 1959.

Se det är ungefär som att en skyskrapa på 30 våningar med alla de senaste rönen inom husbyggen fortfarande använder sig av de rör som lades i marken där under tidigt 1940-tal då det fortfarande var en enplansvilla ståendes på fastigheten. Det finns inbyggda flaskhalsar i systemet.

Framsteg och problem
I många länder som t.ex. Sverige eller England har dock denna utveckling gått framåt under de senaste åren men det är dock fortfarande osäkert när vi verkligen får tillgång till överföringar som går på sekunder globalt. I länder som USA kan detta dröja fram till 2030 innan ett helt nytt moderniserat system är på plats. I USA går det fortfarande snabbare att ta ut pengarna kontant på en bank, springa till banken tre kvarter ned och sätta in dem där än att göra en digital överföring.

Det som påverkar hur den framtida utvecklingen kommer att se ut är till mångt och mycket beroende på följande:
1. kostnad, att byta ut ett system mot ett nytt kostar mycket pengar och i många länder är detta en kostnad som bankerna måste stå för. Detta har gjort att i länder som USA att bankerna själva inte har vilja tagit steget då systemet oavsett dess begränsningar fortfarande ``fungerar´´.
2. Två olika språk. Att byta ut ett gammalt system mot ett nytt innebär att all data måste översättas från ett dataspråk till ett annat. Se det lite som att översätta latin via en kinesisk tolk till modern svenska.
3. För att ett system ska fungera och vara legitimt så måste majoriteten i systemet stödja det.
4. Det snabbaste sättet idag för globala överföringar är virtuella valutor som Bitcoin. Därför undersöker många banker och länder system som kan dra fördelarna av blockchain vilket är grunden för virtuella valutor.
5. Mifid 2. För er som inte vet kom det nyligen ut ett nytt regelverk eller protokoll som avser att göra betalningsmarknaden mer transparant i Europa. Något Mifid förhoppningsvis kommer att bidra till är att nya applikationer som Swish kommer att lanseras på en breddare marknad och att vi i framtiden kan ``swisha´´ pengar snabbare inom Europa.

Överföringar inom banken
Anledningen till att överföringar inom en bank kan genomföras inom några sekunder är till följd av att bankens interna system självt kan bekräfta och genomföra transaktionen utan att behöva cleara den mot en extern central. Det är helt enkelt den korta och enkla förklaringen. Ingen spännande lösning eller magi utan ren logik. Att applikationer som Swish fungerar är till följd av att bankerna i Sverige gemensamt samarbetar och äger applikationen.

Bankdagar
Detta är oavsett vad din banktjänsteman säger en kvarleva från bankcheckarna. I länder med de nyaste och modernaste systemen där allt sker digitalt så finns det ingen anledning att en överföring ska dröja över helgen. I länder eller hos banker med äldre system där vissa steg fortfarande sker manuellt så kan man köpa att det tar en eller två dagar extra men inte i länder som Sverige. Det som gör att en betalning inte går igenom över helgen eller en helgdag är helt enkelt eftersom bankerna/centralerna som tillhandahåller systemet inte väljer att göra dem. För datorn eller systemet som i de flesta fall är helt digitalt spelar det ingen roll, det tar inte ledigt eller tillbringar helgen framför soffan. Det är helt enkelt en relik från en annan tid. Om de skulle vilja så skulle en överföring även kunna ske på helgdagar under några sekunder.

Pengarna skickas inte direkt?
Några av er kanske har tänkt på hur konstigt det är att om du sätter in pengarna innan klockan 9 på morgonen så kommer de fram samma dag men om du gör det efter den tidpunkten så tar det till nästkommande bankdag. Anledningen till detta är samma som för bankdagar. Det är ett medvetet val som banker och clearingscentraler har gjort trots att det är ologiskt. Se det som att när bankerna samlade ihop högar med checkar under dagen och sedan då banken skulle stänga så lastades alla högar/påsar på en lastbil för att köras till en central. Detta är exakt samma system som idag används fast digitalt. Normalt har en bank idag en eller två klockslag då alla transaktioner skickas vidare av systemet. Detta trots att det är helt digitalt och systemet inte behöver vänta på att få göra en överföring så är systemet utformat på ett liknande sätt som det var under 1900-talet. Rent tekniskt sett så skulle det inte spela någon roll vid vilken tidpunkt på dygnet en överföring görs, men som av en tradition så är det tyvärr alltför ofta bestämt att vid vissa tider på dygnet så kan pengarna skickas.

Sammanfattning
Jag hoppas att ni har lärt er något i dagens inlägg och kanske nu har fått svar på en fundering som ni har haft då ni fört över pengar från ett konto till ett annat. Att notera är att som jag förhoppningsvis har varit tydlig med i detta inlägg är att hur systemen är uppbyggda och hur lång tid en överföring tar är väldigt individuellt. Det kan skilja sig mycket från bank till bank och land till land. Det sker även löpande framsteg på detta område även om det ibland kan verka väldigt långsamt. Jag tror dock att användningen av blockchain och dess teknologi är rätt riktning och att vi i framtiden kommer titta tillbaka på detta och undra varför det tog så lång tid att lösa. Tänk till exempel om ett mail tog 2–3 bankdagar att komma fram eller att det inte skickades under helgdagar? Skulle inte det vara konstigt?.


Med det sagt, jag hoppas ni har en go helg.

//RJE