Var befann jag mig 2008 när Lehman gick under?
Detta har avhandlats i ett antal olika tidskrifter, bloggar och poddar. För min del? Jag vet inte. Jag var 13 år just då och mitt djupa intresse för ekonomi som jag har idag hade inte riktigt visat sig ännu och det skulle dröja några år tills dess. Så för min del har min uppfattning och förståelse av vad som skedde i september 2008 formats av vad jag har lärt mig långt efter det hände. För mig är finanskrisen lite som en släkting som bor i en annan del av världen. Du vet vem det är, men inte så mycket mer.
Den eviga Bull market
Vilket tar oss in på nästa ämne. Då jag inte investerade i aktier 2008 eller före det så har jag bara upplevt en uppåtgående aktiemarknad och det är inte bara jag som delar denna upplevelse. Sedan 2008 har den amerikanska börsen aldrig dippat med -20% under en längre period. Detta innebär att under de senaste 10 åren som har gått har de amerikanska investerarna kunnat njuta av världshistoriens längsta och historiens tredje största uppgång. För investerare som mig vilka började investera efter 2008 så har börsen enbart gått upp med ett undantag för en period då börsen var ned med cirka 19% under 2011. Att nämna är att 20% är gränsen som en börs måste gå ned för att officiellt vara en Bear Market.
Detta gör att personer som är i min ålder eller som möjligtvis funnit intresse för investeringar efter 2008 inte vet hur det är att hantera en större nedgång på börsen eller i portföljen. Vi har nämligen inget minne av krisen eller dess konsekvenser. För oss har marknaden varit en väldigt bekväm segling. Om man visserligen inte har investerat i något medicinbolag vilket har gått ned med 90%.
Regleringar och konsekvenser
Vad som skedde efter finanskrisen och vilka som sedan skulle få bära hundhuvudet så var det den finansiella industrin som fick skulden. Vilket är enligt mitt tycke är helt korrekt. Fast jag kan tycka att det är sorgligt att det var så få banktoppar och finansmän/kvinnor som fick ta sitt ansvar. Än värre är väl att de flesta av dem som satt i höga positioner före och under krisen fortfarande finns kvar på sina positioner med några få undantag.
Visserligen fick några banker och företag i efterdyningarna böter och varningar för deras agerande som ledde fram till krisen 2008. Men att en bank får en bot vilket motsvarar ett kvartals intjäning eller 10% av omsättningen från ett enskilt år är inte jämförbart med de vinster som de kunde göra på de giftiga instrumenten vilket som låg till grund för kollapsen.
Vad det gäller regleringar efter 2008 och hur dessa har påverkat finansindustrin så kan man väl säga att de har varit väldigt tandlösa. Inte att glömma så har Trump administrationen börjat att montera ned vissa av de regleringar som uppkom efter 2008. För den delen används bland annat de instrument som orsakade kraschen 2008 (OCDs) fortfarande men då främst för att handla amerikanska billån.
Var finns risken idag
Något som dock har hänt sedan 2008 tack vare nya regleringar och krav på banker och företag som bedriver lån är att dessa inte längre kan vara lika belånade. De måste idag ha en större reserv eller andel kontanter på sin balansräkning än vad de var tvungna att ha innan finanskrisen. Detta har dock gjort att främst hushåll har ökat sin belåning och i många länder är storleken på de privata skulderna högre idag än vad de var innan 2008. Vissa länder som tex USA har även fortsatt att öka sin statsskuld med undantag för några få länder inom EU som Sverige vilket just nu har en historiskt låg statsskuld. Sverige ligger idag på runt 40% av BNP medan hushållens belåning i många storstäder ligger på över 200% av dess inkomst.
Detta gör att på många sätt är risken idag lika stor som innan krisen 2008 även om den idag har flyttat från bankernas balansräkning. Risken har därför mer eller mindre flyttat från den offentliga och noterade miljön till den privata. Är detta bättre eller sämre? Det får nog framtiden vissa.
En annan sak som har ändrats sedan 2008 är att banker och deras aktieägare idag inte kan förlita sig på att bli räddade vid nästa kris via en överenskommelse inom G20 och sedan EU. Denna överenskommelse även kallad Bail-In innebär att vid nästa kris så kommer Riksgälden att ha mandat att ta över en bank och skriva ned eller omvandla långivares fodringar till aktiekapital. För aktieägare kan detta innebära att aktierna skrivs ned i värde eller blir helt värdelösa. Eller med andra ord vid nästa kris så kommer det vara aktieägarna och långivarna som får ta smällen. Det kommer dock inte betyda att svenska hushåll är helt skyddade då de fortfarande kommer att vara utsatta för yttre påverkan.
Reflektioner kring minusränta och QE
Detta är ett ämne som är lite av en het potatis. Vad har den extremt låga räntan och de gigantiska stödköpen gjort för att stabilisera världsekonomin. Jag tänkte inte gå in på detta, det har så många andra ekonomer behandlat förut. Men något vi nog alla kan vara överens om är att det har inte riktigt gått så smidigt som vi hade trott. Tillväxten har varit relativt svag och inflationen har inte riktigt nått upp till de mål som många centralbanker har. Några anledningar till detta kan vara följande:
Digitala bolag: Räntan har fungerat utmärkt för centralbanker historiskt därför att industrier som måste investera stora mängder kapital för att bygga och expandera är väldigt beroende av den kostnad som de kan låna pengar till. För Facebook, Amazon eller Alibaba är detta nästan helt ointressant. De måste inte bygga en fabrik, anställa fler arbetare eller köpa råvaror i samma utsträckning som ett industribolag. Att höja eller sänka räntan med 1–2% kommer inte påverka dem lika mycket.
Värde är information: Som en fortsättning på detta samlar och säljer bolag som Facebook och Alfabet information. Denna vara/produkt påverkas inte av höjda eller sänkta skatter eller vilken nivå räntan är på. Det är omöjligt att styra värdet på information eftersom det inte är fysiskt.
Global ekonomi: Vi ska inte glömma att ekonomin idag är global och många gånger spelar det ingen roll vad ett enskilt land eller centralbank gör med sin inhemska valuta eller styrränta. Det är den globala ekonomin som styr.
En spelare: Något som har varit tydligt sedan 2008 är att trots att vinsterna i många bolag har ökat så har inte lönerna ökat i samma takt. En anledning till detta är att många städer eller regioner idag är beroende av några få men väldigt stora bolag. Dessa kan via sin storlek trycka ned lönerna av den enkla anledningen att de är den enda arbetsgivaren på en arbetsmarknad.
Räntan fungerar inte: Något annat som har diskuterats i bland annat USA sedan 1970 är varför räntan som styrmedel inte längre har samma effekt som det hade förut. Och några anledningar har jag redan nämnt här ovanför men svaret kanske helt enkelt är att räntan har spelat ut sin egen roll. Ett tecken på detta kanske är att räntan nu är negativ och inte längre har samma effekt som innan.
Avslutningsvis
Under veckan som var så föll äntligen börsen. Jag säger äntligen eftersom jag tycker om lite volatilitet och händelser. Men att påstå att denna korrigering eller nedgång är början på en ny finanskris är lite väl överdrivet. För den delen verkar människor glömma bort att börsen då och då går ned med 10%-15%. Jag som är den eviga pessimisten ryckte väl axlarna och placerade om lite innehav. Ungefär så stor panik fick jag.
Ne, men vi är just nu enligt mitt tycke på toppen eller precis efter toppen på denna konjunkturcykel. Det finns inte så många triggers framöver som skulle kunna få ekonomin att kliva upp ett steg eller två till. Räntan i USA är på över 3% vilket drar ned tillväxten i övriga världen, kanske främst tillväxtekonomier med lån i dollar. Och inte för att glömma så har vi ett handelskrig som just nu drar ned optimisten i världen mellan USA och Kina.
Med det sagt. Jag skulle bli ytterst förvånad om det på måndag skulle komma en större smäll på börsen. Det som möjligtvis kommer att hända framöver är att bolag med sämre ekonomi kommer att få det tuffare och de som inte lyckas nå sina mål kommer att straffas. Det enda som skulle kunna få börsen på riktigt dåligt humör är en total inbromsning i Kina, vilket idag är inte lika otänkbart som för 3 år sedan.
Jag tror dock inte att vi kommer att se en ny Lehman inom de kommande 12 månaderna.
//RJE
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar