Tulip Mania 1637

Tulpankraschen 1637

Den första moderna aktiemarknaden, om man ser till antalet transaktioner uppstod i Amsterdam i början på 1600-talet. Det är även där som under 1630-talet som holländarna kommer få uppleva den första kända och registrerade spekulationsbubblan någonsin. Bubblan brast 1637 under den gyllene holländska guldåldern och går under namnet Tulpankraschen eller Tulip mania.

Bakgrund/ kortfakta

– En bubbla/krasch är då priser på en vara eller en tillgång stiger kraftigt i pris för att sedan falla rakt ner i botten. Detta sker med jämna mellanrum och har oftast flera olika förklaringar till varför det händer.

– Det som väckte människors intresse i spekulationsbubbla var tulpanlökar som gav bubblan dess namn.

– Tulpaner fanns ursprungligen inte i Europa utan kom genom handelsvägarna från Osmanska riket under 1500-talet.

– Några av de mest eftertraktade tulpanerna var de som hade det kända tulpanviruset Mosaikviruset som ger vissa tulpaner deras speciella färgkombinationer.

– Även om spekulationen i tulpanlökar inte var den första gången som priser ökade i en enskild vara så var det första gången som en större bubbla imploderade som fått ett historiskt avtryck.

1500-talet

Tulpankraschen eller Tulip mania utspelade sig under den holländska gyllene guldåldern och sprack under 1637. Tulpanlökarna kom redan under 1500-talet till Europa från Asien och då främst från det Osmanska riket. Bland annat anlände en skeppslast tulpanlökar till Antwerpen 1562. Blomman ansågs exklusive och blev snabbt populär bland eliten och kunde snart hittas i de mer exklusiva trädgårdarna men även rika och förmögna valde att stoltsera med sina egna tulpanträgårdar.

Då efterfrågan efter de vackra blommorna ökade så ökade både priset men även nya entreprenörer som ville utnyttja den nya marknaden exploderade. Marknaden ökade också på grund av den gyllene tid som Nederländerna befann sig i och fler började se tulpaner som intressanta inköp.

Eftersom tulpaner trivdes i det fuktiga men varma klimatet som Nederländerna kunde bidra med så kunde tulpaner odlas i större omfattning och detta gjorde att under 1600-talet så fanns det nu tulpaner och en marknad för att tillgodose både tillgång och efterfrågan. Man valde även att börja sälja tulpaner styckvis istället för i stora partier vilket gjorde att även vanligt folk kunde köpa enskilda tulpanlökar. I och med att tulpanerna började säljas styckevis så gjorde detta att en ny och större marknad öppnades upp och detta gjorde att utbudet förblev detsamma även om efterfrågan skött i höjden. Detta gjorde att de mer exklusiva lökarna ökade kraftigt i pris vilket även gjorde att de mer vanliga lökarna också ökade i pris. Då priset på lökar ökade och de som redan ägde tulpanerna började tjäna pengar på detta så ökade intresse för en ny grupp människor, nämligen investerare och spekulanter som ville dra nytta av de ständigt ökade priserna. Nu blev även de lökar som annars hade slängts bort värdefulla då även dessa kunde säljas till den ständigt hungriga marknaden.

Terminshandeln uppstår

Under 1600-talet kunde tulpanlökar inte odlas under vintern vilket gjorde att handeln under vintern skulle vanligtvis stannat upp men detta gjorde att terminshandeln tog över. Detta gjorde att nu kunde människor både sälja och köpa lökar för kommande skördar. Denna handel bidrog då till att driva upp priset på lökar vilket skapade ett större intresse och i slutändan högre priser då våren närmade sig och den riktiga handeln drog igång.

 
Människor pantsätter huset
År 1636 hade efterfrågan drivit upp priserna på tulpanlökarna till dess absoluta topp och vissa lökar kostade så mycket som ett helt hus eller upp till tio årslöner. Under denna period skedde de flesta transaktioner utan egentliga varor. Handeln hade då nått en nivå, där säljaren som sålde lökar som han inte hade i utbyte mot ett värde, som köparen inte ägde. Då priserna fortsatte att öka så ökade även pantsättningen av de egna husen och människor lånade friskt för att kunna köpa fler lökar. En av anledningarna till att människor valde att pantsätta sina hus var för att tulpaner ansågs som en säker investering att snabbt dubbla sin investering och priserna dubblades eller till och med tredubblades från en vecka till en annan. Problemet var bara att även om du möjligtvis såg rik ut på papper så fanns det egentligen inget som backade upp detta värde förutom tulpanlökarna.

Manin fortsätter

Det var inte bara holländare som tyckte tulpaner var intressanta utan tulpanfebern drabbade även utländska investerare och spekulanter. Detta medförde att det strömmade in nytt kapital till Holland och priserna på tulpaner fortsatte bara att öka. Då handeln med tulpanlökarna tillslut nåde den nivån att en oreglerad marknad inte längre var möjlig så stiftades det nya lagar för hur handeln fick genomföras. Då utsågs bland annat tjänstemän som på heltid skulle reglera och övervaka handeln och om det inte fanns ett börshus i staden så skulle handeln ske på den lokala puben eller marknadsplatsen. Det var under denna period som människor talade om att tulpaner skulle bli den nya världsvalutan.

Bubblan spricker
Bubblan som hade bildats sprack under 1637 då fler och fler investerare började plocka hem sina vinster vilket ledde till att priset plötsligt stannade upp. Denna hemtagning skapade som vid de flesta finanskriser en dominoeffekt som gjorde att alla som ägde en tulpanlök eller en termin kastade sig till marknadsplatsen för att sälja sitt innehav. Som vanligt vid ett sådant tillfälle så utbryter panik och alla vill nu sälja sina tulpanlökar men det finns ingen som vill köpa vilket leder till att priserna rasar minut för minut och timme efter timme. Redan efter en vecka så var tulpanerna värdelösa och tulpankraschen var ett faktum. Vissa av de tulpanlökar som före kraschen hade varit mer värt än ett hus hade nu rasat med över 99 % från toppnotering. Kollapsen i tulpanpriser gjorde att den holländska ekonomin kastades in depression och den Nederländska gyllene tidsåldern fick ett hastigt slut.