Mackmyra Frihet

Jag fick i dagarna post från Mackmyra med ett blad angående deras nya serie vid namn Frihet. Då detta handlar mer än om bara sälja några flaskor i en limiterad serie tänkte jag skriva lite kort om initiativet bakom Frihet och vad detta betyder för egentligen alla som säljer alkohol i Sverige.
Svenska lagar kring försäljning och annonsering
Sverige har idag väldigt stränga och komplexa regler kring hur ett företag eller tillverkare av alkoholhaltiga produkter får eller kanske främst inte får göra reklam via olika medier.
I kort innebär lagen kring marknadsföring av alkoholhaltiga drycker att svenska tillverkare inte får visa något annat på sina bilder än själva flaskan och råvaran eller råvarorna som används vid tillverkningen. Eventuellt får dem visa en bild på produkten med en text vilket beskriver hur man kan tillreda en drink med deras produkt som bas. Inget utöver det är lagligt.
Detta innebär att ingen natur, människor, mat eller i princip någonting annat får visas på bilden. Vilket kan tyckas självklart men vad händer när varumärken som Mackmyra vilket har en stor del av sin försäljning på internationella marknader och där reglerna inte är lika strikta gör reklam via sociala medier som Facebook.
Svenska producenter kontra åldrande lagstiftning
Svenska producenter har sedan slutet av 90-talet fram till idag fått en renässans och i mångt och mycket har detta skett i samspel med sociala medier som Facebook, Instagram och Twitter för att nämna några plattformar. Plattformar som inte existerade då dagens lagar och regler kring annonsering och försäljning av alkohol antogs 1979.
Detta gör att svenska producenter som Mackmyra, Hernö Gin, High Coast, Stockholms Bränneri, Spirit och Hven, Smögen med mera alltid kämpar i en uppförsbacke jämfört med sina konkurrenter på den internationella marknaden då svenska lagstiftare har tagit ställningen att svenska producenter inte kan göra skillnad på reklam riktad mot enbart svenska kunder och sin internationella kundbas. Detta oavsett om reklamen är på svenska eller engelska.
Stämningen Konsumentombudsmannen (KO)
Stämningen vilket Mackmyra förlorade mot KO på den första instansen tingsrätten, vilket har överklagats från Mackmyras håll gäller 6 bilder vilka Mackmyra har använt på de två sociala medierna Instagram och Facebook.
Ni kan nedanför se dessa bilderna som stämningen avser:





Detta är alltså de bilder vilka har brutit mot svensk lagstiftning och oavsett vad man tycka om dem har jag svårt att se vilken skada de kan göra för att inte glömma hur detta skulle kunna strida mot svensk måttfullhet. För om dessa bilder strider mot svensk alkohollagstiftning då bryter alla svenska producenter idag på ett eller flera sätt mot svensk lag.
Dessa producenter kan glömma göra reklam för sina evenemang, sin restaurang/välkomstcenter, samarbeten med restauranger, vackra svenska sommarnätter, svensk natur och svensk innovation vilket om svenska lagstiftare har glömt troligtvis är de största dragningskraften bakom Sverige som varumärke internationellt, det förutom svenska köttbullar.
Denna dom om den skulle hålla skulle innebära att utländska tillverkare av Gin, Whisky och annan alkohol skulle kunna fortsätta göra reklam via sociala medier som Facebook och Instagram som når svenska konsumenter utan någon rättslig åtgärd eller konsekvens drabbar dem. Detta trots att våra egna svenska producenter skulle vara bakbundna av svensk dumhet.
Skotska destillerier kan nå svenska kunder
Som spelreglerna ser ut idag kan skotska producenter marknadsföra sina produkter via Facebook eller Instagram mot svenska konsumenter med bilder och annonser vilka skulle om det var en svensk producent enligt KO skulle strida mot svensk lag. En anledning för detta är att det är omöjligt att reglera vem eller vilka som tar del av bilder på sociala medier.
Ta bara Facebook som ett exempel, det finns inget idag som stoppar mig från att söka upp, gilla och följa Ardbeg och Macallan. Däri ligger även problemet med argumentet som svenska KO använder i fallet mot Mackmyra. Hur ska Mackmyra kunna konkurrera på samma villkor som sina europeiska konkurrenter om svenska lagstiftare anser att Mackmyra inte kan nå ut till sina konsumenter på den europeiska kontinenten även om reklamen är på engelska på grund av att ``alla´´ svenska förstår engelska. Skotska destillerier kan göra reklam för svenska konsumenter helt oreglerat eftersom alla svenskar kan engelska utan att bryta mot lagen.
För att inte glömma använder skotska destillerier naturen och bilder vilka ska framhäva innovation för att sälja sina produkter till bland annat svenska konsumenter. Då ska KO även börja stämma utländska producenter eftersom svenskar kan läsa och förstå engelska och därav ta del av reklamen på Facebook. Eller är det så att KO inte kan stämma eller hindra dem från att nå mig med deras reklam eftersom de inte är svenska? Är denna stämning därför bara ett sätt för KO att via någon lömsk plan skada den svenska spritbranschen och i längden minska möjligheten för dem att växa utanför våra svenska gränser?
Argumentet mot Mackmyra och andra producenter
Det enkla argumentet mot allt detta är ju att Mackmyra bara behöver följa svensk lagstiftning. Vilket är korrekt men det är svårt att följa en lag vilket antogs 1979 och där ``bildlagen´´ från 2010 likställer medier som fysiska tidningar med sociala medier som Facebook.
Detta är absurt inte bara då sociala medier ofta når kunder över fysiska gränser medan fysiska tidningar normalt endast når ut till ett specifikt område. Men även då en bild på Facebook kan nå konsumenter i hela världen där inte alla potentiella kunder talar svenska till skillnad mot en bild i den lokala tidningen i Gävle vilket bara når en liten grupp svenskar.
Jag tycker det inte är korrekt att svenska tillverkare ska kämpa mot svenska myndigheter kring en fråga vilket i längden enbart kommer hindra dem från att växa, skapa jobb och bidra till finansministerns lador.
Alternativet är ju att låta europeiska konkurrenter göra reklam riktad mot svenska konsumenter och därav konkurrera ut våra egna svenska producenter vilket i slutändan kommer drabba den svenska ekonomin och jobbmarknaden negativt . För att inte glömma, skotska destillerier behöver inte vara lika eftertänksam eller måttfull då de direkt eller indirekt vet att deras reklam når svenska konsumenter. Bevis på att skotsk alkoholreklam når Sverige är inte svår att upptäcka, den finns överallt på sociala medier och jag som är medlem i ett antal olika grupper tillägnad Whisky nås troligtvis av ett par hundra olika annonser varje vecka vilket om det var svensk reklam skulle vara olaglig.
Varför Mackmyra?
Just varför Mackmyra har hamnat i den heta stolen är att svenska myndigheter behöver ett pilot case och där är Mackmyra med sin historia, storlek och internationella popularitet ett väldigt bra föremål för en stämning.
De 6 bilderna är bara några exempel på bilder som Mackmyra har lagt ut på sina sociala plattformar vilka om denna dom skulle hålla skulle göra dem alla olagliga. För att inte glömma alla andra svenska producenter som har gjort samma överträdelse. Även dessa skulle bli tvungen att ta bort eller i alla fall rensa merparten av sitt digitala bibliotek.
Varför Frihet
Låt oss bara först och främst erkänna att denna produkt Frihet vilket avser 6 flaskor där varje etikett för varje enskild flaska är en av de 6 bilder som just nu Mackmyra är stämda för är en trevlig pik mot våra svenska myndigheter och lagstiftare. För när och om Mackmyra förlorar sin överklagan kommer dessa bilder troligtvis för alltid vara förbjudna att använda i reklamsyfte och produkten, det vill säga de 6 flaskorna kommer även de vara förbjudna.
Då produkten just nu går att boka och det har ännu inte framkommit några ytterligare klagomål från till exempel Systembolaget kommer det vara höjden av ironi när denna produkt inom kort kommer hamna på den olagliga svenska andrahandsmarknaden. Jag undrar vad svenska myndigheter kommer säga om detta? En förbjuden produkt som säljs olagligt med etiketter vilka är förbjudna enligt svensk lag, är det en olaglig handling eller 3?
Mer specifikt är Frihet ett sätt för Mackmyra att öka intresset för denna smått bisarra stämning men även ett sätt för dem att kunna finansiera i alla fall en del av rättegångskostnaderna då 1 000 kronor går direkt till domstolsprocessen. Jag vet i alla fall att när nyheten om denna produkt kom ut och spreds i olika grupper på Facebook att det startade en ganska ensidig debatt kring Sveriges lagar, vilket kanske är själva tanken med denna produkt.
Mackmyra förlorar
Om jag inte har varit tydlig i denna text än så länge tänker jag försöka göra det lite tydligare. Om Mackmyra förlorar denna överklagan kommer detta enbart vara en nackdel, en förlust, ett nederlag för svenska producenter medan makten och inflytandet över svenska konsumenter återigen tippar över till fördel för de europeiska producenterna.

Vilket verkar vara vad våra svenska myndigheter och lagstiftare allra helst önskar varav de sedan skyddar sig med argumentet om svensk måttfullhet. Jag kan inte tänka mig att utländska spritjättar bryr sig ett skit om svensk måttfullhet då de kränger sin mediokra sprit till svenska konsumenter.

Sedan undrar jag vad det skulle innebära om svenska producenter säljer sitt varumärke och sociala medier till ett dotterbolag placerat på Skottland. Vad jag förstår från denna dom är att detta bör inte nödvändigtvis bryta mot svensk alkohollag då andra skotska bolag kan annonsera fritt och relativt ostört mot svenska konsumenter då dessa kan förstå engelsk text. Därav skulle det vara intressant att se hur svenska myndigheter och lagstiftare tacklar denna fråga.

Slut på min lilla raljanta text och här får ni länken till Mackmyra:
https://mackmyra.se/mackmyrafrihet/
Disclaimer
Jag äger idag aktier i Mackmyra, Box (High Coast), Hernö Gin och några andra tillverkare av alkoholhaltiga och alkoholfria drycker. Därför bör det vara relativt enkelt att lista ut att jag inte bara skriver denna text för att vara snäll, jag har ett intresse av att bolagen kan marknadsföra sig.

När grundades den första börsen

Börsen i Brugge 1309

När exakt människan började med organiserad börshandel är svårt att besvara och i slutändan blir det en definitionsfråga. Vad är en börs och vad är organiserad handel? För att inte glömma vad handlar man på en börs för att det ska anses vara en börs?

Som ni ser det blir en rent av filosofisk ekvation vilket påminner om en rubikskub. Jag kommer dock försöka besvara denna fråga genom att sno lite text från mig själv.

Modern eller omodern
Att byta varor och tjänster är någonting som är lika gammalt som de första primaterna och långt innan den första homo sapiens vandrade över jorden skedde den första transaktionen därför är det enklast om vi försöker begränsa kriterierna för en börs.

Dessa kriterier är följande:

1. Handeln ska vara organiserad.
2. Handeln ska vara återkommande.
3. Handeln ska ske i auktionsform.
4. Värdepapper som aktier, terminer och andra kontrakt ska kunna handlas via en börs.
5. Handeln ska bedrivas i eller under ett börshus oavsett om det är fysiskt eller digitalt.
6. Samtliga parter ska delta frivilligt.

Sedan måste vi även dela upp dessa börser i nutidens moderna börser och dåtidens gamla börser. Hur vi gör detta är relativt öppet för tolkning och beroende på var vi drar strecket i sanden kommer vi att få olika svar.

Några exempel på uppdelningar:

1. Dåtidens handel på de öppna slätterna i Europa och Afrika - Nutidens digitala börser.
2. Romarnas handel av kontrakt århundraden innan Jesus Kristus - Införandet av telefonhandel.
3. Medeltidens handel på stadens marknader och i värdhus - Grundandet av Nederländska Ostindiska Kompaniet 1602.

Texten idag kommer att gå in på samtliga exempel även om vi kommer att lägga fokuset på punkt 3.

Handeln på slätterna
Innan människan bodde i större samhällen och långt innan den första staden grundades bedrev vi handel. Ofta var detta byteshandel vilket skedde på bestämda platser där handeln främst drevs av viljan att kunna komma över varor och råvaror som annars inte var möjliga att införskaffa utan våld och plundring.

Denna byteshandel kunde bestå av två parter, en part ville byta björnskinn mot ett vapen eller redskap gjort av sten eller annat liknande material och en part vilket ville byta till sig en varm päls. Om de var överens om pris kunde ett byte av varor ske och en transaktion genomföras.

Detta var dock inte en organiserad handel eller en handel vilket bedrevs i ett börshus. Det var dessutom bara fysiska föremål och inte kontrakt eller värdepapper. Därav var detta inte börshandel.

Romarna
Romarna har grundat eller skapat många saker vi idag tar för givet och frågan är grundade de även världens första börs?.

Det som idag inte är lika känt som mycket av det vi annars får lära oss om romarna i skolan är att de faktiskt bedrev handel av kontrakt och tillgångar i en för den tiden organiserad handel. Det är även så att romarna var de första att forma de första företagen under namnet publicani vilket beroende på tolkning kan anses vara de första aktiebolagen.

Dessa publicani var små firmor av hantverkare vilka gick ihop för att tillsammans kunna buda på kontrakt när den romerska staten ville bygga ett nytt tempel, akvedukt eller en ny väg. Dessa kunde ibland växa till gigantiska verksamheter vilka anställde 100-tals om inte 1000-tals hantverkare. Ofta var dessa sponsrade av en eller flera senatorer vilka gjorde det i utbyte mot en andel av framtida inkomster och avkastning varav ett kontrakt skrevs mellan ``företaget´´ och sponsorn.

Dessa kontrakt eller avtal kunde sedan säljas eller köpas i Rom mellan romarrikets rika och inflytelserika individer.

Dock var även denna handel inte särskilt organiserad och handeln bestod av kontrakt vilka idag knappast skulle vara tillåtna för börshandel. Normalt bedrevs handeln även bara som en transaktion mellan två olika parter och inte i ett auktions liknande format vilket har blivit en viktig aspekt i modern börshandel.

Brugge 1309
Efter romarrikets kollaps kom sedan dåtidens ``aktiebolag´´ som sammanslutning i små firmor att dö ut och handel av olika kontrakt och avtal blev inte populärt innan mitten av medeltiden.

Under denna period kom handel av skulder och kontrakt i form av löften om kryddor och rikedomar från olika expeditioner att bli populärt. Det är även under denna period som sträckte sig mellan år 400-1400 som marknadsplatser ute på stadens torg kom att ersättas av handel vilket bedrevs inomhus i tehus eller värdshus. Vilket kan beskrivas som dåtidens börshus.

Den första kända värdepappershandeln vi känner till kom att upprättas 1309 i den belgiska staden Brugge vilket under denna period var västra Europas främsta handelscentrum och handeln skedde i hemmet hos en handelsman med det passande namnet Van der Beurze.

Handeln i det som kom att sedan kallas ``Börsen i Brugge´´ gjordes med främst varukontrakt eller dåtidens terminer. Denna handel bedrevs även regelbundet och under ett auktions liknande format vilket skulle kunna jämföras med den handel som bedrevs på de fysiska börsgolv i New York eller Stockholm.

Detta format kom sedan via sin popularitet att spridas över Europa och snart fanns det en handelsplats i alla större städer varav några bankirer i Venedig handlade med statliga statspapper under mitten av 1300-talet.

Det är även nu vi kan börja säga att den första omoderna börsen grundades även om det idag enligt en mer modern definition inte var en börs.

Antwerp 1531
Under 1400-talet kom sedan Antwerp att ersätta Brugge som västra Europas handelscentrum. Ett resultat bland annat från det att lågländerna Belgien, Nederländerna och Luxemburg slogs ihop under de så kallade Valois-Burgundy och Habsburg dynastierna.

Från att Antwerp hade runt 20 000 invånare under slutet av 1300-talet hade populationen vuxit till runt 100 000 mot mitten av 1500-talet och en stor del av denna ökning kom från att utländska handelsmän hade flyttat sin bas från Brugge till Antwerp.

Staden växte kraftigt i spåren av den ständigt växande koloniala handeln och under denna gyllene era byggdes stadens hamn ut, nya industrier som bryggerier, sidenväverier, sockerraffinaderier och en blommande diamantindustri grundades inom stadens portar.

År 1531 kom sedan ett nytt finansiellt centrum att grundas i och med att ett nytt börshus byggdes i Antwerp. Vilket är världens första byggnad byggd enbart i syfte att bedriva värdepappershandel. Innan 1531 hade majoriteten av handeln fortfarande skett i byggnader vilka i vanliga fall hade en annan funktion. Detta börshus var dock byggd för ett syfte och enbart detta syfte, handel med värdepapper.

Så där har ni svaret, den första börsen grundades 1531. Eller nu gör vi det för enkelt för oss. Även om denna börs egentligen lever upp till alla krav som ställs på en börs är det tyvärr inte Antwerp som får äran att bära titeln. Vi har nämligen ett ess kvar i rockärmen och det är börsen som kom att använda Antwerp som modell.

Amsterdam 1602
1602 gav det nyligen grundade Nederländska Ostindiska Kompaniet eller Vereenigde Oostindische Compagnie vilket var en sammanslagning av ett flertal mindre handelskompanier ut sina första aktiebrev.

Dessa aktiebrev är idag ansedd som de första aktierna och därför kom Amsterdam Stock Exchange att bli den första moderna börsen vilket tillhandahöll aktiehandel.

Vilket kan framstå lite orättvist mot tidigare börser men detta är den idag allmänt accepterade ``första´´ moderna börsen. Handel via denna börs var aktiv fram till 1997 då den slogs ihop med The European Options Exchange eller förkortat EOE vilket hade grundats 1978.

Idag börsen under namnet Euronext Amsterdam och ingår i Euronext vilket driver börserna i Amsterdam, Bryssel, London, Lissabon, Dublin, Oslo och Paris.

Börser grundade enligt den moderna definitionen sorterade efter årtal:

1. Amsterdam Stock Exchange, 1602.
2. Paris Stock Exchange, 1724.
3. Philadelphia Stock Exchange, 1790.
4. London Stock Exchange, 1801. Ersatte Royal Exchange, 1565 (1571).
5. Milan Stock Exchange, 1808.
6. New York Stock Exchange, 1817.
7. Frankfurt Stock Exchange, 1820.
8. Madrid Stock Exchange, 1831.
9. Toronto Stock Exchange, 1861.
10. Bombay Stock Exchange, 1875.

Stockholms Fondbörs
Tyvärr brukar de ekonomiska historikerna missa mindre länder som Sverige trots att vi alltid har varit ett relativt modernt och nytänkande land.

Under 1600-talet hade även handel av olika råvaror blivit ett vanligt inslag på Stortorget i Gamla Stan. Det skulle dock dröja fram till år 1767 innan stadens borgare och handelsmän bestämde att ett börshus skulle finansieras och byggas.

Bygget stod klart för invigning år 1778. För invigningsceremonin var Gustav III på plats och invigningen skedde i stora börssalen. Gustav var även på plats 8 år senare för att instifta grundandet av den Svenska Akademien år 1786.

Dock kom den aktiva börshandeln enligt den moderna definitionen att dröja till år 1863 och det är även detta år vilket grundandet av Stockholms Fondbörs brukar tillskrivas.

Stockholm blir världens modernaste börs
Om vi sedan hoppar framåt nästan 100 år i tiden till 1980 - 1990-talet kom sedan börsen i Stockholm att bli världens modernaste börs då hela börsen under en period var den enda börsen i världen vilket var helt datoriserad efter upphandlingen av det då nya systemet SAX.

Idag heter den svenska börsen Nasdaq OMX Stockholm eller Nasdaq OMX Nordic som då innefattar våra nordiska grannar och deras börser i Helsingfors, Köpenhamn, Island, Tallinn, Riga, Vilnius.

Sammanfattning
Vad är då svaret på frågan när grundades den första börsen ? Det är som ni förstår en lite komplicerad fråga vilket kräver lite definitions gymnastik. Är det 1309, Börsen i Brugge vilket fick sitt namn från Van der Beurze vilket påminner lite väl mycket om ordet börs eller är det år 1531 då den första byggnaden stod klar vilket hade byggts för enbart ett syfte, värdepappershandel.

Eller ska vi använda den mer moderna definitionen och svara år 1602 vilket är det år de första aktiebreven skapades. Eller för den delen ska vi hoppa fram till nutid och svara Stockholmsbörsen 1990-tal eftersom det är då börsen blev helt datoriserad.

Det enkla svaret är år 1602 vilket de flesta akademiker och av alla saker Guinness World Record är överens om. Du kommer i alla fall inte få fel på ett prov eller tenta i ekonomisk historia om du svarar år 1602 det garanterar jag.

Om några århundraden kanske kommer svaret på när grundades den första moderna börsen vara Stockholmsbörsen men till dess, svara Amsterdam 1602.

Mvh
RJE

Svenska Whiskypriser 2020

Ursprungligt inlägg 2018: Svenska Whiskypriser

Dagens inlägg kommer att vara en uppföljning på ett inlägg som jag skrev för nästan två år sedan. Liksom då som nu har jag gjort några avgränsningar och nedanför finner ni information gällande detta.

Sidor som har använts:
https://www.just-whisky.co.uk/ ,
https://www.scotchwhiskyauctions.com/ ,
https://whisky.auction/ ,
https://www.whisky-onlineauctions.com/ ,
https://www.whiskyauction.com/ ,
https://www.whiskyhammer.co.uk/ ,
https://www.bukowskis.com/sv ,
http://www.online.auktionsverket.se/


Valuta som Euro och Pund har omvandlats via:
https://www.riksbank.se/sv/statistik/sok-rantor--valutakurser/


1. Auktioner där slaget pris inte har godkänts eller uppnått reservationspris är inte medräknade.

2. Kostnader gällande frakt, försäkring och eller övriga avgifter är inte med i dessa beräkningar.

3. Flaskor med märken eller defekter som betydande skador eller saknad av kartong är medräknade utan någon form av avdrag.

4. Priser från privata försäljningar eller från oorganiserad handel finns inte med i dessa beräkningar.

5. Priset för utländska valutor har räknats fram via att använda Riksbanken.se där du kan ladda ned Excelfiler med datum och kurser för respektive valuta.

6. Då enbart månad och år har funnits som auktionsdatum har jag tagit priset som gällde den första dagen för den månaden. Det betyder att om auktionen var den 02-2007 så blir det 01-02-2007. När jag skrev inlägget 2018 använde jag mig av den sista dagen på månaden, anledningen för denna ändring är för att ge ett mer korrekt resultat.


Små noteringar
Om ni har läst mitt föregående inlägg så gjorde jag några antaganden innan jag satte mig ned och sammanställde datan från auktionerna och dessa var, flaskor med låg fyllning skulle vara billigare, skick på kartong och flaska skulle påverka priset negativt, specifika nummer som 1337,666 och 2222 skulle kosta mer och tid från release skulle driva upp priset.

Jag även denna gång kontrollerat detta mot underlaget:

1. Ingen auktion nämnde någon information angående fyllning och det gick inte att finna något underlag för att priset skulle påverkats av detta. Detta är även ett konstaterande jag kan göra denna gång.
2. Det finns underlag för att skick på flaska och kartong kan påverka priset. Detta har enligt min uppfattning styrkts och det brukar vara tydligast då det finns 2-3 identiska flaskor på samma auktion.
3. Det fanns vid tillfället inget tecken på att turnummer eller specifika nummer gav ett högre pris. Jag har inte heller denna gång kunnat utläsa något mönster.
4. Vad det gäller relationen pris kontra tid från release och att detta skulle påverkas av att antalet befintliga flaskor minskar och att detta i sin tur driva upp priset har visat sig stämma väldigt dåligt. Med undantag för väldigt små och unika släpp.



Flaskorna
Liksom tidigare inlägg är den data som jag samlar in enbart på svensk Whisky och detta till följd av att det tar väldigt lång tid att samla in och sammanställa all information så att det blir något av värde. Det är även för den delen svensk Whisky som ligger mig varmt om hjärtat vilket gör att jag har ett personligt intresse av att veta vad som händer på andrahandsmarknaden.

Liksom tidigare är det främst Mackmyra och BOX (High Coast) som dyker upp på utländska auktioner men jag har nu lyckats fylla på med lite mer priser från destillerier som Smögen, Hven, Grythyttan, Bergslagen, Wannborga, Roslagen och Gotland. Dock vill jag framhäva att det fortfarande är väldigt få destillerier förutom BOX eller Mackmyra som har ett tillräckligt stort dataunderlag för att man ska kunna göra någon större analys av prisutvecklingen.


Preludium 01 - Mackmyra
Detta är Mackmyras första utgåva i det som blev 6 flaskor i serien Preludium. Just denna flaska heter De första dropparna och här ingår Whisky både från de första faten från deras pilot destilleri som var i drift 1999-2002, samt de första faten från destilleriet på Mackmyra Bruk.
Pris vid släpp: 439 kronor.
Släpptes: 6 mars 2006
Antal: 9400 varav 4000 via Systembolaget


Högsta pris: 2008-02-01, 5 983 kronor.
Lägsta pris: 2006-07-01, 636 kronor.
Medelvärde: 2358 kronor.
Senaste pris: 2020-04-01, 1334 kronor.


Preludium 02 - Mackmyra
Mackmyras andra släpp i serien Preludium med namn, Den svenska eken.
Pris vid släpp: 439 kronor.
Släpptes: 7 augusti 2006
Antal: 8400 varav 4536 flaskor via Systembolaget


Högsta pris: 2009-07-01, 5 896 kronor.
Lägsta pris: 2017-05-21, 370 kronor.
Medelvärde: 2026 kronor.
Senaste pris: 2020-04-01, 1 006 kronor.


Special:01 - Mackmyra
Mackmyras första släpp i serien Special, en serie som var avsedd för de speciella tillfällena och för de speciella personerna. Första flaskan heter Eminent sherry.
Pris vid släpp: 678.
Släpptes: 1 december 2008
Antal: Okänt varav 8000 flaskor via Systembolaget.


Högsta pris: 2013-09-01, 1 021 kronor.
Lägsta pris: 2019-12-01, 231 kronor
Medelvärde: 609 kronor.
Senaste pris: 2020-01-01, 470 kronor.


Rotspon Triple Wood Benjamin - Mackmyra independent
Mackmyra Rotspon Triple Wood serien är resultatet av ett samarbete mellan Mackmyra och von Have, Hamburg’s äldsta familjeägda vinproducent (grundad 1868).
Pris vid släpp: Okänt, runt 700-800 kronor
Släptes: 21 november 2015.
Antal: 438

Högsta pris: 2016-03-01, 1 354 kronor.
Lägsta pris: 2019-04-08, 498 kronor
Medelvärde: 973 kronor.
Senaste pris: 2019-08-05, 1 203 kronor.


Whisky biblioteket - Mackmyra
Detta var/är ett väldigt unikt och udda släpp inom Whiskyvärlden och bestod av en bok och hela 12 flaskor Whisky. De flaskor som ingick var Privus 1-6 och Preludium 1-6 och varje bibliotek har ett unikt nummer.
Pris vid släpp: 10 000 kronor.
Släpptes: 6 september 2006
Antal: 1000 bibliotek.


Högsta pris: 2010-12-15, 20 000 kronor.
Lägsta pris: 2019-12-11, 8 000 kronor.
Medelvärde: 12 683 kronor.
Senaste pris: 2020-04-08, 9 000 kronor.


The Challenger - BOX
Är den andra utgåvan från The Early Days Collection.
Pris vid släpp: 837 kronor.
Släpptes: 27 november 2014.
Antal: 5416 flaskor varav 5000 via Systembolaget.


Högsta pris: 2015-04-01, 1 642 kronor.
Lägsta pris: 2018-03-01, 484 kronor
Medelvärde: 842 kronor.
Senaste pris: 2019-09-04, 850 kronor.


The Pioneer - BOX
Den första officiella utgåvan från BOX och den första i Early Days Collection.
Pris vid släpp: 839 kronor.
Släpptes: 5 juni 2014
Antal: 6508 flaskor varav 5000 via Systembolaget och resterande lades undan till aktieägarna.


Högsta pris: 2020-04-08, 1 900 kronor.
Lägsta pris: 2017-05-21, 370 kronor.
Medelvärde: 1106 kronor.
Senaste pris: 2020-04-08, 1 900 kronor.


Archipelago 2015 - BOX
Detta är en serie som BOX årligen har släppt sedan 2015 i ett samarbete med Viking Line och Whisky Fair. Utgåvan går bara att införskaffa ombord på Cinderella vid mässan och sedan på båten vid vanliga avgångar om den inte skulle sälja slut.
Pris vid släpp: 899.
Släpptes: januari 2015
Antal 700 flaskor.

Högsta pris 2015-09-01: 4 309 kronor.
Lägsta pris: 2017-04-01, 1 117 kronor.
Medelvärde: 1987 kronor.
Senaste pris: 2018-01-01, 1 507 kronor.


Primör 3 Year - Smögen
Det första släppet från det väldigt populära destilleriet på västkusten. Faten som användes för detta släpp kom sedan att fyllas med sprit igen för Primör 6 Year (Revisited) som släpptes i slutet av 2019.
Pris vid släpp: 1 276 kronor.
Släpptes: 13 mars 2014
Antal: Runt 2 177 varav 1 616 via Systembolaget.

Högsta pris: 2018-05-16, 2 400 kronor.
Lägsta pris: 2017-05-08, 857 kronor.
Medelvärde: 1271 kronor.
Senaste pris: 2019-12-11, 1 800 kronor.

Seven stars NO. 03 - Hven
Detta är Hvens tredje släpp och flaskans namn Phecda kommer från Arabiskans fakhd ad-dybb som betyder ungefär björnens lår.
Pris vid släpp: 795
Släpptes: 6 mars 2015
Antal: Runt 3600 varav 3000 via Systembolaget.


Högsta pris: 2016-11-06, 781 kronor.
Lägsta pris: 2017-03-05, 501 kronor.
Medelvärde: 644 kronor.
Senaste pris: 2020-03-11, 613 kronor.


Sammanfattning och lite allmänt
När man nu två år senare tittar på dessa diagram är nog slutsatsen samma som den var 2018. Det har inte hänt så mycket under de år som flaskorna har funnits tillgänglig på marknaderna och detta är nog en slutsats jag måste dela. Det ser därför inge vidare ut för svensk Whisky som en ren investering.

1. Avgifter: Utöver de priser som jag har använt i mitt underlag tillkommer det en rad olika avgifter och kostnader från att köpa en flaska på auktion. Detta gör att slutpriset för en flaska i verkligheten kan vara allt från 15% till 30% högre än de priser som anges.

2. Svarta marknaden: Sedan Facebook slog ned på svenska sidor för Whisky har det varit lite svårare att ta reda på vad en flaska för tillfället går för men min uppfattning är följande. Det är tydligt att svenska privatpersoner på den svarta marknaden väldigt sällan är villig att sälja en flaska Whisky lägre än inköpspriset. Detta gör att variationerna är mindre och priset snäppet högre än vad de är på utländska auktioner.

3. Region: En stor del av den data jag har samlat kommer från utländska auktioner. En tydlig tendens är att svensk Whisky inte är lika het på kontinenten när den konkurrerar mot skotska flaskor. Detta gör att trots extra kostnader och avgifter kan köp via utländska auktioner vara värt besväret.

4. Ingen reservation: Inte alla auktioner har bestämda reservationspriser vilket innebär att om du är ensam om att lägga ett bud på 300 kronor så kan du vinna auktionen. Detta gör att svenska flaskor med mindre allmänt intresse försvinner i det övriga flödet. En Pioneer gick bland annat för 370 kronor den 21 maj 2017.

5. Mindre släpp: Nu har jag egentligen inte gått igenom något ultra limiterat släpp idag men tendensen tycks vara att mindre släpp på 50-200 flaskor är den väg som man ska välja om man vill få en bra avkastning.

6. Hype vid släpp: En annan tydlig tendens är att flaskor brukar vid släpp gå väldigt bra under de första månaderna för att sedan falla ned mot eller under inköpspris. Det går därför inte att utesluta att en stor del av uppgången i början kommer från att många köper 1 flaska för att behålla och sedan 2-3 för att flippa. Det betyder även att det kan vara värt att vänta 3-4 månader på att priserna ska gå ned igen.


Jag kommer liksom tidigare inlägg från 2018 säga att jag fortfarande tror att ett spekulativt köp av de flaskor som jag idag har avhandlat kommer att vara en vinnande strategi på några års sikt. Jag tror bland annat att det kan vara värt att slå till när man ser en Preludium 01 ligga ute för 1000 - 1500 kronor eller en Special:01 för under 500 kronor. I värsta fall kommer man i alla fall få tillbaka beloppet om/när man säljer flaskorna vidare.

Om inte annat ser det ut som att marknaden för svensk Whisky inte har drabbats lika hårt som de finansiella marknaderna under början av 2020. Med en caveat att inte alla auktionssidor har genomfört sina auktioner som planerat under mars-april. Jag har dessutom inte kunna se någon märkbar prisskillnad på den privata handeln.

I övrig vad det gäller Whisky så handlar det om tid. Du måste tänka på att för varje år som går försvinner en flaska eller två Preludium eller Primör. På sikt kommer troligtvis även svensk Whisky att bli värt en slant. Vi måste inte glömma att Mackmyra precis fyllde 20, vilket i Whisky termer är ungdomligt. Vänta till Mackmyra firar 50, då har troligtvis priset på flaskorna fått en riktig skjuts uppåt.

Med det sagt, ha en go helg

//RJE

Varför har företag slut på pengar

Varför har till synes alla bolag slut på pengar, har bolag idag ingen buffert och hur har det blivit såhär. Låt oss dyka ned i världen av företagsekonomi och leta reda på en eller några möjliga förklaringar till varför bolag har det tufft ekonomiskt.

En bred pensel
Det jag skriver om idag är gjort med en väldigt bred pensel och det ska definitivt tas med en stor nypa salt. Situationen i enskilda bolag är jämförbar med dig eller mig. Bara för att jag har det tufft ekonomiskt så innebär inte detta att du har det lika tufft och tvärtom. Det vi dock kan vara överens om är att det är väldigt få bolag som har en bättre ekonomi idag än vad de hade för 3 månader sedan.


Företagslån
Många företag använder sig idag av olika typer av finansiering för att växa, expandera, utveckla och förbättra sin position på respektive marknad och bransch. Och för att få tag i nämnd finansiering kan man ta in nytt kapital genom att ge ut nya aktier, ge ut företagsobligationer eller helt enkelt ta ett lån.

Det är det senare som jag kommer att sikta in mig på idag, företagslån och då främst korta företagslån. En av de främsta anledningarna till varför bolag idag tar lån på under 12 månader är för att jämna ut variationerna i kassaflödet och för att säkra bolagets tillgång av likvida medel. En relativt vanlig anledning till att ta korta företagslån på 1-3 månader är för att kunna betala ut löner till sina anställda fram tills dess att bolaget i sig får betalt för ett utfört arbete.

Logiken bakom detta är att bolag inte ska bli lidandes och drabbas negativt av det faktum att man kanske inte får full betalning för en tjänst eller projekt innan arbetet är utfört. Därför finns det idag en väldigt stor marknad i till exempel USA där handel med korta företagslån är oerhört lönsam och en viktig del av det finansiella systemet.

Men en sådan marknad fungerar bara så länge marknaden tror att företaget som önskar ta ut ett lån på 3 månader finns kvar om 3 månader. Det som dock hände under början av mars var att marknaden mer eller mindre försvann och detta gjorde att bolag som vanligtvis förväntade sig att de kunde ta ett kort lån på 1 - 3 månader helt plötsligt stod där med obetalda fakturor och löner till sina anställda men utan några kronor på banken.

Nu har dock många länder och deras respektive Centralbanker valt att i alla fall för den kommande tidsperioden stödköpa företagslån för att trygga tillgången av likvida medel för både stora och små företag. Därför bör krisen i alla fall på lånemarknaden vara avblåst för tillfället, vilket inte innebär att alla företag som ansöker om ett lån kommer att få dem lika enkelt som innan.


Räntabilitet
Räntabilitet eller ett mått på lönsamhet är inom finansbranschen ett nyckeltal av högt intresse då detta berättar för en investerare eller aktieägare hur mycket avkastning ett bolag kan göra i relation till det investerade kapitalet. Eller kort Vinst/ Eget kapital. Det finns även fler nyckeltal som använder denna metod, som till exempel Vinst/Totalt kapital och Vinst/Sysselsatt kapital.

Därav om vi idag enbart tittar på Vinst/Eget kapital så finns det två sätt att få en så positiv avkastning som möjligt och det är att antingen öka vinsten eller att minska det egna kapitalet eller en kombination av dessa. Ett sätt man kan minska det egna kapitalet är att till exempel genom att dela ut tidigare års vinster genom en utdelning. Därför kan det kännas konstigt men från ett rent ekonomiskt perspektiv kan en stor kassa/eget kapital vara något som är negativt, detta kan bland annat tyda på att bolaget inte lyckas att använda kapitalet på ett optimalt sätt.

Det finns därför idag firmor och investerare som har som investeringsstrategi att de letar reda på ett bolag som har en väldigt stor kassa, köper aktier i bolaget och sedan försöker övertyga bolagets ledning och övriga aktieägare att en utdelning är i sin ordning. Detta för att enligt dem skapa en mer hälsosam och effektiv balans i bolagets ekonomi. Vilket kan vara korrekt i enskilda fall men normalt handlar det mest om att tjäna några snabba kronor innan man säljer och ger sig på nästa bolag med god kassa.

Allt detta betyder att bolag och då främst dem som handlas via en börs försöker hålla en så bra balans som möjligt mellan Vinst, Eget kapital och just räntabilitet. Dels för att göra aktieägarna nöjda men även för att hålla hedgefonder och andra gamar borta från ägarlistan. En låg kassa gör det även mindre attraktivt för andra och lite större bolag att vilja köpa upp bolaget.

Det negativa med detta är dock att när bolag väl får det tuffare ekonomiskt till följd av att försäljningen faller 70-80% så har bolaget en väldigt slimmad och effektiv balansräkning med en hög räntabilitet som resultat men med väldigt små medel för sämre dagar.


Störst är bäst och tillväxt är guld
Detta är en trend som egentligen har hållit på sedan millennieskiftet och kanske är som tydligast i fallet med Wework och dess ägare Softbank.

Vad jag menar med detta är att bolag idag som Softbank investerar i nya och väldigt lovande företag med ett enda krav. Väx. Softbank bryr sig nämligen inte om ett bolag tjänar pengar eller ej från dag 1. Det Softbank bryr sig om är hur många kunder/användare ett bolag kan generera och hur snabbt de kan göra det. Det Softbank alltså bryr sig om är bolagets tillväxt och hur stor del av marknaden bolaget kan roffa åt sig i och med sin investering. Tanken är nämligen att intäkter och lönsamhet ska komma i ett senare skedde när bolaget har lyckats bli dominant på sin marknad och har större prissättningskraft.

Vilket kan tyckas sunt i en värld där pengar mer eller mindre är gratis men vad händer när Softbank själv får problem och investerarna börjar bli orolig över att deras pengar i en pågående kris befinner sig i bolag som ännu inte har tjänat en enda krona utan bränner stadigt 5-6 miljarder kronor i kvartalet. Troligtvis kommer investerarna rycka bort mattan från under fötterna och helt plötsligt står där en stor del av de tidigare så omtyckta bolagen utan finansiering och konkurrensen är då ett faktum.

Det är tyvärr såhär det ser ut i väldigt många nya teknikbolag. Allt kapital har lagts på tillväxt och inget har lagts undan till tuffare dagar. Kanske överlever de 1 eller 2 månader men efter det är de mer eller mindre tomma på kapital.


Regeln avseende krisfond gäller ej för bolag
Som privatperson får man ofta höra från olika ekonomer att man ska ha en krisfond på allt från 1 till 3 månadslöner undanstoppade om det skulle bli sämre tider eller om bilen och ugnen skulle haverera samtidigt. Detta är dock något som inte riktigt gäller för företag och det är nog tydligast i tider som dessa där företag knappt överlever 2-3 veckor innan de får hänga låset på porten och stänga ned verksamheten för gott.

Det finns visserligen en regel kring fortlevnad inom redovisning men denna behandlar främst teorin om hur ett företag ska värdera bokförda tillgångar och skulder enligt tron att bolaget kommer att fortsätta med sin verksamhet. Den säger dock inget om att bolaget ska lägga undan 10% av vinsten varje månad och behålla 3 års vinster i reserv för sämre dagar. För den delen finns det ingen lag kring detta med undantag för banker och andra institut som hanterar in- och utlåning. Dessa måste nämligen beroende på vilket land de är verksamma i behålla en viss procent inom banken även kallad kapitalkrav.


Små marginaler
Många företag lever idag på väldigt små marginaler och vad detta beror på är allt från hård konkurrens som pressar ned vinsten till dålig kontroll över intäkter och kostnader. Och tyvärr lever de flesta företag idag med vetskapen att om vi förlorar intjäningen under 1-2 månader där vi normalt drar in mycket pengar så kommer inte verksamheten överleva året ut.

De flesta av oss tror nämligen att företag är lönsamma månad efter månad hela året runt men detta stämmer inte. Vissa företag kanske gör vinst i januari och februari för att sedan gå Break- even mellan mars-juni för att efter det göra en förlust i augusti-september för att slutligen gå med vinst i oktober-december. Om man då tar bort kanske 2 av de starkaste månaderna för företaget där de normalt är vana att göra en majoritet av sin vinst så ligger företaget illa till.

Detta är bland annat en anledning till varför vissa bolag tar de redan nämnda korta företagslånen för att på kort sikt släta ut kassaflödet. Förhoppningen är ju att man ska betala tillbaka dem när verksamheten går bra.


Räddningen dröjer
Nu kanske ni tänker, men har inte företagen fått stöd från respektive stat och Centralbank?. Ja och nej. Även om olika länder och Centralbanker har lovat olika former av stöd och lån för bolag som har förlorat delar eller hela sin inkomst så dröjer dessa paket. Ett exempel är USA där Steven Mnuchin sa att programmet för små bolag skulle vara på plats redan dagen efter löftet om 349 miljarder dollar gavs men detta stämde så klart inte.

En anledning är att det inte finns något system på plats för att hantera en sådan mängd pengar och en annan är att det är oklart hur denna summa ska fördelas då det inte riktigt är tydligt vilka bolag som ska få vilken summa och vilka krav de måste klara för att kunna ta del av dem. Sedan har vi även det faktum att även om 349 miljarder dollar låter som en stor summa så ska dessa delas på beroende av definition av just småbolag cirka 30 miljoner företag. Vilket blir runt 10 000 dollar per företag vilket tyvärr är en droppe i havet.

Därför kommer företag som helst hade velat få ekonomiskt stöd redan igår mest troligen få vänta tills dess att de redan har gått i konkurs och då är det redan försent. Detta oavsett hur mycket hjälp de kan få imorgon eller om en vecka.


Lån är positivt och nödvändigt i en kreditdriven ekonomi
Detta kommer låta lite konstigt men det bästa ett företag eller för den delen en privatperson kan göra är att ta ut 2-3 lån från olika banker eller långivare och teckna några kreditkort som man använder med jämna mellanrum. Varför detta är positivt är att det bygger upp kreditvärdigheten eller som det även heter i USA Credit Score.

Lån är trots vad jag eller någon annan säger något som är positivt i vår värld då vi nämligen lever i en kreditdriven ekonomi. För det är tyvärr så bakvänt att det enda sättet att visa att man är pålitlig och sköter sina betalningar är att man tar ett lån och betalar av det. Det är även via lån man bygger upp en relation med en bank eller långivare och detta är viktigt i tider som dessa.

För det har nämligen visat sig att banker är mer angelägna att ge kunder med lån nya lån om de tror att de kommer att betala tillbaka dem och i värsta fall har du tillräckligt stora lån att banken nästan måste rädda dig för att undvika en förlust vid konkurs. Det är även så att oavsett om du har haft ett skuldfritt företag med god vinst under en lång period är banker inte så sugen på att hjälpa dig med stödpaket eller nödlån från Centralbanken om de inte själva tjänar något på detta. Vilket är ett problem företag nyligen fick erfara i USA när de försökte ansöka om stöd hos en bank de inte hade ett lån vid, de blev nämligen vägrade hjälp om de inte var kunder sedan tidigare.


Försäkringar mot pandemi gäller ej vid pandemier
Det finns försäkringar för allt och då menar jag verkligen för allt. Många företag har därför tecknat försäkringar som ska täcka allt från skador orsakade av någon eller något på företaget till skador orsakade av någon eller något utomstående som påverkar företaget och dess möjlighet till intjäning.

En sådan försäkring kan faktiskt vara skydd mot inkomstförluster till följd av virus eller bakterier som tvingar företaget att stänga ned sin verksamhet eller som i detta fall då kunden uteblir på grund av nedstängning av samhället i stort. Problematiken är dock att det är inte alltid är tydligt när en sådan försäkring ska eller bör täcka inkomstförlusten.

Det brukar även tyvärr vara så att när försäkringsbolagen väl inser att de kan bli tvungna att stå för sin del av kontraktet och betala ut försäkringsbeloppet till sina försäkringstagare att de försöker hitta en eller flera anledningar till att inte göra detta. Det hände nämligen företaget Star Cinema Grill som trodde att de hade en pandemi försäkring men där det visade sig att denna täcker inte förluster som uppstår till följd av pandemier som inte är angiven på försäkringen. Det vill säga eftersom COVID-19 även kallat SARS-CoV-2 inte har ett av de namn som var på listan över angivna virus gäller inte försäkringen trots att försäkringen anger att den ska täcka coronavirus som Sars eller mutationer av denna.


Sammanfattning
Detta är som sagt en väldigt bred pensel och jag har med 100% säkerhet inte täckt alla anledningar varför företag just nu har det tufft ekonomiskt men detta bör i alla fall ge en något klarare bild för er som har haft funderingar kring detta.

Det är även så att om man vill veta mer om varje punkt som jag har snuddat vid idag som, Räntabilitet, korta företagslån, statliga nödpaket, försäkringar och Credit Score finns det en uppsjö av information kring detta som man kan grotta ned sig i. Det kan bland annat vara värt att damma av sin engelska och läsa på lite om hur det fungerar i USA då det generellt brukar finnas mer information och fakta från den sidan av sjön då skalan på ekonomin i sin helhet är mycket större och ger en mycket bättre bas för egen research. Det är även från främst amerikanska poddar, artiklar och Youtube videos som jag har utgått ifrån när jag har skrivit detta inlägg.

Sist men inte minst ska man inte glömma att mycket av det jag har skrivit om idag om hur det fungerar med banker och långivning kommer nog aldrig en banktjänsteman erkänna även om det tyvärr är så det fungerar i verkligheten. Detta utan att låta alltför konspiratorisk.

//RJE

Skånska Spritfabriken tar in kapital

Som av en tillfällighet eller till följd av riktad reklam via Facebook dök Skånska Spritfabriken upp i mitt flöde som annonsör med följande information: Idag kl.0900 startar vår crowdfunding kampanj. Det är en spännande resa vi har framför oss. Se efter om du gillar den. Vi vill gärna se dig här.

Detta var nu den 30 mars och jag har nu bestämt mig för att i alla fall investera en liten summa i denna kampanj/emission och jag kommer därför nu gå igenom bolaget och förklara lite varför jag tror på dem.


Notis: Crowdfundingen kommer att namnges emission i texten. Bolagen Hernö Gin respektive Skånska Spritfabriken kommer att refereras som Hernö och Skånska i stora delar av texten.

Skånska Spritfabriken i kort
Skånska är idag en svensk producent av både alkoholhaltiga som alkoholfria drycker såsom Gin, Tonic Water, Pommeau och svensk calvados med mera. Ett flertal av deras produkter har vunnit både nationella och internationella priser såsom årets bästa glögg 2015 och Världens bästa gin till Gin & Tonic 2017. Bolaget ägs idag av 48 delägare varav grundarna äger en majoritet om 95%.

Den kommande emissionen
I den pågående emissionen så har Skånska valt det nu allt mer vanliga alternativet att vända sig till en Crowdfunding plattform/nätverk för att nå ut till potentiella nya investerare och har därför valt att inte göra en traditionell emission med hjälp av en mäklarfirma eller bank. Vilket hade för några år sedan varit en udda företeelse och en viss anledning för skepsis men jag skulle vilja säga att detta inte bör vara en avgörande faktor i ditt beslut om du vill investera i ett bolag eller ej 2020.

Anledningen varför Skånska vill ta in kapital är relativt enkel, bolaget är i en fas där ledningen känner att det nu är dags att investera för att kunna utveckla och expandera verksamheten. Två punkter som jag lägger extra vikt på i det ``prospekt´´ som de har tagit fram är följande:

1. Investera i och bygga ett besökscentrum för utveckling av turism, provningar och allmän upplevelseverksamhet.
2. Ta hem företagets Pot-Still som idag på grund av ekonomi befinner sig i Frankrike sedan 2016. Vilket även är där den omtalade Svenska eller Franska whiskyn är destillerad. Mer om det längre ned under rubriken Kritiken kring ursprung.

Bolaget har om man inte är bekant med Crowdfunding valt att dela upp emissionen i olika Rewards vilka är kopplade till hur mycket man investerar i emissionen och för dem som tycker detta är intressant så finns detta tydligt angivet på investerare erbjudandet. Sammanfattningen är dock från denna information att priset för en B-aktie är 125 kronor/st , varav röstvärdet är om 1/10 i förhållande till A-aktien.

Då detta är en Crowdfunding vilket ger bolaget lite mer flexibilitet i sin kapitalanskaffning vill bolaget ta in minimum 300 000 kronor och max 2 750 000 kronor för 1-7% av bolagets pre money värdering om 36 880 000 kronor. Idag har totalt 169 investerare valt att investera 848 750 kronor. Varav emissionen startade den 30 mars och håller på fram till den 25 maj.

Bolaget värderas idag som nämnt ovan till 36 880 000 kronor innan emissionen är avslutad vilket vad jag förstår från underlaget ska vara baserat på 1040 kronor/st per befintliga aktier enligt emissionen 2018. Detta innan spliten som gjordes om 10:1 av 28 859 aktier. Detta blir om vi enbart ser till 28 859 x 10 x 125 = 36 073 750 kronor (+/- 10%) = 36 880 000 kronor eller en uppvärdering från 1040 x 28 859 = 30 013 360 kronor. Vilket var den senaste värderingen 2018. Bolagets värde efter emissionen är lite svårare att beräkna då det beror på hur många som är villiga att investera i bolaget.

Vad ska pengarna användas till
Då Crowdfunding skiljer sig från en traditionell emission till den grad att beloppet i den pågående emissionen kan skilja sig väldigt mycket beroende på hur många som är villiga att investera i bolagets idé, har bolaget tagit fram olika nivåer/tranches för vad pengarna kommer att användas till beroende på vad det slutgiltiga beloppet blir.
Dessa nivåer kan man säga är indelade i 4 trappsteg:

1. 0 - 500 000 tusen kronor: Ta hem produktionen från Frankrike och etablera en destination för besöksverksamhet vid destilleriet.
2. 500 000 - 1 500 000: Rekrytering av personal (1 pers), få in 1 produkt på den centrala inköpslistan för dagligvaruhandeln. Öka försäljning i södra Sverige mot HoReCa.
3. 1 500 000 - 2 000 000: Rekrytering av personal (2 pers), få in 2 produkter på den centrala inköpslistan för dagligvaruhandeln. Öka försäljning i södra Sverige + Göteborg med omnejd mot HoReCa.
4. 2 000 000 +: Rekrytering av personal (2 pers), få in 2 produkter på den centrala inköpslistan för dagligvaruhandeln. Öka försäljning i södra Sverige + Göteborg med omnejd + Stockholm med omnejd mot HoReCa.

Nu kanske ni tycker att detta låter ju inte direkt som ett bolag som ska expandera stort och internationellt och detta är korrekt. Fokuset ligger på vad jag tolkar det som just nu på att ta hem produktionen och att bygga ett destilleri vilket går att besöka för nyfikenhetens skull eller för att delta på en provning av bolagets produkter. Vilket är enligt mitt tycke helt rätt.

Kritiken kring ursprung
För att förstå denna rubrik så måste vi ställa oss frågan när är en produkt lokal, när är en produkt svensk och kan man kalla ett destillat som är destillerat i Frankrike och sedan lagrat i Sverige i 4 år för svensk Whisky. Detta är en het fråga som dök upp i samband med att Skånska under slutet av 2019 lanserade sin andra svensktillverkade Whisky, G-Whisky Stout Cask varav en av de större svenska bloggarna i frågan gjorde ett i mitt tycke väldigt bra jobb i att kritisera bolaget i följande inlägg:

https://tjederswhisky.se/inget-mindre-an-en-skandal/

och

https://tjederswhisky.se/systembolaget-menar-att-ardbeg-kan-vara-svensk-whisky/?fbclid=IwAR0ty4fUfcnFDfZPQ-T8A7irqga0v7rkU-i8Jgs8Piy1Rg_AZhZE_dcXf1k

När man nu som jag överväger att investera i ett bolag är ``skandaler´´ eller frågetecken som dessa något som man bör ta i beaktning. Det är trots allt inte positivt att en av de större auktoriteterna inom svensk Whisky ger bolaget inte bara en utan ett flertal örfilar i samband med en lansering av en ny produkt. Sprit och i synnerlighet Whisky överlag handlar nämligen mycket om varumärke och autenticitet, två oerhört viktiga komponenter som ett destilleri bara måste värna om. Inga undantag.

Men min syn eller tolkning av situationen är följande: Ger denna publicitet en dålig smak i munnen? Absolut, utan tvekan men jag lägger dock inte så stor vikt på detta då Whisky inte är bolagets make it or break it produkt utan detta är deras kombination av Gin och Tonic Water. Sedan tycker jag att vi ska inte glömma att producenter av Whisky och då tittar jag främst mot Japan har under åren redan slirat på det där med Made in. Detta kan ni läsa i följande artiklar:

https://thewhiskeywash.com/whiskey-styles/world/japanese-whisky-made-japan-right/,

https://scotchwhisky.com/magazine/features/19680/not-all-japanese-whisky-is-japanese-whisky/

Och

https://www.bloomberg.com/news/articles/2019-09-19/that-expensive-japanese-whisky-may-be-mostly-scotch
Eller för den delen läs om hur många hantverks producenter i USA som i någon form använder Ultra Pure i sina produkter.

https://www.thrillist.com/drink/what-is-bulk-alcohol-and-why-do-so-many-distilleries-use-it
Podcast: The Vodka Proof av NPR
https://www.npr.org/transcripts/588345420?storyId=588345420&t=1586204690538?storyId=588345420&t=1586204690538


För att inte glömma vår svenska succé Hernö Gin som använder(använde?) 96% alkohol sprit från Italien.
https://vinbanken.se/2017/09/03/herno-branner-ekologisk-gin-i-varldsklass/

Därför även om jag till stor del köper Davids argument om att vi ska vara ärlig och öppen med hur och var alla steg i produktionen sker av en produkt så tycker jag att detta är svårt. För om vi ska som i detta fall dra ett streck i sanden och peka ut alla bolag som missköter sig så måste vi göra det varje gång. Därför anser jag att detta handlar om en viss form av naivitet/överblick från bolagets sida som de bara kan dra lärdom av. Ingen tjänar på att vi ska korsfästa ett enskilt bolag, för då måste vi troligtvis spika upp halva Whisky branschen för deras synder. Rätt ska vara rätt men vi måste även tillåta företag korrigera sina misstag och ibland låta dem lära sig den hårda vägen om att det är viktigt med öppen kommunikation.

Bolaget i siffror
Låt oss börja med bolagets finansiering då detta är relativt kort och okomplicerad historia. Idag är bolaget finansierat via ett banklån om 1,5 miljoner kronor och ett lån från Almi om 1,2 miljoner kronor. Utöver det gjorde bolaget en emission under 2018 om 700 000 tusen kronor.
Under året 18/19 hade bolaget intäkter om sammanlagt 4 119 tkr varav detta var uppdelat enligt följande: 2 519 tkr i försäljning av alkoholhaltiga drycker, 1 100 tkr i försäljning av alkoholfria produkter och övriga intäkter vilket landade på 500 tkr. Kostnader uppgick till 4 045 tkr och resulterade således i en vinst om 74 tusen kronor.

När det kommer till perioden 19/20 har bolaget upprättat en prognos inför emissionen och även om det enbart är en uppskattning så har de angett följande: 2 900 tkr i försäljning av alkoholhaltiga drycker, 1 800 tkr i försäljning av alkoholfria produkter och övriga intäkter är uppskattade till 300 tkr. Kostnader är beräknade till 6 104 tkr och resultatet bör därför bli negativt om - 1 104 tusen kronor.

Resultaträkning	18/19	19/20 Prognos
Intäkt
Försäljning alkoholhaltig dryck	2519	2900
Försäljning alkoholfri dryck	1100	1800
Övrigt	500	300
Total	4119	5000
Kostnad
Övriga kostnader	1106	1625
Varukostnader	1049	1733
Personalkostnader	1667	2238
Avskrivningar & Räntekostnader	223	508
Total	4045	6104
Total Resultat	74	-1104

Försäljning
Enligt emissions underlag ser försäljningen för tidigare och innevarande år ut enligt följande:

Skånska	Flaskor	Alkoholfritt- kronor	Flaskor	Alkohol-Kronor	Övrigt	Totalt M-sek
2017/18	25000	0,25	15000	2,5	0,5	3,1
2018/19	110000	1,1	15000	2,5	0,5	4,1
2019/20	180000	1,8	17400	2,9	0,3	5

Perioden 19/20 är ju en prognos och kan komma att behöva korrigeras men jag låter den följa med här som att detta är det faktiska utfallet som kommer att gälla. Om vi då tittar till det vi med säkerhet kan säga är att bolaget under 18/19 sålde 110 000 flaskor alkoholfritt och 15 000 flaskor spritdryck. Vilket ändå får ses som lite imponerande med tanke på att deras produkter idag bara finns på ett begränsat antal ställen att köpa och att denna försäljning har gjorts med begränsade resurser och kapital.

Enligt bolaget sker majoriteten av försäljningen idag via cirka 500 livsmedelsbutiker varav 250 är ICA-butiker, enbart 7-10 (av 445) Systembolag, cirka 50 restaurangkunder och diverse mässor/evenemang. Vilket ändå får ses för vad det är. Det brukar ta tid innan bland annat större butikskedjor eller Systembolaget tar in en ny producent/produkt men när det väl sker så brukar försäljningen öka drastiskt.

Framöver är planen för 20/21 att sälja 300 000 (3 miljoner kronor) flaskor alkoholfritt och 27 000 (4,5 miljoner kronor) flaskor alkoholhaltiga drycker och 500 000 kronor i övrig försäljning för att sedan år 22/23 nå 1 400 000 (14 miljoner kronor) flaskor alkoholfritt och 90 000 (15 miljoner kronor) flaskor alkoholhaltiga drycker med en övrig försäljning om 3 miljoner kronor. Ett mål som om det skulle infrias skulle innebära intäkter om 32 miljoner kronor 22/23. Ett högt mål men inte omöjligt enligt min uppfattning. Bolaget har även bekräftat att en av deras alkoholfria produkter kommer att från och med den 1 / 6 i år finnas tillgänglig på 210 Systembolag.

Främsta konkurrenterna enligt min uppfattning:

Gin:
-Svenska
Hernö Gin
AB Stockholm Bränneri
Mackmyra
Kopparberg
Explorer Gin
-Utländska
Gibson's London
Bombay Sapphire
Hendrick's Gin

Tonic Water:
-Svenska
Ekobryggeriet
Swedish tonic
-Utländska
Fever tree
Schweppes

Ledning och ägare
Skånska ägs idag av 48 delägare varav grundarna Kim Paulin och Jan Rothman tillsammans äger 95% av bolaget. Vilket både innebär en risk till följd av att en stor del av makten ligger hos en liten skara ägare men även positivt då grundarna har ett egenintresse av att bolaget ska lyckas. Det är inte heller konstigt att grundarna äger en stor del av bolaget med tanke på att det är ett väldigt litet bolag med begränsad historia av kapitalanskaffning utifrån.

Vad det gäller bolagets ledning och styrelse består den idag mer eller mindre av dem som idag har en aktiv roll i bolaget.

- Kim Paulin: VD, har grundat och varit vd i många mindre företag. Driver även samarbetsprojektet Kvinnor och sprit.
- Jan Rothman: Master blender med erfarenhet från tillverkning av både alkoholhaltiga som alkoholfria drycker. Har bland annat varit anställd av LVMH Moet Hennessy och figurerat som domare i tävlingar avseende vin och sprit.
-Truls Lindholm: Kommer från en bryggarfamilj och agerar som sommelier och juniorförsäljare.
-Gunnar P Lund: Ordförande, Har lång erfarenhet av att bygga, förvalta och driva företag. Tidigare VD för Optimera Sverige.
-Orest Lastow: Styrelsemedlem, Grundare och VD av Iconovo som utvecklar nya och innovativa inhalationsprodukter. Iconovo är idag börsnoterat.
-Frederik Jedlid: Styrelsemedlem, Är idag Art Director på firman Gullers Grupp och har över femton år yrkeserfarenhet inom varumärkesutveckling och kommunikation.

En relativt mångsidig och kunnig ledning vilket ändå får anses som en tillgång i ett litet bolag som detta.

Vi jämför med Hernö Gin
Detta är på ett sätt oundvikligt för mig, om vi ska titta på Skånska så måste vi mer eller mindre även titta tillbaka till Hernö Gin och åren 2013-2014 och sedan titta framåt var det bolaget befinner sig idag 2020. Dock ska vi inte glömma att även om båda bolagen tillverkar prisbelönt Gin så slutar de större likheterna där, detta då Hernö Gin enbart tillverkar Gin medan Skånska har en relativt bred portfölj för sin storlek med både alkoholbaserade som alkoholfria produkter.

När Hernö Gin tog in kapital via sin emission 2014 var värdet före emission satt till 25 600 000 kronor och målet var att ta in 2 000 000 - 2 500 000 kronor, vilket vi vet idag gjordes utan problem. Inför denna emission hade man bland annat underlaget för 2013 års resultat att bygga sin investeringsanalys på vilket redovisades enligt följande: Intäkter 1 369 689 tusen kronor från alkoholhaltiga drycker och 14 130 tusen kronor från övrig försäljning. Beräknad försäljning var cirka 9 000 flaskor (hittade inget exakt antal). Kostnaden uppgick till 1 722 901 tusen kronor och det totala resultatet efter bokslutsposter var -269 946 tusen kronor.

Året efter (2014) framgick det enligt årsredovisningen följande: Intäkter 3 119 590 tusen kronor från alkoholhaltiga drycker och 129 727 tusen kronor från övrig försäljning. Beräknad försäljning var cirka 29 000 flaskor (hittade inget exakt antal). Kostnaden uppgick till 3 164 521 tusen kronor och det totala resultatet efter bokslutsposter var 63 258 tusen kronor.

Resultaträkning	2013	2014
Intäkt
Nettoomsättning	1 369 689	3 119 590
Övriga intäkter	14 130	129 727
Total	1 383 819	3 249 317
Kostnad
Kostnad råvaror	386 098	570 264
Övriga kostnader	1 075 135	1 319 520
Personalkostnader	164 233	1 136 773
Avskrivning och nedskrivning	97 435	137 964
Total	1 722 901	3 164 521
Rörelse Resultat	-339 082	84 796
Finansiella poster
Ränteintäkter	9 563	6950
Räntekostnad		-4 666
Resultat efter finansiella poster
Resultat innan skatt	-329 519	87 080
Uppskjuten skatt	59753	-23 822
Total Resultat	-269 946	63 258

Varför jag väljer att titta på just denna period är därför jag anser att Skånska idag är i samma fas 2020 som Hernö Gin var då 2013. Värderingen enligt nettoomsättning (4 119 tkr mot 1 383 819 tkr) ser till och med ut att vara lite mer lockande när det kommer till Skånska detta trots en idag högre värdering 36 880 000 tkr före emission jämfört med 25 600 000 för Hernö. Detta med anledning att relationen bör bli 36 880 000/ 4 119 000 = 8,95 mot 25 600 000/ 1 383 819 = 18,54 om vi ser till värdering kontra intäkt.

Varav jag även ser en kommande positiv resultatförbättring för Skånska efter det att pannan i Frankrike är hemtagen och installerad i Skåne vilket bör leda till att kostnaderna i alla fall marginellt förbättras då rese- och transportkostnader minskar.

Produktportfölj och marginal
Om vi jämför de två bolagen utifrån vad de tillverkar upptäcker man snabbt att det är väldigt stor skillnad i deras respektive portföljer. Hernö tillverkar enbart Gin varav deras Core Range är Hernö Gin, Old Tom, Navy Strength, Juniper Cask och Sloe Gin. Utöver det släpper Hernö Gin även några återkommande ``säsongsbaserade´´ flaskor såsom Sipping Gin och High Coast Terroir Gin men även mer limiterade flaskor som deras Interpretation serie.

Skånska har däremot fram till idag sysslat med lite allt möjligt trots sin ringa storlek. I deras portfölj finner man G-Gin, G-Gin Gold, G-Gin Rosé, Tonic Water, Alkoholfri Gin & Tonic, glögg, några äppeldestillat som Pomme Feliz och Österlen- VSOP men även Whisky.

Allt detta kan vid en första anblick kännas som att bolaget inte har en tydlig idé med vad de vill producera men som jag förstår det handlar bredden i produktportföljen mycket om vilka råvaror man har tillgång till. Fokuset för bolaget är Gin och Tonic Water dock tillåter den geografiska placeringen dem att relativt enkelt komma över stora mängder av äpplen. Detta tillåter dem därför att producera äppelbaserade spritdrycker utan några större kostnader.

När det kommer till frågan om marginal för varje tillverkad produkt så är det ganska uppenbart att Hernö som enbart satsar på Premiumsegmentet av Gin har en högre marginal än vad Skånska som även producerar Tonic Water har. Vilket blir tydligt då man tittar närmare på redovisningen för 17/18 där bolaget sålde 25 000 flaskor alkoholfritt till ett värde av 250 000 tkr jämfört med 15 000 flaskor av alkoholhaltiga drycker till ett värde om 2,5 miljoner. Vilket även stämmer ganska bra med Hernö som 2013 sålde cirka 9 000 flaskor till ett värde om 1 369 689 kronor.

Varumärke och internationellt erkännande
När det kommer till varumärke och internationellt erkännande spelar Hernö och Skånska ännu i två helt olika ligor. Till viss del kan detta förklaras med att Hernö var först ut och detta i kombination med en bra produkt vilket gjorde att bolaget snabbt fick ett väldigt gott rykte internationellt. Man ska inte ta något från Jon men ibland handlar det om rätt person, på rätt plats och vid rätt tillfälle och då går det fort. Skånska kommer nu in på en marknad som idag består av ett antal svenska destillerier och en större internationell konkurrens av både nya och gamla producenter. Detta till trots tror jag att kombinationen med egen Gin och Tonic Water kan ge Skånska en fördel då bolaget kan likt ett fint instrument ta fram och finstämma den smak och karaktär som man önskar vilket är unikt.

Kapacitet
Den panna som 2012 lade grunden för Hernö var Kierstin en 250 liters kopparpanna som följdes upp av Marit en panna på 1000 liter, vilket nu under 2020 kommer att kompletteras med ytterligare en panna på 1000 liter.

Vad det gäller Skånska så är pannan som idag står nere i Frankrike på 1100 liter vilket bör ge oss en ungefärlig bild av hur mycket som bör vara fysiskt möjligt för bolaget att producera innan man måste investera i ytterligare produktionskapacitet. Jag kan redan nu säga att den angivna summan om 6 Batches och 3 000 liter totalt per dygn låter lite väl mycket och avser nog teoretisk kapacitet och inte faktisk kapacitet om vi enbart räknar med tillverkning av Gin. Jag skulle kunna tänka mig att mer rimlig nivå är 3-4 Batches per dygn och runt 2 000 liter när man går på maxkapacitet. Att jämföra är att Hernö har angivit sin kapacitet till runt 400 000 flaskor per år och att man under 2019 gjorde 119 destilleringar varav det resulterade i 113 500 liter Gin. Och som nämnt har nu Hernö investerat i en ny panna då den de har idag börjar närma sig maxkapacitet.

Sammanfattning och tankar
Ett väldigt matigt inlägg är nu på väg att närma sig sitt slut och jag ska försöka hålla mig kort. Jag tror på detta bolag och även om historien kring deras Whisky och debatten som följde har färgat ryktet kring bolaget är jag positiv till att de kan producera bra produkter.

Det som dock kanske påverkar mitt intryck av Skånska är det faktum att jag är aktieägare i Hernö och har varit det sedan 2014. Vilket har fram tills idag varit en väldigt bra investering på pappret då bolagets aktie idag handlas till runt 45-50 kronor och att bolaget nyligen gav en utdelning om cirka 3,9% sett till mitt investerade belopp. Varav min förhoppning kanske lite väl naivt är att Skånska ska bli en lika lönsam investering. Kanske högt ställda förväntningar men jag är i alla fall beredd på att investera en liten summa för att ta reda på om jag har rätt.

/RJE

Disclaimer
Jag har ingen utbildning vad det gäller analysering eller ekonomisk rådgivning. Detta ska inte ses som en köprekommendation utan enbart ett inlägg där jag utvecklar personliga idéer och skriver om något som jag finner intressant. Jag är inte betald eller på något sätt kompenserad för att skriva om bolag. Detta är och ska enbart ses som mina personliga tankar.

Investeringar via Crowdfunding är idag en relativt säker investeringsstrategi även om det inte går att jämföra med en regelrätt emission vilket genomförs av en mäklarfirma eller bank. Detta till följd av att Crowdfunding inte kräver lika omfattande dokumentation och gör därför inte samma genomlysning av bolaget vid framtagandet av ett investeringsprospekt. Därför bör man se en investering av denna art som en högriskinvestering.