Varför har företag slut på pengar

Varför har till synes alla bolag slut på pengar, har bolag idag ingen buffert och hur har det blivit såhär. Låt oss dyka ned i världen av företagsekonomi och leta reda på en eller några möjliga förklaringar till varför bolag har det tufft ekonomiskt.

En bred pensel
Det jag skriver om idag är gjort med en väldigt bred pensel och det ska definitivt tas med en stor nypa salt. Situationen i enskilda bolag är jämförbar med dig eller mig. Bara för att jag har det tufft ekonomiskt så innebär inte detta att du har det lika tufft och tvärtom. Det vi dock kan vara överens om är att det är väldigt få bolag som har en bättre ekonomi idag än vad de hade för 3 månader sedan.


Företagslån
Många företag använder sig idag av olika typer av finansiering för att växa, expandera, utveckla och förbättra sin position på respektive marknad och bransch. Och för att få tag i nämnd finansiering kan man ta in nytt kapital genom att ge ut nya aktier, ge ut företagsobligationer eller helt enkelt ta ett lån.

Det är det senare som jag kommer att sikta in mig på idag, företagslån och då främst korta företagslån. En av de främsta anledningarna till varför bolag idag tar lån på under 12 månader är för att jämna ut variationerna i kassaflödet och för att säkra bolagets tillgång av likvida medel. En relativt vanlig anledning till att ta korta företagslån på 1-3 månader är för att kunna betala ut löner till sina anställda fram tills dess att bolaget i sig får betalt för ett utfört arbete.

Logiken bakom detta är att bolag inte ska bli lidandes och drabbas negativt av det faktum att man kanske inte får full betalning för en tjänst eller projekt innan arbetet är utfört. Därför finns det idag en väldigt stor marknad i till exempel USA där handel med korta företagslån är oerhört lönsam och en viktig del av det finansiella systemet.

Men en sådan marknad fungerar bara så länge marknaden tror att företaget som önskar ta ut ett lån på 3 månader finns kvar om 3 månader. Det som dock hände under början av mars var att marknaden mer eller mindre försvann och detta gjorde att bolag som vanligtvis förväntade sig att de kunde ta ett kort lån på 1 - 3 månader helt plötsligt stod där med obetalda fakturor och löner till sina anställda men utan några kronor på banken.

Nu har dock många länder och deras respektive Centralbanker valt att i alla fall för den kommande tidsperioden stödköpa företagslån för att trygga tillgången av likvida medel för både stora och små företag. Därför bör krisen i alla fall på lånemarknaden vara avblåst för tillfället, vilket inte innebär att alla företag som ansöker om ett lån kommer att få dem lika enkelt som innan.


Räntabilitet
Räntabilitet eller ett mått på lönsamhet är inom finansbranschen ett nyckeltal av högt intresse då detta berättar för en investerare eller aktieägare hur mycket avkastning ett bolag kan göra i relation till det investerade kapitalet. Eller kort Vinst/ Eget kapital. Det finns även fler nyckeltal som använder denna metod, som till exempel Vinst/Totalt kapital och Vinst/Sysselsatt kapital.

Därav om vi idag enbart tittar på Vinst/Eget kapital så finns det två sätt att få en så positiv avkastning som möjligt och det är att antingen öka vinsten eller att minska det egna kapitalet eller en kombination av dessa. Ett sätt man kan minska det egna kapitalet är att till exempel genom att dela ut tidigare års vinster genom en utdelning. Därför kan det kännas konstigt men från ett rent ekonomiskt perspektiv kan en stor kassa/eget kapital vara något som är negativt, detta kan bland annat tyda på att bolaget inte lyckas att använda kapitalet på ett optimalt sätt.

Det finns därför idag firmor och investerare som har som investeringsstrategi att de letar reda på ett bolag som har en väldigt stor kassa, köper aktier i bolaget och sedan försöker övertyga bolagets ledning och övriga aktieägare att en utdelning är i sin ordning. Detta för att enligt dem skapa en mer hälsosam och effektiv balans i bolagets ekonomi. Vilket kan vara korrekt i enskilda fall men normalt handlar det mest om att tjäna några snabba kronor innan man säljer och ger sig på nästa bolag med god kassa.

Allt detta betyder att bolag och då främst dem som handlas via en börs försöker hålla en så bra balans som möjligt mellan Vinst, Eget kapital och just räntabilitet. Dels för att göra aktieägarna nöjda men även för att hålla hedgefonder och andra gamar borta från ägarlistan. En låg kassa gör det även mindre attraktivt för andra och lite större bolag att vilja köpa upp bolaget.

Det negativa med detta är dock att när bolag väl får det tuffare ekonomiskt till följd av att försäljningen faller 70-80% så har bolaget en väldigt slimmad och effektiv balansräkning med en hög räntabilitet som resultat men med väldigt små medel för sämre dagar.


Störst är bäst och tillväxt är guld
Detta är en trend som egentligen har hållit på sedan millennieskiftet och kanske är som tydligast i fallet med Wework och dess ägare Softbank.

Vad jag menar med detta är att bolag idag som Softbank investerar i nya och väldigt lovande företag med ett enda krav. Väx. Softbank bryr sig nämligen inte om ett bolag tjänar pengar eller ej från dag 1. Det Softbank bryr sig om är hur många kunder/användare ett bolag kan generera och hur snabbt de kan göra det. Det Softbank alltså bryr sig om är bolagets tillväxt och hur stor del av marknaden bolaget kan roffa åt sig i och med sin investering. Tanken är nämligen att intäkter och lönsamhet ska komma i ett senare skedde när bolaget har lyckats bli dominant på sin marknad och har större prissättningskraft.

Vilket kan tyckas sunt i en värld där pengar mer eller mindre är gratis men vad händer när Softbank själv får problem och investerarna börjar bli orolig över att deras pengar i en pågående kris befinner sig i bolag som ännu inte har tjänat en enda krona utan bränner stadigt 5-6 miljarder kronor i kvartalet. Troligtvis kommer investerarna rycka bort mattan från under fötterna och helt plötsligt står där en stor del av de tidigare så omtyckta bolagen utan finansiering och konkurrensen är då ett faktum.

Det är tyvärr såhär det ser ut i väldigt många nya teknikbolag. Allt kapital har lagts på tillväxt och inget har lagts undan till tuffare dagar. Kanske överlever de 1 eller 2 månader men efter det är de mer eller mindre tomma på kapital.


Regeln avseende krisfond gäller ej för bolag
Som privatperson får man ofta höra från olika ekonomer att man ska ha en krisfond på allt från 1 till 3 månadslöner undanstoppade om det skulle bli sämre tider eller om bilen och ugnen skulle haverera samtidigt. Detta är dock något som inte riktigt gäller för företag och det är nog tydligast i tider som dessa där företag knappt överlever 2-3 veckor innan de får hänga låset på porten och stänga ned verksamheten för gott.

Det finns visserligen en regel kring fortlevnad inom redovisning men denna behandlar främst teorin om hur ett företag ska värdera bokförda tillgångar och skulder enligt tron att bolaget kommer att fortsätta med sin verksamhet. Den säger dock inget om att bolaget ska lägga undan 10% av vinsten varje månad och behålla 3 års vinster i reserv för sämre dagar. För den delen finns det ingen lag kring detta med undantag för banker och andra institut som hanterar in- och utlåning. Dessa måste nämligen beroende på vilket land de är verksamma i behålla en viss procent inom banken även kallad kapitalkrav.


Små marginaler
Många företag lever idag på väldigt små marginaler och vad detta beror på är allt från hård konkurrens som pressar ned vinsten till dålig kontroll över intäkter och kostnader. Och tyvärr lever de flesta företag idag med vetskapen att om vi förlorar intjäningen under 1-2 månader där vi normalt drar in mycket pengar så kommer inte verksamheten överleva året ut.

De flesta av oss tror nämligen att företag är lönsamma månad efter månad hela året runt men detta stämmer inte. Vissa företag kanske gör vinst i januari och februari för att sedan gå Break- even mellan mars-juni för att efter det göra en förlust i augusti-september för att slutligen gå med vinst i oktober-december. Om man då tar bort kanske 2 av de starkaste månaderna för företaget där de normalt är vana att göra en majoritet av sin vinst så ligger företaget illa till.

Detta är bland annat en anledning till varför vissa bolag tar de redan nämnda korta företagslånen för att på kort sikt släta ut kassaflödet. Förhoppningen är ju att man ska betala tillbaka dem när verksamheten går bra.


Räddningen dröjer
Nu kanske ni tänker, men har inte företagen fått stöd från respektive stat och Centralbank?. Ja och nej. Även om olika länder och Centralbanker har lovat olika former av stöd och lån för bolag som har förlorat delar eller hela sin inkomst så dröjer dessa paket. Ett exempel är USA där Steven Mnuchin sa att programmet för små bolag skulle vara på plats redan dagen efter löftet om 349 miljarder dollar gavs men detta stämde så klart inte.

En anledning är att det inte finns något system på plats för att hantera en sådan mängd pengar och en annan är att det är oklart hur denna summa ska fördelas då det inte riktigt är tydligt vilka bolag som ska få vilken summa och vilka krav de måste klara för att kunna ta del av dem. Sedan har vi även det faktum att även om 349 miljarder dollar låter som en stor summa så ska dessa delas på beroende av definition av just småbolag cirka 30 miljoner företag. Vilket blir runt 10 000 dollar per företag vilket tyvärr är en droppe i havet.

Därför kommer företag som helst hade velat få ekonomiskt stöd redan igår mest troligen få vänta tills dess att de redan har gått i konkurs och då är det redan försent. Detta oavsett hur mycket hjälp de kan få imorgon eller om en vecka.


Lån är positivt och nödvändigt i en kreditdriven ekonomi
Detta kommer låta lite konstigt men det bästa ett företag eller för den delen en privatperson kan göra är att ta ut 2-3 lån från olika banker eller långivare och teckna några kreditkort som man använder med jämna mellanrum. Varför detta är positivt är att det bygger upp kreditvärdigheten eller som det även heter i USA Credit Score.

Lån är trots vad jag eller någon annan säger något som är positivt i vår värld då vi nämligen lever i en kreditdriven ekonomi. För det är tyvärr så bakvänt att det enda sättet att visa att man är pålitlig och sköter sina betalningar är att man tar ett lån och betalar av det. Det är även via lån man bygger upp en relation med en bank eller långivare och detta är viktigt i tider som dessa.

För det har nämligen visat sig att banker är mer angelägna att ge kunder med lån nya lån om de tror att de kommer att betala tillbaka dem och i värsta fall har du tillräckligt stora lån att banken nästan måste rädda dig för att undvika en förlust vid konkurs. Det är även så att oavsett om du har haft ett skuldfritt företag med god vinst under en lång period är banker inte så sugen på att hjälpa dig med stödpaket eller nödlån från Centralbanken om de inte själva tjänar något på detta. Vilket är ett problem företag nyligen fick erfara i USA när de försökte ansöka om stöd hos en bank de inte hade ett lån vid, de blev nämligen vägrade hjälp om de inte var kunder sedan tidigare.


Försäkringar mot pandemi gäller ej vid pandemier
Det finns försäkringar för allt och då menar jag verkligen för allt. Många företag har därför tecknat försäkringar som ska täcka allt från skador orsakade av någon eller något på företaget till skador orsakade av någon eller något utomstående som påverkar företaget och dess möjlighet till intjäning.

En sådan försäkring kan faktiskt vara skydd mot inkomstförluster till följd av virus eller bakterier som tvingar företaget att stänga ned sin verksamhet eller som i detta fall då kunden uteblir på grund av nedstängning av samhället i stort. Problematiken är dock att det är inte alltid är tydligt när en sådan försäkring ska eller bör täcka inkomstförlusten.

Det brukar även tyvärr vara så att när försäkringsbolagen väl inser att de kan bli tvungna att stå för sin del av kontraktet och betala ut försäkringsbeloppet till sina försäkringstagare att de försöker hitta en eller flera anledningar till att inte göra detta. Det hände nämligen företaget Star Cinema Grill som trodde att de hade en pandemi försäkring men där det visade sig att denna täcker inte förluster som uppstår till följd av pandemier som inte är angiven på försäkringen. Det vill säga eftersom COVID-19 även kallat SARS-CoV-2 inte har ett av de namn som var på listan över angivna virus gäller inte försäkringen trots att försäkringen anger att den ska täcka coronavirus som Sars eller mutationer av denna.


Sammanfattning
Detta är som sagt en väldigt bred pensel och jag har med 100% säkerhet inte täckt alla anledningar varför företag just nu har det tufft ekonomiskt men detta bör i alla fall ge en något klarare bild för er som har haft funderingar kring detta.

Det är även så att om man vill veta mer om varje punkt som jag har snuddat vid idag som, Räntabilitet, korta företagslån, statliga nödpaket, försäkringar och Credit Score finns det en uppsjö av information kring detta som man kan grotta ned sig i. Det kan bland annat vara värt att damma av sin engelska och läsa på lite om hur det fungerar i USA då det generellt brukar finnas mer information och fakta från den sidan av sjön då skalan på ekonomin i sin helhet är mycket större och ger en mycket bättre bas för egen research. Det är även från främst amerikanska poddar, artiklar och Youtube videos som jag har utgått ifrån när jag har skrivit detta inlägg.

Sist men inte minst ska man inte glömma att mycket av det jag har skrivit om idag om hur det fungerar med banker och långivning kommer nog aldrig en banktjänsteman erkänna även om det tyvärr är så det fungerar i verkligheten. Detta utan att låta alltför konspiratorisk.

//RJE