Agentteorin en ekonomisk teori

PS: En version av denna text finns på min webbsida Ekonomiivartid.se

Agentteorin, Principal-agentteorin eller Agentproblemet är en av de grundläggande teorierna inom ekonomistyrning och organisationslära. Teorin används främst inom ekonomisk litteratur men även inom undervisning avseende statsvetenskap för att förstå relationen mellan chefer och anställda, uppdragsgivare och uppdragstagare, väljare och förtroendevalda med flera.

Centrala begrepp inom agentteorin:
Agent/Utförare: Agenten eller utföraren är den individ som har fått ansvar eller makten att inom sitt område eller uppgift att ta beslut som påverkar företaget och dess ägare. Kan vara allt från inköp av fika till fikarummet, hantera leveranser till att teckna stora kundavtal.

Principal/Huvudman: Beroende på storlek och struktur av ett företag är detta ägaren eller en person ansvarig för agenten. Principalen har som uppgift att styra agenten till att de tar de beslut som gynnar företaget och dess ägare.
Kontrakt: Avser skrivna och oskrivna kontrakt vilka ska reglera organisationens medlemmar och deras agerande så att de samstämmer med företagets och ägarnas mål.
Agentkostnader: Kostnader för att delegera arbete till någon annan. Kan vara kostnader för incitamentsprogram, kostnader för övervakning, förlorad nytta till följd av dåliga beslut och mindre effektiv produktion.
Egenintresse: Risken enligt agentteorin baseras på att agenten kommer att agera för att maximera sin egen vinst och därav verka opportunistisk.
Informationsasymmetri: Då agenten normalt har mer information än principalen angående kunder, projekt och vad agenten faktiskt gör på sin arbetstid finns det en brist på transparens vilket agenten kan använda till sin fördel.

Agentteorin i kort
Agentteorin har som mål att förklara situationer där någon (agenten) utför något på någon annans (principalens) uppdrag och vilka konsekvenser denna delegering kan leda till. Teorin avser även att förklara hur skapandet av kontrakt kan styra agenten att genomföra sin uppgift enligt principalens vilja. Teorin kan även på ett grundläggande plan förklara relationen mellan företagets ägare, dess ledning och anställda.

Konflikten enligt agentteorin
Enligt agentteorin finns det inom organisationer en inbyggd intressekonflikt mellan bolagets ägare vilka önskar att maximera vinsten och bolagets anställda vilka enligt teorin avser att maximera sin egen ersättning och framtida karriärmöjligheter.

Agenten enligt denna teori antas agera opportunistiskt om de lämnas utan översyn eller uppföljning. Att agenten agerar opportunistiskt skulle i längden kunna drabba ägarna då det inte är självklart att agentens beslut för att tillfredsställa sina egna behov är dem som kommer att ge bäst resultat för organisationen som helhet.

Ett exempel enligt denna teori är att agenten kommer alltid välja att maska eller dra ned på arbetstakten och därav anstränga sig mindre om risken för att bli upptäckt är liten.

Agentrelationer
Då agentteorin kan appliceras brett på de flesta organisationerna och även på olika nivåer inom en organisation kan man beskriva dessa relationer som agentrelationer.

Exempel på agentrelationer är:

Ägare - Styrelse
Styrelse - Divisionschef
Divisionschef - Anställd
Beställare - Leverantör
Lärare - Elev
Tränare - Spelare
Statsminister - Röstare

Agentteorins syn på människan
Agentteorin gör vissa antaganden om människan och dess beteende och i teorin kokas dessa ned till tre punkter.

1. Människan kommer alltid att agera utifrån sina egna intressen.
2. Människan är av natur irrationell varav de beslut som tas av agenten bör anses vara irrationella eller i bästa fall begränsat rationell.
3. Människan försöker i det längsta undvika risk eller konsekvenser vilka kan drabba den egna individen.

Dessa antaganden kan framstå som negativa i relation till den enskilda individen men det finns dock en bakomliggande rationell logik bakom dessa antaganden. Varför skulle en agent inte vilja utnyttja sin position när den har möjlighet att göra det utan konsekvens? Kostnaden får ju någon annan stå för.

Agentteorins syn på organisationen
Teorin bygger vidare på sin negativa syn avseende människan när den gör vissa antaganden om organisationen och de agentrelationer som uppstår.

1. I organisationen kommer det alltid finnas en nivå av Informationsasymmetri mellan agenten och principalen.
2. I organisationen kommer olika medlemmar att ha olika mål varav konflikter kommer att uppstå mellan agenten och principalen.
3. I organisationen eftersträvar principalen eller bolagets ägare alltid högre effektivitet.
4. Oavsett storlek eller struktur går det alltid att finna agentrelationer varav kontrakt går att införa.

Även dessa antaganden finner viss logik. En lagerarbetare kommer alltid att ha ett informationsövertag om vad som sker i lagret jämfört med en butikschef. Det kommer alltid finnas utrymme för att konflikter kan uppstå mellan de som är anställda och de som styr. Och slutligen kommer företagets ägare alltid förvänta sig högre effektivitet och i längden en högre vinst.

Praktiska exempel

Exempel1:
Emma har precis blivit klar med sina ekonomistudier och har fått ansvaret för att effektivisera en större butik där Kalle jobbar på lagret. Emma misstänker att Kalle som har jobbat på lagret under några år nu inte är tillräckligt effektiv och att det borde vara möjligt att minska tiden det tar för honom att ta emot nya leveranser. Till sin hjälp har Emma läst om agentteorin och har bestämt sig för att mäta tiden det tar för Kalle att plocka av en pall med varor för att sedan införa ett digitalt kontrollsystem där Kalle prickar av varje pall som han plockat av.

Efter ett tag upptäcker Emma att Kalle tar dubbelt så lång tid på sig att plocka av pallarna än vad det borde ta och konfronterar Kalle angående detta. Det visar sig att i sin iver att effektivisera så har Emma missat att Kalle som jobbar ensam på lagret inte bara hanterar leveranser utan även hjälper kunder som ska hämta sina beställningar, kör ut varorna till butiken och placerar lagervarorna på rätt plats i lagret.

När Emma nu har tagit med denna nya information i sin beräkning upptäcker hon att Kalle inte alls jobbar långsamt utan har delegerats för många arbetsuppgifter. Hon bestämmer sig för att delegera ansvaret för uppackningen av varor i butiken till butikspersonalen och upptäcker ganska snart att hela butiken jobbar mycket effektivare och att Kalle nu jobbar 25% snabbare.

Exempel2:
Under en årsstämma i ett bolag har ett beslut tagits om att öka incitamentsprogrammet för bolagets ledningsgrupp med 10 miljoner per individ i en engångsbonus om de under de kommande 12 månader lyckas att lyfta vinsten per aktie med 1 krona.

Under de kommande 12 månaderna lyckades bolaget att generera ett kraftigt vinstlyft om 80 öre, 20 öre kort om målet om 1 krona. Marcus som är VD inser att han kommer att gå miste om bonusen på 10 miljoner och övertygar Philip att bolaget borde använda en del av företagets kassa för att köpa tillbaka lite aktier från marknaden. Denna manöver skulle kunna peta vinsten precis över målet och därav göra ledningsgruppen berättigad till bonusen.

Planen sätts till verket och Marcus får när böckerna stänger för helåret sin bonus om 10 miljoner utbetald eftersom vinsten per aktie hade ökat med 1,1 kronor. Dock framgår det för bolagets aktieägare att Marcus egentligen har handlat omoraliskt eftersom 30 öre av ``vinsten´´ kommer från bolagets egen kassa och är en effekt av att vinsten nu delas på färre aktier än vad de gjorde innan. Men eftersom Marcus inte har gjort något fel får han behålla bonusen.

När årsstämman nästa år tar beslut om ett liknande incitamentsprogram har förslaget ändrats från vinst per aktie till vinst per aktie exkluderat förändringar i antalet aktier.

Minimera risken
För att minimera risken att agenten väljer att agera i strid mot principalen eller utnyttjar Informationsasymmetrin kan organisationen skapa kontrakt vilka kan både vara skrivna och oskrivna varav deras mål är att styra organisationens medlemmar till ett mer önskvärt resultat.

Dessa kontrakt kan dock översättas till några punkter:

Kontrollsystem: En organisation kan investera i regelstyrning vilket betyder att principalen övervakar agenten via ett kontrollsystem. Detta kan avse allt från indirekt övervakning via kameror, loggar, rapporteringssystem men även att direkt fysiskt kontrollera agenten på dess arbetsplats.
Incitamentsprogram: Organisationen kan enligt principen om morot och piska belöna val och beslut vilka överensstämmer med ägarnas intresse eller belöna uppnådda mål med olika bonussystem.

Dock kan dessa system bli väldigt dyra och byråkratiska vilket leder till att de tär på resurserna och fungerar kontraproduktivt. Dessa kostnader kan sammanfattas som agentkostnader, eller kostnaden för att delegera arbete.

Kritik
Den främsta kritiken mot agentteorin är det faktum att teorin antar att agenten alltid är opportunistisk i sitt handlande. Denna kritik grundar sig bland annat i det faktum att agentteorin utgår från att det bara är materiella saker som styr agentens handlingar utan någon hänsyn till immateriella saker som människans grundläggande behov.

Behov vilka kan översättas till hälsa, välmående och självuppfyllelse eller andra immateriella föremål som kan värderas högre av agenten än materiella saker som en högre inkomst.

Kritiker har även påpekat att antaganden om att agenten av natur alltid väljer den minst ansträngande lösningen stämmer dåligt med andra teorier om mänskligt beteende. Bland annat går mot det faktum att människan har en tendens att välja det alternativ som anses vara det moraliskt och etiskt korrekta valet framför det som kan framstå som enklast.

Vi brukar benämna detta som altruism, hederlighet eller helt enkelt det faktum att människan brukar vara mer omtänksam och försiktig med någon annans egendom.

Begränsningar i agentteorin
Agentteorin har trots dess relativt enkla antaganden en viss begränsning när det kommer till tillämpning i praktiken. Vilket grundar sig i att det inte alltid är självklart vilken form av kontrakt som bör användas för varje angiven situation. Det är även oklart hur en kontrollmekanism bör implementeras för att få det resultat principalen önskar eller till vilken kostnad detta bör ske.

- Incitament kan manipuleras och ge oönskade effekter.
- Att inför olika kontrollsystem innebär inte att dessa fungerar om ingen följer upp dem.
- Kontrakt fungerar bara om man samtliga parter har accepterat dem.
- Kostnaden för kontroll och uppföljning kan överstiga nyttan och fungera kontraproduktivt om det blir för byråkratiskt.
- Alla organisationer är olika.

Sammanfattning/Avslutning
Agentteorin har sedan dess framväxt under 1970-talet genomgått ett antal olika revisioner och det finns idag ett flertal olika förlängningar av den vilka bland annat har tagit en mer positiv syn på människan och dess roll i organisationen. Dock kan man säga att grunden är densamma idag som den var då:

1. Agentteorin försöker förklara effekten och kostnaden för delegering av arbete.
2. Agentteorin försöker förklara hur en organisation kan utforma kontrakt så att agenten agerar utifrån principalens intressen.

Även om agentteorin har kommit att kritiseras för sin alltför enkelspåriga syn på organisationer och de medlemmar som ingår i dessa har den genom sin generella karaktär fortfarande en dominant position inom den ekonomiska världen och tillämpas fortfarande i många sammanhang. Teorin brukar även väldigt ofta i ekonomisk litteratur få ett eget stycke inom ekonomistyrning och organisationslära när dessa behandlar ämnen som redovisning, revision, styrelsesystem och incitamentsprogram. De som studerar statsvetenskap har även dem säkert sprungit på denna teori.

Med det sagt så hoppas jag ni har en go helg,

///RJE 

Försäkra din samling(Whisky)

                            
Detta är information insamlad från samtal med mitt eget försäkringsbolag, diskussioner på olika forum och information hämtad från ett antal hemsidor. Därför ska detta enbart ses som en fingervisning och inte ett definitivt svar.

Ni bör alltid rådfråga ert försäkringsbolag om ni känner en viss oro för att er samling inte är korrekt skyddad mot diverse olyckor, stölder och katastrofer.

Med det sagt låt oss prata försäkringar gällande din Whiskysamling eller samlingar överlag.

Vad gäller för dig?
En mycket enkel fråga vilket tyvärr är omöjlig att besvara utan att låta som en jurist. Det beror på.

Anledningen för detta totalt värdelösa svar är att olika försäkringsbolag ser på samlingar vilka delvis eller helt har gått förlorade väldigt olika. För vissa täcker den vanliga hemförsäkringen alla former av skador på din samling medan andra brukar anse att Whiskysamlingar och samlingar generellt inte ingår i den vanliga hemförsäkringen utan bör skyddas via en tilläggsförsäkring/sakförsäkring. Där är det enklast att ringa ditt försäkringsbolag och fråga dem vad som gäller för dig specifikt.

Hemförsäkringen
Mellan tummen och pekfingret brukar den vanliga hemförsäkringen skydda skador, stölder och olyckor på lösöre med ett belopp på mellan 1 - 1 500 000 kronor.

Varav nyckelordet i detta fall är lösöre. Om ditt försäkringsbolag anser att din samling faller under kategorin lösöre är samlingen mer eller mindre skyddad på samma sätt som din telefon, dator, tavla, konstverk och eller annat föremål så länge föremålet är i ägarens hem. Detta är troligtvis det vanligaste svaret men här gäller det att hålla koll.

Normalt avser försäkringen av lösöre ett relativt lågt belopp upp till maximalt bara runt 1 - 1,5 miljon kronor allt beroende på försäkringsbolag. Ett belopp som kan kännas högt när man börjar sin samling men som blir relativt lågt om du råkar äga några äldre japanska flaskor från till exempel Ichiros Whiskyserie eller man råkar ha några gamla Muminmuggar ståendes i vitrinskåpet. Det gäller även att hålla koll på det finstilta det är inte alltid självklart att beloppet som anges som maximum alltid gäller, normalt finns det ett tillägg vilket begränsar den totala summan.

Därför kan det vara bra att vid tillfälle kontrollera att värdet på samlingen inte överstiger det eventuella försäkringsbeloppet som du har tecknat för att undvika risken att vara underförsäkrad.

Att notera avseende hemförsäkringen är att försäkringsbolag kan lägga in text vilket avser stöldbenägna föremål och om dessa ska inkluderas eller exkluderas från den allmänna hemförsäkringen. Det är inte självklart att en exklusiv klocka eller en unik flaska Whisky täcks av hemförsäkringen eftersom dessa kan anses vara av högt intresse för tjuven.

Utökad hemförsäkring/sakförsäkring
Beroende på vilket försäkringsbolag du använder kan de erbjuda ett högre belopp avseende försäkringsbeloppet och då i utbyte mot en högre premie. Om de då erbjuder en utökad försäkring för lösöre via hemförsäkringen eller om de rekommenderar en sakförsäkring kan variera beroende på bolag.

Dock är rekommendationen i detta fall att sätta försäkringsagenten mot vägen och fråga om denna höjda försäkring verkligen täcker det behov som du efterfrågar. Tyvärr händer det oftare än vad man kan tro att personer utgår från att en tilläggsförsäkring eller ett högre försäkringsbelopp innebär att försäkringen kommer att täcka allt mellan himmelen och jord. Detta är desvärre inte sant. En vulkanförsäkring kommer till exempel oavsett vilken premie du betalar aldrig täcka skador orsakade av en flodvåg som har startats till följd av ett vulkanutbrott.

Allrisk/drulle
En populär försäkring är drulle och troligtvis är det denna som de flesta personer kommer i kontakt med när olyckan är framme men dessvärre täcker denna försäkring väldigt små belopp, runt 40 000 - 200 000 kronor.

Denna försäkring är i sig inte dålig om man råkar tappa en ensam flaska i golvet men när samlingen växer och blir lite äldre inser man ganska snabbt att en flaska köpt på 80-talet för 1000 kronor kan betinga ett värde som bara den överstiger drulleförsäkringen. Därav bör man inte utgå från att denna försäkring kommer att täcka din samling på 200-300 flaskor.

Vad kräver försäkringsbolagen?
Detta är kanske den viktigaste frågan av dem alla. Vad kräver försäkringsbolaget av dig som är försäkringstagare för att försäkringen ska täcka skador, olyckor och stöld?

Detta är en fråga som egentligen inte har ett enkelt svar och svaret blir även denna gång det beror på.

Men om vi ändå ska ge någon form av svar som hjälper er på vägen kan vi konstatera följande. Förutom att faktiskt äga det specifika föremålet eller samlingen som ni avser att försäkra är all form av underlag och "bevis" som kan styrka att du faktiskt har haft flaskan eller föremålet i din ägo en bra utgångspunkt.

Bilder, video, Excel, kvitton och värderingsunderlag är samtliga en bra början. Vad som gäller för ett specifikt försäkringsbolag är svårt att säga och här är det enklast att kontakta dem för att få svar på denna fråga. Det generella svaret verkar dock vara att bilder är ett önskvärt underlag som de flesta försäkringsbolagen accepterar.

Krav på förvaring
En annan vanlig fråga är hur ska man förvara en Whiskysamling på ett så säkert sätt som möjligt och i detta fall är nog svaret, som du brukar förvara din Whisky.

Då Whisky bör förvaras mörkt, tempererat och i skydd mot de yttre element brukar den normala förvaringen av en Whiskysamling i källaren längst in i en vrå utan fönster för insyn vara en relativt säker plats.

Jag personligen förvarar min egen samling idag i en källare där flaskorna står på en lagerhylla i stål där maxbelastningen är 150 kg per hyllplan.

Vitrinskåp eller skåp överlag med glashyllor skulle jag undvika till varje pris i alla fall om samlingen inte ska stå framme på display. Men även då skulle jag akta mig för glas eftersom skåp av denna typ normalt enbart är konstruerade för 10-15 kg per hyllplan.

Sedan gäller nog sunt förnuft. Samlingar placerade på marknivå med insyn via ett vanligt fönster som ligger ut mot gatan kommer tyvärr till slut få besök av någon nyfiken och bör därför inte ses som ett optimalt ställe. Frågan skulle även kunna bli om en flaska som står framme på display där människor utan ansträngning kan se den bör anses som stöldbenägen.

Jag skulle även ta proaktiva steg för att skydda samlingen mot barn, husdjur och andra nördar. Detta då risken för att en flaska kan hamna i golvet eller att någon "råkar" hjälpa dig öppna en flaska ökar markant.

Öppnade flaskor
Det man inte ska glömma är att Whisky i grunden bara är en produkt tillverkad för konsumtion och när korken/förslutningen är bruten är värdet i mångt och mycket 0.
Detta då Whisky i och med kontakt med syre kommer sakta men säkert ändra karaktär.

Därav skulle jag vilja påstå att en öppnad flaska Whisky inte går att försäkra hos ett försäkringsbolag överhuvudtaget.

Detsamma gäller sampels. Vilket är för dem som inte vet vad detta är för något så är det små flaskor innehållande Whisky som någon har valt att dela upp antingen för att byta, sälja eller dela med sig av sin Whisky utan att själv gå miste om att kunna avnjuta resten av innehållet från den ursprungliga flaskan.

Därför om du har några flaskor öppnade hemma i ditt skåp, glöm inte att dricka dem.

Vilket värde ersätter försäkringen?
Av regel är det marknadsvärdet som försäkringsbolaget utgår ifrån och du bör därför inte vara orolig för att du enbart kommer att få ersättning för inköpspriset på en flaska som du köpte för 20 år sedan.

Det kan ju hända mycket under 20 år avseende värdet och exklusiviteten för en one of a kind flaska Whisky.

Nej, generellt kan du hävda att det är det aktuella priset på auktionsmarknaden som bör gälla som utgångspunkt för din flaska eller samling. Om försäkringsbolaget agerar som de bör kommer de även ta hjälp av en expert på området för att bedöma skadans omfattning.

Om det ändå skulle uppstå en konflikt i ett försäkringsärende har de flesta försäkringsbolagen en procedur för detta. Vad detta innebär för ett specifikt försäkringsbolag är svårt att säga men det kan innebära att en sekundär värdering sker eller att parterna går via en skiljedomstol. Detta bör finnas reglerat i samtliga försäkringshandlingar.

Bör jag värdera min samling?
Min personliga uppfattning är att om du misstänker att värdet på en samling börjar närma sig en betydelsefull del av din ekonomi så bör du kontakta en part som kan göra en oberoende värdering.

I Sverige bör detta vara Bukowskis som man vänder sig till när det kommer till samlingar i form av Whisky. Detta då de hanterar försäljningen av alkoholhaltiga produkter på den svenska andrahandsmarknaden på uppdrag av Systembolaget.

Annars om man ska ta en siffra på måfå bör samlingar över miljonen definitivt värderas och kontrolleras av en utomstående som kan styrka samlingens äkthet och värde. Om detta kostar några tusen så får det göra det, i slutändan kan det visa sig vara en billig försäkring om det skulle uppstå en dispyt mellan dig och försäkringsbolaget.

En rekommendation i detta fall är att inte vänta alldeles för länge mellan värderingstillfällena. Du bör värdera din samling ungefär lika ofta som din bostad. Vilket bör om jag inte minns fel vara något som kan göras var 5 år.

Sammanfattning
Nu har jag förhoppningsvis i alla fall svarat på några frågor angående försäkringen kring en samling av Whisky.

Detta bör dock som jag redan har nämnt inte ses som ett definitivt svar utan mer som en fingervisning. Vad som gäller just för dig specifikt kan bara ditt försäkringsbolag svara på och därför är min rekommendation att du kontaktar dem för att ta reda på vad din försäkring faktiskt täcker.

Tyvärr räcker det inte med att läsa igenom försäkringsunderlaget som du fick skickat till dig vid tecknandet av din hemförsäkring för 10 år sedan. Troligtvis har bolaget genomfört små ändringar avseende formuleringar, det finstilta och exkluderingar sedan dess. Vilket är deras rätt att göra men som tyvärr brukar vara ganska luddiga att förstå sig på varje gång de förnyar villkoren i samband med den årliga förnyelsen.

Med det sagt hoppas jag ni har en go vecka,

//RJE

Stugpriser i Höga Kusten

Nyligen var jag iväg på lite visningar av stugor i Höga Kusten/Kramfors, dels för att se vad man faktiskt får för pengarna i området men kanske även för att få sig en uppfattning om vilken standard det är på stugorna kring den norrländska skärgården. Drömmen har nog alltid varit att äga en egen stuga och då man inte blir yngre och ens föräldrar definitivt inte blir yngre har intresset för en egen stuga ökat, men vi återkommer till det lite längre ned.

Priserna har ökat dramatiskt
Enligt mäklarstatistik har medelpriset för ett fritidshus i riket under de senaste 12 månaderna ökat med cirka 9% varav du idag får hosta upp i snitt runt 1 849 000 tusen kronor för ett fritidshus. Under perioden maj 2012 och april 2013 var snittpriset 1 369 000 kronor. Under perioden maj 2017 och april 2018 steg priset till 1 664 315 varav priset under perioden mars 2019 och februari 2020 steg till 1 772 000 kronor.

Äldre statistik från SCB pekar även på att om du köpte ett fritidshus runt 1982 har du kunnat avnjuta ett årlig procentuell uppgång i runda slängar kring runt 6,2%. Vilket kan jämföras med konsumentpriser vilka enbart har stigit med cirka 3,0%.

År som sticker ut i statistiken är främst 1992 och 1993 då priserna sjönk med -11,1% respektive -8,9%. Efter det har tillfälliga nedgångar varit få med enbart 3 nedgångar, 2011 -0,3%,  2012 -1,9% och 2018 -1,1%.

Enligt statistik från Hemnet besöktes webbsidan 71 miljoner gånger under maj och av dessa var runt 16 miljoner sökningar enbart relaterade till fritidshus.Vilket enligt dem var ett nytt rekord.

Höga Kusten - Sveriges nya turistdestination
Att varumärket Höga Kusten som destination under de senaste 10 åren och kanske främst de senaste 5 åren har vuxit sig starkt har nog ingen missat.

Det har varit tv-kockar på Björkudden och på Toppstugan vid Skuleberget. Det har seglat kryssningar från Stockholms skärgård upp till Högakustenbron och vidare upp efter bottenhavet. Det har satsats rejält på turistnäring i kommunerna kring världsarvet ända från Ånge och Sundsvall i söder till Junsele och Örnsköldsvik i norr bland annat via bolaget Höga Kusten Destinationsutveckling AB vilket ägs av kommunerna Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. Det har genom åren anordnats tävlingar, evenemang och nöjen med Hjärtat i Höga Kusten som genomgående tema vilka samtliga har välkomnat människor från hela världen.

Individer och företagare varav en av dem kanske främst vid namn Jerry Engström har varit en otroligt stark och positiv kraft att driva fram en förändring och utveckling vilket har gått i rekordtakt i en del av Sverige där lugn och misstänksamhet för att vilja förändra saker annars brukar prägla utvecklingen. Han har enligt min mening gjort mer för destination Höga Kusten än någon annan under sin korta tid vid Skuleberget.

Vi får slutligen inte glömma företag som High Coast, Hernö Gin och andra viktiga företag vilka har satt Höga Kusten på kartan internationellt genom att producera produkter av väldigt hög kvalité vilka har blivit prisade inte bara av deras kunder men även av experter jorden runt.

Detta har gjort att Höga Kusten med ett gyllene århundrade sent 1800-tal och fram till mitten av 1900-talet har fått en ny livskraft och denna gång är skogen inte enbart en produkt för export. Det är nämligen en del av argumentet för att besöka Höga Kusten, orörd, brutal, men samtidigt vacker och helt häpnadsväckande.

Ett perfekt ställe att äga ett fritidshus.

Höga Kusten är unikt
Att Norrland består av mycket skog vet vi nog alla utan att faktiskt behöva sätta en fot i de norra delarna av Sverige. Det dock få vet är att Norrland och i detta fall begränsat till Höga Kusten har några ess uppkavlade i ärmen.

1. Sveriges högsta landhöjning med 286 meter som fortfarande växer med 8 mm per år.
2. Sveriges längsta brospann och tidigare Sveriges högsta byggnadsverk vid bygget, Högakustenbron.
3. En av Europas största hällristningsplatser vid Nämforsen.
4. Europas största Via Ferrata-anläggning vid Skuleberget.
5. Otaliga fiskekapell varav Barsta från 1650-1665 är en pärla.
6. Sveriges största bilmuseum i Härnösand.
7. Sveriges mest välbevarade kustartilleri vid Hemsön.
8. Sveriges högsta ö med 236 meter, Mjältön.
9. Slåttdalsskrevan.
10. Nordingrågranit en speciell granit vilket färgar kustens stränder röda.
11. Köpmanholmen, Ulvön, Trysunda, Norrfällsviken, Bönhamn och liknande fiskelägen vilket gör Höga Kusten till en vacker blandning av gammalt och nytt.
12. Rotsidan 4 kilometer av diabashällar vilka formar en unik strand av sten.
13. Klapperstensfält i massor varav ett av dem befinner sig 250 meter över havet på Mjältön.
14. Kvarken, en tröskel vilket vid dess grundaste del bara är 25 meter under ytan och går mellan Höga Kusten i Sverige och den Finska skärgården.

Detta är bara några av de ställen man bör besöka eller i alla fall känna till om Höga Kusten när man är där. Som ni säkert noterat finns det ett mönster och det är kopplat till den magiska natur vi har, Höga Kusten och dess invånare är nämligen ett med varandra.

Hemester och Corona

Då det har blivit mer populärt att semestra i Sverige till följd av större miljö- och klimatmedvetenhet för att inte glömma det som just nu händer runt om i världen har Höga Kusten med ovanstående lista av intressanta punkter blivit ett områden värt att besöka.

Jag har precis slagit mig ned i stugan (när jag skriver detta stycke) som vi inom familjen delar på (ägs av morfar och hans broder och används även av barn och barnbarn) men de familjemedlemmar som redan har tagit sig ut runt kusten i år och det som har skrivits om i media ger nog en väldigt talande bild. Det har aldrig varit fler människor i rörelse kring Höga Kusten än vad det är just nu. Jag tror antalet människor just nu till och med är fler än populations peaken under början/mitten av 1900-talet då industrin var på sin absoluta topp.

Detta innebär även att vissa av dem turister som besöker kusten kanske bestämmer sig för att skaffa något lite mer permanent, kanske en sommarstuga. För en Stockholmare är 1-2 miljoner inget jämfört med priset för stuga i Stockholms skärgård och detta bör driva upp priserna kring Höga Kusten i framtiden.

I en intervju gjord i den lokala tidningen Allehanda den 9 augusti ger bland annat Höga Kustens Fastighetsmäklare sin syn på vilken turbulent period det har varit under pandemin. Från att mer eller mindre förlora all verksamhet till att översvämmas av spekulanter på samtliga visningar.

https://www.allehanda.se/logga-in/fler-vill-bo-i-hoga-kusten-fullt-upp-for-fastighetsmaklare-aldrig-varit-med-om-nagot-liknande

Har själv varit på några visningar och kan bekräfta att man inte har varit själv på dem.

Vi backar bakåt till visningarna
Öviksbor och gamla stugor. Kombinationen vilket kanske inte var det jag väntade mig när jag bokade visningarna var att det var otroligt många öviksbor på de olika visningarna. Vilket vid närmare eftertanke kanske inte är så konstigt.

För dem är det nog ganska lagomt att köpa en stuga 30-40 minuter från staden, ett ställe där man kan vara under hela semestern och eller åka till efter en tuff vecka på jobbet. Ett ställe vilket erbjuder närhet till det som är väsentligt men som ändå är väldig långt borta från stadens ljud, stress och trånga ytor.

Det jag dock tyckte var tråkigt med visningarna var nog det faktum att jag tittade på två prisnivåer, under och över miljonen och ingen av nivåerna kändes prisvärd. Under en dag var vi i familjen iväg på två visningar. En lite billigare stuga för 400 tusen kronor och en lite dyrare för 1,4 miljoner kronor och ingen av dem fick mig vilja springa hem för att slå sönder sparbössan.

Stugan för 400 tusen kronor krävde en ombyggnation och en större utbyggnad eftersom stugan enbart var på 25 kvadrat och maximerade inte dessa till dess fulla potential. Utöver detta består fastigheten av två mindre stugor varav en av dem var sovutrymme/förråd och den andra stugan var bastu/toalett. Bastun var troligtvis det bästa med fastigheten. Utöver det fanns det frågetecken kring tomtgränsen, bryggan vid vattnet och om det fanns servitut för de sista metrarna ned till sjön.

Stugan för 1,4 miljoner var större men vid denna var det frågan om det inte var enklare att bara slå ned skiten och bygga en ny eftersom pelarna under stugan såg ut som plockepinn och taket såg ut som ett U. Att priset var 1 miljon högre beror på att denna stuga hade tomt ut mot havet och inte mot en enskild sjö. Även denna fastighet hade två mindre stugor varav en av dem hade fungerat som höst/vinterboende då denna var isolerad. Den andra mindre stugan fungerade som förråd/toa. På denna fastighet fanns det frågetecken kring tomten ovanför stugan mot vägen då parkeringen som användes just nu av stugägaren inte ingick enligt tomtgränsen. Det finns även frågetecken kring båthuset som hade byggts 2012 eftersom det var osäkert om det fanns servitut för de sista metrarna ned till vattnet.

Min sammanfattning från dessa visningar är att stugor byggda 60-70-talet i Höga Kusten är lite som att köpa grisen i säcken. De flesta är hastigt byggda utan större tanke på att de ska står där de kommande 50-60 åren varav de saknar isolering och markarbete med pålning och skydd mot sättningar. De saknar även i många fall servitut och godkännande för vatten/avlopp/internet och andra bekvämligheter vilka idag skulle framstå som måsten om man skulle bygga ett hus eller stuga. För att inte glömma att ett genomgående tema verkar vara att de flesta prioriterar en bastu, badtunna eller soldäck över att faktiskt underhålla och ta hand om fastigheten.

De stugor jag har tittat på både före och efter dessa två kräver samtliga runt 600-700 tusen kronor för att man ska få dem hyfsat moderna och på denna sida av 2000-talet med saker som rinnande vatten, toa och andra bekvämligheter. De skulle bland annat kräva en större renovering och då är frågan om det inte är bättre att köpa en obebyggd tomt i Höga Kusten för 300-400 tusen och därefter bygga en helt ny stuga.

Äga eller att inte äga
Jag har nog alltid varit för principen att man bara kan äga en sak om det är ens eget namn som står på kontraktet och man har ensamrätt eller i alla fall viss rätt att göra som man vill. Ägandet ger ju nämligen en hel del rättigheter även om det självklart finns vissa skyldigheter, bestämmelser och lagar att följa.

Därför blir känslan trots att man har en gemensam stuga i Höga Kusten lite annorlunda. Även fast vi har målat om lite i köket, renoverat dasset och nu under de senare åren moderniserat stugan lite med tillåtelse och kanske lite nudging av de äldre är det fortfarande inte min stuga. Jag kan inte gå lös med en slägga och göra som jag själv hade önskat.

Det är nog även därför man har börjat fundera lite kring ett alternativ, en stuga där man själv kan tillbringa en sommar eller två med att bara riva och slita för att sedan med fria händer bygga och designa en stuga som man själv kommer att äga till äldre dagar. Det känns som även fast jag är ung och bara 25 så vill man börja tidigt för att sedan bara kunna njuta av frukten då man är gammal.

Dock ska man vara ärlig. Jag har inte 1 miljon kronor att lägga på en stuga och efter några visningar runt Höga Kusten har jag nog insett att stugan ute i Docksta är nog inte så illa ändå. Man kanske saknar vissa bekvämligheter vilka om man själv hade ägt stugan hade tagit tag i, men just nu fungerar den mer än väl för dess funktion. Ett ställe att bara koppla av vid under en vecka varje sommar.

Med det sagt
Ni får ha en fortsatt trevlig dag

//RJE

Mackmyra Frihet

Jag fick i dagarna post från Mackmyra med ett blad angående deras nya serie vid namn Frihet. Då detta handlar mer än om bara sälja några flaskor i en limiterad serie tänkte jag skriva lite kort om initiativet bakom Frihet och vad detta betyder för egentligen alla som säljer alkohol i Sverige.
Svenska lagar kring försäljning och annonsering
Sverige har idag väldigt stränga och komplexa regler kring hur ett företag eller tillverkare av alkoholhaltiga produkter får eller kanske främst inte får göra reklam via olika medier.
I kort innebär lagen kring marknadsföring av alkoholhaltiga drycker att svenska tillverkare inte får visa något annat på sina bilder än själva flaskan och råvaran eller råvarorna som används vid tillverkningen. Eventuellt får dem visa en bild på produkten med en text vilket beskriver hur man kan tillreda en drink med deras produkt som bas. Inget utöver det är lagligt.
Detta innebär att ingen natur, människor, mat eller i princip någonting annat får visas på bilden. Vilket kan tyckas självklart men vad händer när varumärken som Mackmyra vilket har en stor del av sin försäljning på internationella marknader och där reglerna inte är lika strikta gör reklam via sociala medier som Facebook.
Svenska producenter kontra åldrande lagstiftning
Svenska producenter har sedan slutet av 90-talet fram till idag fått en renässans och i mångt och mycket har detta skett i samspel med sociala medier som Facebook, Instagram och Twitter för att nämna några plattformar. Plattformar som inte existerade då dagens lagar och regler kring annonsering och försäljning av alkohol antogs 1979.
Detta gör att svenska producenter som Mackmyra, Hernö Gin, High Coast, Stockholms Bränneri, Spirit och Hven, Smögen med mera alltid kämpar i en uppförsbacke jämfört med sina konkurrenter på den internationella marknaden då svenska lagstiftare har tagit ställningen att svenska producenter inte kan göra skillnad på reklam riktad mot enbart svenska kunder och sin internationella kundbas. Detta oavsett om reklamen är på svenska eller engelska.
Stämningen Konsumentombudsmannen (KO)
Stämningen vilket Mackmyra förlorade mot KO på den första instansen tingsrätten, vilket har överklagats från Mackmyras håll gäller 6 bilder vilka Mackmyra har använt på de två sociala medierna Instagram och Facebook.
Ni kan nedanför se dessa bilderna som stämningen avser:





Detta är alltså de bilder vilka har brutit mot svensk lagstiftning och oavsett vad man tycka om dem har jag svårt att se vilken skada de kan göra för att inte glömma hur detta skulle kunna strida mot svensk måttfullhet. För om dessa bilder strider mot svensk alkohollagstiftning då bryter alla svenska producenter idag på ett eller flera sätt mot svensk lag.
Dessa producenter kan glömma göra reklam för sina evenemang, sin restaurang/välkomstcenter, samarbeten med restauranger, vackra svenska sommarnätter, svensk natur och svensk innovation vilket om svenska lagstiftare har glömt troligtvis är de största dragningskraften bakom Sverige som varumärke internationellt, det förutom svenska köttbullar.
Denna dom om den skulle hålla skulle innebära att utländska tillverkare av Gin, Whisky och annan alkohol skulle kunna fortsätta göra reklam via sociala medier som Facebook och Instagram som når svenska konsumenter utan någon rättslig åtgärd eller konsekvens drabbar dem. Detta trots att våra egna svenska producenter skulle vara bakbundna av svensk dumhet.
Skotska destillerier kan nå svenska kunder
Som spelreglerna ser ut idag kan skotska producenter marknadsföra sina produkter via Facebook eller Instagram mot svenska konsumenter med bilder och annonser vilka skulle om det var en svensk producent enligt KO skulle strida mot svensk lag. En anledning för detta är att det är omöjligt att reglera vem eller vilka som tar del av bilder på sociala medier.
Ta bara Facebook som ett exempel, det finns inget idag som stoppar mig från att söka upp, gilla och följa Ardbeg och Macallan. Däri ligger även problemet med argumentet som svenska KO använder i fallet mot Mackmyra. Hur ska Mackmyra kunna konkurrera på samma villkor som sina europeiska konkurrenter om svenska lagstiftare anser att Mackmyra inte kan nå ut till sina konsumenter på den europeiska kontinenten även om reklamen är på engelska på grund av att ``alla´´ svenska förstår engelska. Skotska destillerier kan göra reklam för svenska konsumenter helt oreglerat eftersom alla svenskar kan engelska utan att bryta mot lagen.
För att inte glömma använder skotska destillerier naturen och bilder vilka ska framhäva innovation för att sälja sina produkter till bland annat svenska konsumenter. Då ska KO även börja stämma utländska producenter eftersom svenskar kan läsa och förstå engelska och därav ta del av reklamen på Facebook. Eller är det så att KO inte kan stämma eller hindra dem från att nå mig med deras reklam eftersom de inte är svenska? Är denna stämning därför bara ett sätt för KO att via någon lömsk plan skada den svenska spritbranschen och i längden minska möjligheten för dem att växa utanför våra svenska gränser?
Argumentet mot Mackmyra och andra producenter
Det enkla argumentet mot allt detta är ju att Mackmyra bara behöver följa svensk lagstiftning. Vilket är korrekt men det är svårt att följa en lag vilket antogs 1979 och där ``bildlagen´´ från 2010 likställer medier som fysiska tidningar med sociala medier som Facebook.
Detta är absurt inte bara då sociala medier ofta når kunder över fysiska gränser medan fysiska tidningar normalt endast når ut till ett specifikt område. Men även då en bild på Facebook kan nå konsumenter i hela världen där inte alla potentiella kunder talar svenska till skillnad mot en bild i den lokala tidningen i Gävle vilket bara når en liten grupp svenskar.
Jag tycker det inte är korrekt att svenska tillverkare ska kämpa mot svenska myndigheter kring en fråga vilket i längden enbart kommer hindra dem från att växa, skapa jobb och bidra till finansministerns lador.
Alternativet är ju att låta europeiska konkurrenter göra reklam riktad mot svenska konsumenter och därav konkurrera ut våra egna svenska producenter vilket i slutändan kommer drabba den svenska ekonomin och jobbmarknaden negativt . För att inte glömma, skotska destillerier behöver inte vara lika eftertänksam eller måttfull då de direkt eller indirekt vet att deras reklam når svenska konsumenter. Bevis på att skotsk alkoholreklam når Sverige är inte svår att upptäcka, den finns överallt på sociala medier och jag som är medlem i ett antal olika grupper tillägnad Whisky nås troligtvis av ett par hundra olika annonser varje vecka vilket om det var svensk reklam skulle vara olaglig.
Varför Mackmyra?
Just varför Mackmyra har hamnat i den heta stolen är att svenska myndigheter behöver ett pilot case och där är Mackmyra med sin historia, storlek och internationella popularitet ett väldigt bra föremål för en stämning.
De 6 bilderna är bara några exempel på bilder som Mackmyra har lagt ut på sina sociala plattformar vilka om denna dom skulle hålla skulle göra dem alla olagliga. För att inte glömma alla andra svenska producenter som har gjort samma överträdelse. Även dessa skulle bli tvungen att ta bort eller i alla fall rensa merparten av sitt digitala bibliotek.
Varför Frihet
Låt oss bara först och främst erkänna att denna produkt Frihet vilket avser 6 flaskor där varje etikett för varje enskild flaska är en av de 6 bilder som just nu Mackmyra är stämda för är en trevlig pik mot våra svenska myndigheter och lagstiftare. För när och om Mackmyra förlorar sin överklagan kommer dessa bilder troligtvis för alltid vara förbjudna att använda i reklamsyfte och produkten, det vill säga de 6 flaskorna kommer även de vara förbjudna.
Då produkten just nu går att boka och det har ännu inte framkommit några ytterligare klagomål från till exempel Systembolaget kommer det vara höjden av ironi när denna produkt inom kort kommer hamna på den olagliga svenska andrahandsmarknaden. Jag undrar vad svenska myndigheter kommer säga om detta? En förbjuden produkt som säljs olagligt med etiketter vilka är förbjudna enligt svensk lag, är det en olaglig handling eller 3?
Mer specifikt är Frihet ett sätt för Mackmyra att öka intresset för denna smått bisarra stämning men även ett sätt för dem att kunna finansiera i alla fall en del av rättegångskostnaderna då 1 000 kronor går direkt till domstolsprocessen. Jag vet i alla fall att när nyheten om denna produkt kom ut och spreds i olika grupper på Facebook att det startade en ganska ensidig debatt kring Sveriges lagar, vilket kanske är själva tanken med denna produkt.
Mackmyra förlorar
Om jag inte har varit tydlig i denna text än så länge tänker jag försöka göra det lite tydligare. Om Mackmyra förlorar denna överklagan kommer detta enbart vara en nackdel, en förlust, ett nederlag för svenska producenter medan makten och inflytandet över svenska konsumenter återigen tippar över till fördel för de europeiska producenterna.

Vilket verkar vara vad våra svenska myndigheter och lagstiftare allra helst önskar varav de sedan skyddar sig med argumentet om svensk måttfullhet. Jag kan inte tänka mig att utländska spritjättar bryr sig ett skit om svensk måttfullhet då de kränger sin mediokra sprit till svenska konsumenter.

Sedan undrar jag vad det skulle innebära om svenska producenter säljer sitt varumärke och sociala medier till ett dotterbolag placerat på Skottland. Vad jag förstår från denna dom är att detta bör inte nödvändigtvis bryta mot svensk alkohollag då andra skotska bolag kan annonsera fritt och relativt ostört mot svenska konsumenter då dessa kan förstå engelsk text. Därav skulle det vara intressant att se hur svenska myndigheter och lagstiftare tacklar denna fråga.

Slut på min lilla raljanta text och här får ni länken till Mackmyra:
https://mackmyra.se/mackmyrafrihet/
Disclaimer
Jag äger idag aktier i Mackmyra, Box (High Coast), Hernö Gin och några andra tillverkare av alkoholhaltiga och alkoholfria drycker. Därför bör det vara relativt enkelt att lista ut att jag inte bara skriver denna text för att vara snäll, jag har ett intresse av att bolagen kan marknadsföra sig.

När grundades den första börsen

Börsen i Brugge 1309

När exakt människan började med organiserad börshandel är svårt att besvara och i slutändan blir det en definitionsfråga. Vad är en börs och vad är organiserad handel? För att inte glömma vad handlar man på en börs för att det ska anses vara en börs?

Som ni ser det blir en rent av filosofisk ekvation vilket påminner om en rubikskub. Jag kommer dock försöka besvara denna fråga genom att sno lite text från mig själv.

Modern eller omodern
Att byta varor och tjänster är någonting som är lika gammalt som de första primaterna och långt innan den första homo sapiens vandrade över jorden skedde den första transaktionen därför är det enklast om vi försöker begränsa kriterierna för en börs.

Dessa kriterier är följande:

1. Handeln ska vara organiserad.
2. Handeln ska vara återkommande.
3. Handeln ska ske i auktionsform.
4. Värdepapper som aktier, terminer och andra kontrakt ska kunna handlas via en börs.
5. Handeln ska bedrivas i eller under ett börshus oavsett om det är fysiskt eller digitalt.
6. Samtliga parter ska delta frivilligt.

Sedan måste vi även dela upp dessa börser i nutidens moderna börser och dåtidens gamla börser. Hur vi gör detta är relativt öppet för tolkning och beroende på var vi drar strecket i sanden kommer vi att få olika svar.

Några exempel på uppdelningar:

1. Dåtidens handel på de öppna slätterna i Europa och Afrika - Nutidens digitala börser.
2. Romarnas handel av kontrakt århundraden innan Jesus Kristus - Införandet av telefonhandel.
3. Medeltidens handel på stadens marknader och i värdhus - Grundandet av Nederländska Ostindiska Kompaniet 1602.

Texten idag kommer att gå in på samtliga exempel även om vi kommer att lägga fokuset på punkt 3.

Handeln på slätterna
Innan människan bodde i större samhällen och långt innan den första staden grundades bedrev vi handel. Ofta var detta byteshandel vilket skedde på bestämda platser där handeln främst drevs av viljan att kunna komma över varor och råvaror som annars inte var möjliga att införskaffa utan våld och plundring.

Denna byteshandel kunde bestå av två parter, en part ville byta björnskinn mot ett vapen eller redskap gjort av sten eller annat liknande material och en part vilket ville byta till sig en varm päls. Om de var överens om pris kunde ett byte av varor ske och en transaktion genomföras.

Detta var dock inte en organiserad handel eller en handel vilket bedrevs i ett börshus. Det var dessutom bara fysiska föremål och inte kontrakt eller värdepapper. Därav var detta inte börshandel.

Romarna
Romarna har grundat eller skapat många saker vi idag tar för givet och frågan är grundade de även världens första börs?.

Det som idag inte är lika känt som mycket av det vi annars får lära oss om romarna i skolan är att de faktiskt bedrev handel av kontrakt och tillgångar i en för den tiden organiserad handel. Det är även så att romarna var de första att forma de första företagen under namnet publicani vilket beroende på tolkning kan anses vara de första aktiebolagen.

Dessa publicani var små firmor av hantverkare vilka gick ihop för att tillsammans kunna buda på kontrakt när den romerska staten ville bygga ett nytt tempel, akvedukt eller en ny väg. Dessa kunde ibland växa till gigantiska verksamheter vilka anställde 100-tals om inte 1000-tals hantverkare. Ofta var dessa sponsrade av en eller flera senatorer vilka gjorde det i utbyte mot en andel av framtida inkomster och avkastning varav ett kontrakt skrevs mellan ``företaget´´ och sponsorn.

Dessa kontrakt eller avtal kunde sedan säljas eller köpas i Rom mellan romarrikets rika och inflytelserika individer.

Dock var även denna handel inte särskilt organiserad och handeln bestod av kontrakt vilka idag knappast skulle vara tillåtna för börshandel. Normalt bedrevs handeln även bara som en transaktion mellan två olika parter och inte i ett auktions liknande format vilket har blivit en viktig aspekt i modern börshandel.

Brugge 1309
Efter romarrikets kollaps kom sedan dåtidens ``aktiebolag´´ som sammanslutning i små firmor att dö ut och handel av olika kontrakt och avtal blev inte populärt innan mitten av medeltiden.

Under denna period kom handel av skulder och kontrakt i form av löften om kryddor och rikedomar från olika expeditioner att bli populärt. Det är även under denna period som sträckte sig mellan år 400-1400 som marknadsplatser ute på stadens torg kom att ersättas av handel vilket bedrevs inomhus i tehus eller värdshus. Vilket kan beskrivas som dåtidens börshus.

Den första kända värdepappershandeln vi känner till kom att upprättas 1309 i den belgiska staden Brugge vilket under denna period var västra Europas främsta handelscentrum och handeln skedde i hemmet hos en handelsman med det passande namnet Van der Beurze.

Handeln i det som kom att sedan kallas ``Börsen i Brugge´´ gjordes med främst varukontrakt eller dåtidens terminer. Denna handel bedrevs även regelbundet och under ett auktions liknande format vilket skulle kunna jämföras med den handel som bedrevs på de fysiska börsgolv i New York eller Stockholm.

Detta format kom sedan via sin popularitet att spridas över Europa och snart fanns det en handelsplats i alla större städer varav några bankirer i Venedig handlade med statliga statspapper under mitten av 1300-talet.

Det är även nu vi kan börja säga att den första omoderna börsen grundades även om det idag enligt en mer modern definition inte var en börs.

Antwerp 1531
Under 1400-talet kom sedan Antwerp att ersätta Brugge som västra Europas handelscentrum. Ett resultat bland annat från det att lågländerna Belgien, Nederländerna och Luxemburg slogs ihop under de så kallade Valois-Burgundy och Habsburg dynastierna.

Från att Antwerp hade runt 20 000 invånare under slutet av 1300-talet hade populationen vuxit till runt 100 000 mot mitten av 1500-talet och en stor del av denna ökning kom från att utländska handelsmän hade flyttat sin bas från Brugge till Antwerp.

Staden växte kraftigt i spåren av den ständigt växande koloniala handeln och under denna gyllene era byggdes stadens hamn ut, nya industrier som bryggerier, sidenväverier, sockerraffinaderier och en blommande diamantindustri grundades inom stadens portar.

År 1531 kom sedan ett nytt finansiellt centrum att grundas i och med att ett nytt börshus byggdes i Antwerp. Vilket är världens första byggnad byggd enbart i syfte att bedriva värdepappershandel. Innan 1531 hade majoriteten av handeln fortfarande skett i byggnader vilka i vanliga fall hade en annan funktion. Detta börshus var dock byggd för ett syfte och enbart detta syfte, handel med värdepapper.

Så där har ni svaret, den första börsen grundades 1531. Eller nu gör vi det för enkelt för oss. Även om denna börs egentligen lever upp till alla krav som ställs på en börs är det tyvärr inte Antwerp som får äran att bära titeln. Vi har nämligen ett ess kvar i rockärmen och det är börsen som kom att använda Antwerp som modell.

Amsterdam 1602
1602 gav det nyligen grundade Nederländska Ostindiska Kompaniet eller Vereenigde Oostindische Compagnie vilket var en sammanslagning av ett flertal mindre handelskompanier ut sina första aktiebrev.

Dessa aktiebrev är idag ansedd som de första aktierna och därför kom Amsterdam Stock Exchange att bli den första moderna börsen vilket tillhandahöll aktiehandel.

Vilket kan framstå lite orättvist mot tidigare börser men detta är den idag allmänt accepterade ``första´´ moderna börsen. Handel via denna börs var aktiv fram till 1997 då den slogs ihop med The European Options Exchange eller förkortat EOE vilket hade grundats 1978.

Idag börsen under namnet Euronext Amsterdam och ingår i Euronext vilket driver börserna i Amsterdam, Bryssel, London, Lissabon, Dublin, Oslo och Paris.

Börser grundade enligt den moderna definitionen sorterade efter årtal:

1. Amsterdam Stock Exchange, 1602.
2. Paris Stock Exchange, 1724.
3. Philadelphia Stock Exchange, 1790.
4. London Stock Exchange, 1801. Ersatte Royal Exchange, 1565 (1571).
5. Milan Stock Exchange, 1808.
6. New York Stock Exchange, 1817.
7. Frankfurt Stock Exchange, 1820.
8. Madrid Stock Exchange, 1831.
9. Toronto Stock Exchange, 1861.
10. Bombay Stock Exchange, 1875.

Stockholms Fondbörs
Tyvärr brukar de ekonomiska historikerna missa mindre länder som Sverige trots att vi alltid har varit ett relativt modernt och nytänkande land.

Under 1600-talet hade även handel av olika råvaror blivit ett vanligt inslag på Stortorget i Gamla Stan. Det skulle dock dröja fram till år 1767 innan stadens borgare och handelsmän bestämde att ett börshus skulle finansieras och byggas.

Bygget stod klart för invigning år 1778. För invigningsceremonin var Gustav III på plats och invigningen skedde i stora börssalen. Gustav var även på plats 8 år senare för att instifta grundandet av den Svenska Akademien år 1786.

Dock kom den aktiva börshandeln enligt den moderna definitionen att dröja till år 1863 och det är även detta år vilket grundandet av Stockholms Fondbörs brukar tillskrivas.

Stockholm blir världens modernaste börs
Om vi sedan hoppar framåt nästan 100 år i tiden till 1980 - 1990-talet kom sedan börsen i Stockholm att bli världens modernaste börs då hela börsen under en period var den enda börsen i världen vilket var helt datoriserad efter upphandlingen av det då nya systemet SAX.

Idag heter den svenska börsen Nasdaq OMX Stockholm eller Nasdaq OMX Nordic som då innefattar våra nordiska grannar och deras börser i Helsingfors, Köpenhamn, Island, Tallinn, Riga, Vilnius.

Sammanfattning
Vad är då svaret på frågan när grundades den första börsen ? Det är som ni förstår en lite komplicerad fråga vilket kräver lite definitions gymnastik. Är det 1309, Börsen i Brugge vilket fick sitt namn från Van der Beurze vilket påminner lite väl mycket om ordet börs eller är det år 1531 då den första byggnaden stod klar vilket hade byggts för enbart ett syfte, värdepappershandel.

Eller ska vi använda den mer moderna definitionen och svara år 1602 vilket är det år de första aktiebreven skapades. Eller för den delen ska vi hoppa fram till nutid och svara Stockholmsbörsen 1990-tal eftersom det är då börsen blev helt datoriserad.

Det enkla svaret är år 1602 vilket de flesta akademiker och av alla saker Guinness World Record är överens om. Du kommer i alla fall inte få fel på ett prov eller tenta i ekonomisk historia om du svarar år 1602 det garanterar jag.

Om några århundraden kanske kommer svaret på när grundades den första moderna börsen vara Stockholmsbörsen men till dess, svara Amsterdam 1602.

Mvh
RJE

Svenska Whiskypriser 2020

Ursprungligt inlägg 2018: Svenska Whiskypriser

Dagens inlägg kommer att vara en uppföljning på ett inlägg som jag skrev för nästan två år sedan. Liksom då som nu har jag gjort några avgränsningar och nedanför finner ni information gällande detta.

Sidor som har använts:
https://www.just-whisky.co.uk/ ,
https://www.scotchwhiskyauctions.com/ ,
https://whisky.auction/ ,
https://www.whisky-onlineauctions.com/ ,
https://www.whiskyauction.com/ ,
https://www.whiskyhammer.co.uk/ ,
https://www.bukowskis.com/sv ,
http://www.online.auktionsverket.se/


Valuta som Euro och Pund har omvandlats via:
https://www.riksbank.se/sv/statistik/sok-rantor--valutakurser/


1. Auktioner där slaget pris inte har godkänts eller uppnått reservationspris är inte medräknade.

2. Kostnader gällande frakt, försäkring och eller övriga avgifter är inte med i dessa beräkningar.

3. Flaskor med märken eller defekter som betydande skador eller saknad av kartong är medräknade utan någon form av avdrag.

4. Priser från privata försäljningar eller från oorganiserad handel finns inte med i dessa beräkningar.

5. Priset för utländska valutor har räknats fram via att använda Riksbanken.se där du kan ladda ned Excelfiler med datum och kurser för respektive valuta.

6. Då enbart månad och år har funnits som auktionsdatum har jag tagit priset som gällde den första dagen för den månaden. Det betyder att om auktionen var den 02-2007 så blir det 01-02-2007. När jag skrev inlägget 2018 använde jag mig av den sista dagen på månaden, anledningen för denna ändring är för att ge ett mer korrekt resultat.


Små noteringar
Om ni har läst mitt föregående inlägg så gjorde jag några antaganden innan jag satte mig ned och sammanställde datan från auktionerna och dessa var, flaskor med låg fyllning skulle vara billigare, skick på kartong och flaska skulle påverka priset negativt, specifika nummer som 1337,666 och 2222 skulle kosta mer och tid från release skulle driva upp priset.

Jag även denna gång kontrollerat detta mot underlaget:

1. Ingen auktion nämnde någon information angående fyllning och det gick inte att finna något underlag för att priset skulle påverkats av detta. Detta är även ett konstaterande jag kan göra denna gång.
2. Det finns underlag för att skick på flaska och kartong kan påverka priset. Detta har enligt min uppfattning styrkts och det brukar vara tydligast då det finns 2-3 identiska flaskor på samma auktion.
3. Det fanns vid tillfället inget tecken på att turnummer eller specifika nummer gav ett högre pris. Jag har inte heller denna gång kunnat utläsa något mönster.
4. Vad det gäller relationen pris kontra tid från release och att detta skulle påverkas av att antalet befintliga flaskor minskar och att detta i sin tur driva upp priset har visat sig stämma väldigt dåligt. Med undantag för väldigt små och unika släpp.



Flaskorna
Liksom tidigare inlägg är den data som jag samlar in enbart på svensk Whisky och detta till följd av att det tar väldigt lång tid att samla in och sammanställa all information så att det blir något av värde. Det är även för den delen svensk Whisky som ligger mig varmt om hjärtat vilket gör att jag har ett personligt intresse av att veta vad som händer på andrahandsmarknaden.

Liksom tidigare är det främst Mackmyra och BOX (High Coast) som dyker upp på utländska auktioner men jag har nu lyckats fylla på med lite mer priser från destillerier som Smögen, Hven, Grythyttan, Bergslagen, Wannborga, Roslagen och Gotland. Dock vill jag framhäva att det fortfarande är väldigt få destillerier förutom BOX eller Mackmyra som har ett tillräckligt stort dataunderlag för att man ska kunna göra någon större analys av prisutvecklingen.


Preludium 01 - Mackmyra
Detta är Mackmyras första utgåva i det som blev 6 flaskor i serien Preludium. Just denna flaska heter De första dropparna och här ingår Whisky både från de första faten från deras pilot destilleri som var i drift 1999-2002, samt de första faten från destilleriet på Mackmyra Bruk.
Pris vid släpp: 439 kronor.
Släpptes: 6 mars 2006
Antal: 9400 varav 4000 via Systembolaget


Högsta pris: 2008-02-01, 5 983 kronor.
Lägsta pris: 2006-07-01, 636 kronor.
Medelvärde: 2358 kronor.
Senaste pris: 2020-04-01, 1334 kronor.


Preludium 02 - Mackmyra
Mackmyras andra släpp i serien Preludium med namn, Den svenska eken.
Pris vid släpp: 439 kronor.
Släpptes: 7 augusti 2006
Antal: 8400 varav 4536 flaskor via Systembolaget


Högsta pris: 2009-07-01, 5 896 kronor.
Lägsta pris: 2017-05-21, 370 kronor.
Medelvärde: 2026 kronor.
Senaste pris: 2020-04-01, 1 006 kronor.


Special:01 - Mackmyra
Mackmyras första släpp i serien Special, en serie som var avsedd för de speciella tillfällena och för de speciella personerna. Första flaskan heter Eminent sherry.
Pris vid släpp: 678.
Släpptes: 1 december 2008
Antal: Okänt varav 8000 flaskor via Systembolaget.


Högsta pris: 2013-09-01, 1 021 kronor.
Lägsta pris: 2019-12-01, 231 kronor
Medelvärde: 609 kronor.
Senaste pris: 2020-01-01, 470 kronor.


Rotspon Triple Wood Benjamin - Mackmyra independent
Mackmyra Rotspon Triple Wood serien är resultatet av ett samarbete mellan Mackmyra och von Have, Hamburg’s äldsta familjeägda vinproducent (grundad 1868).
Pris vid släpp: Okänt, runt 700-800 kronor
Släptes: 21 november 2015.
Antal: 438

Högsta pris: 2016-03-01, 1 354 kronor.
Lägsta pris: 2019-04-08, 498 kronor
Medelvärde: 973 kronor.
Senaste pris: 2019-08-05, 1 203 kronor.


Whisky biblioteket - Mackmyra
Detta var/är ett väldigt unikt och udda släpp inom Whiskyvärlden och bestod av en bok och hela 12 flaskor Whisky. De flaskor som ingick var Privus 1-6 och Preludium 1-6 och varje bibliotek har ett unikt nummer.
Pris vid släpp: 10 000 kronor.
Släpptes: 6 september 2006
Antal: 1000 bibliotek.


Högsta pris: 2010-12-15, 20 000 kronor.
Lägsta pris: 2019-12-11, 8 000 kronor.
Medelvärde: 12 683 kronor.
Senaste pris: 2020-04-08, 9 000 kronor.


The Challenger - BOX
Är den andra utgåvan från The Early Days Collection.
Pris vid släpp: 837 kronor.
Släpptes: 27 november 2014.
Antal: 5416 flaskor varav 5000 via Systembolaget.


Högsta pris: 2015-04-01, 1 642 kronor.
Lägsta pris: 2018-03-01, 484 kronor
Medelvärde: 842 kronor.
Senaste pris: 2019-09-04, 850 kronor.


The Pioneer - BOX
Den första officiella utgåvan från BOX och den första i Early Days Collection.
Pris vid släpp: 839 kronor.
Släpptes: 5 juni 2014
Antal: 6508 flaskor varav 5000 via Systembolaget och resterande lades undan till aktieägarna.


Högsta pris: 2020-04-08, 1 900 kronor.
Lägsta pris: 2017-05-21, 370 kronor.
Medelvärde: 1106 kronor.
Senaste pris: 2020-04-08, 1 900 kronor.


Archipelago 2015 - BOX
Detta är en serie som BOX årligen har släppt sedan 2015 i ett samarbete med Viking Line och Whisky Fair. Utgåvan går bara att införskaffa ombord på Cinderella vid mässan och sedan på båten vid vanliga avgångar om den inte skulle sälja slut.
Pris vid släpp: 899.
Släpptes: januari 2015
Antal 700 flaskor.

Högsta pris 2015-09-01: 4 309 kronor.
Lägsta pris: 2017-04-01, 1 117 kronor.
Medelvärde: 1987 kronor.
Senaste pris: 2018-01-01, 1 507 kronor.


Primör 3 Year - Smögen
Det första släppet från det väldigt populära destilleriet på västkusten. Faten som användes för detta släpp kom sedan att fyllas med sprit igen för Primör 6 Year (Revisited) som släpptes i slutet av 2019.
Pris vid släpp: 1 276 kronor.
Släpptes: 13 mars 2014
Antal: Runt 2 177 varav 1 616 via Systembolaget.

Högsta pris: 2018-05-16, 2 400 kronor.
Lägsta pris: 2017-05-08, 857 kronor.
Medelvärde: 1271 kronor.
Senaste pris: 2019-12-11, 1 800 kronor.

Seven stars NO. 03 - Hven
Detta är Hvens tredje släpp och flaskans namn Phecda kommer från Arabiskans fakhd ad-dybb som betyder ungefär björnens lår.
Pris vid släpp: 795
Släpptes: 6 mars 2015
Antal: Runt 3600 varav 3000 via Systembolaget.


Högsta pris: 2016-11-06, 781 kronor.
Lägsta pris: 2017-03-05, 501 kronor.
Medelvärde: 644 kronor.
Senaste pris: 2020-03-11, 613 kronor.


Sammanfattning och lite allmänt
När man nu två år senare tittar på dessa diagram är nog slutsatsen samma som den var 2018. Det har inte hänt så mycket under de år som flaskorna har funnits tillgänglig på marknaderna och detta är nog en slutsats jag måste dela. Det ser därför inge vidare ut för svensk Whisky som en ren investering.

1. Avgifter: Utöver de priser som jag har använt i mitt underlag tillkommer det en rad olika avgifter och kostnader från att köpa en flaska på auktion. Detta gör att slutpriset för en flaska i verkligheten kan vara allt från 15% till 30% högre än de priser som anges.

2. Svarta marknaden: Sedan Facebook slog ned på svenska sidor för Whisky har det varit lite svårare att ta reda på vad en flaska för tillfället går för men min uppfattning är följande. Det är tydligt att svenska privatpersoner på den svarta marknaden väldigt sällan är villig att sälja en flaska Whisky lägre än inköpspriset. Detta gör att variationerna är mindre och priset snäppet högre än vad de är på utländska auktioner.

3. Region: En stor del av den data jag har samlat kommer från utländska auktioner. En tydlig tendens är att svensk Whisky inte är lika het på kontinenten när den konkurrerar mot skotska flaskor. Detta gör att trots extra kostnader och avgifter kan köp via utländska auktioner vara värt besväret.

4. Ingen reservation: Inte alla auktioner har bestämda reservationspriser vilket innebär att om du är ensam om att lägga ett bud på 300 kronor så kan du vinna auktionen. Detta gör att svenska flaskor med mindre allmänt intresse försvinner i det övriga flödet. En Pioneer gick bland annat för 370 kronor den 21 maj 2017.

5. Mindre släpp: Nu har jag egentligen inte gått igenom något ultra limiterat släpp idag men tendensen tycks vara att mindre släpp på 50-200 flaskor är den väg som man ska välja om man vill få en bra avkastning.

6. Hype vid släpp: En annan tydlig tendens är att flaskor brukar vid släpp gå väldigt bra under de första månaderna för att sedan falla ned mot eller under inköpspris. Det går därför inte att utesluta att en stor del av uppgången i början kommer från att många köper 1 flaska för att behålla och sedan 2-3 för att flippa. Det betyder även att det kan vara värt att vänta 3-4 månader på att priserna ska gå ned igen.


Jag kommer liksom tidigare inlägg från 2018 säga att jag fortfarande tror att ett spekulativt köp av de flaskor som jag idag har avhandlat kommer att vara en vinnande strategi på några års sikt. Jag tror bland annat att det kan vara värt att slå till när man ser en Preludium 01 ligga ute för 1000 - 1500 kronor eller en Special:01 för under 500 kronor. I värsta fall kommer man i alla fall få tillbaka beloppet om/när man säljer flaskorna vidare.

Om inte annat ser det ut som att marknaden för svensk Whisky inte har drabbats lika hårt som de finansiella marknaderna under början av 2020. Med en caveat att inte alla auktionssidor har genomfört sina auktioner som planerat under mars-april. Jag har dessutom inte kunna se någon märkbar prisskillnad på den privata handeln.

I övrig vad det gäller Whisky så handlar det om tid. Du måste tänka på att för varje år som går försvinner en flaska eller två Preludium eller Primör. På sikt kommer troligtvis även svensk Whisky att bli värt en slant. Vi måste inte glömma att Mackmyra precis fyllde 20, vilket i Whisky termer är ungdomligt. Vänta till Mackmyra firar 50, då har troligtvis priset på flaskorna fått en riktig skjuts uppåt.

Med det sagt, ha en go helg

//RJE