Som av en tillfällighet eller till följd av riktad reklam via Facebook dök Skånska Spritfabriken upp i mitt flöde som annonsör med följande information: Idag kl.0900 startar vår crowdfunding kampanj. Det är en spännande resa vi har framför oss. Se efter om du gillar den. Vi vill gärna se dig här.
Detta var nu den 30 mars och jag har nu bestämt mig för att i alla fall investera en liten summa i denna kampanj/emission och jag kommer därför nu gå igenom bolaget och förklara lite varför jag tror på dem.
Notis: Crowdfundingen kommer att namnges emission i texten. Bolagen Hernö Gin respektive Skånska Spritfabriken kommer att refereras som Hernö och Skånska i stora delar av texten.
Skånska Spritfabriken i kort
Skånska är idag en svensk producent av både alkoholhaltiga som alkoholfria drycker såsom Gin, Tonic Water, Pommeau och svensk calvados med mera. Ett flertal av deras produkter har vunnit både nationella och internationella priser såsom årets bästa glögg 2015 och Världens bästa gin till Gin & Tonic 2017. Bolaget ägs idag av 48 delägare varav grundarna äger en majoritet om 95%.
Den kommande emissionen
I den pågående emissionen så har Skånska valt det nu allt mer vanliga alternativet att vända sig till en Crowdfunding plattform/nätverk för att nå ut till potentiella nya investerare och har därför valt att inte göra en traditionell emission med hjälp av en mäklarfirma eller bank. Vilket hade för några år sedan varit en udda företeelse och en viss anledning för skepsis men jag skulle vilja säga att detta inte bör vara en avgörande faktor i ditt beslut om du vill investera i ett bolag eller ej 2020.
Anledningen varför Skånska vill ta in kapital är relativt enkel, bolaget är i en fas där ledningen känner att det nu är dags att investera för att kunna utveckla och expandera verksamheten. Två punkter som jag lägger extra vikt på i det ``prospekt´´ som de har tagit fram är följande:
1. Investera i och bygga ett besökscentrum för utveckling av turism, provningar och allmän upplevelseverksamhet.
2. Ta hem företagets Pot-Still som idag på grund av ekonomi befinner sig i Frankrike sedan 2016. Vilket även är där den omtalade Svenska eller Franska whiskyn är destillerad. Mer om det längre ned under rubriken Kritiken kring ursprung.
Bolaget har om man inte är bekant med Crowdfunding valt att dela upp emissionen i olika Rewards vilka är kopplade till hur mycket man investerar i emissionen och för dem som tycker detta är intressant så finns detta tydligt angivet på investerare erbjudandet. Sammanfattningen är dock från denna information att priset för en B-aktie är 125 kronor/st , varav röstvärdet är om 1/10 i förhållande till A-aktien.
Då detta är en Crowdfunding vilket ger bolaget lite mer flexibilitet i sin kapitalanskaffning vill bolaget ta in minimum 300 000 kronor och max 2 750 000 kronor för 1-7% av bolagets pre money värdering om 36 880 000 kronor. Idag har totalt 169 investerare valt att investera 848 750 kronor. Varav emissionen startade den 30 mars och håller på fram till den 25 maj.
Bolaget värderas idag som nämnt ovan till 36 880 000 kronor innan emissionen är avslutad vilket vad jag förstår från underlaget ska vara baserat på 1040 kronor/st per befintliga aktier enligt emissionen 2018. Detta innan spliten som gjordes om 10:1 av 28 859 aktier. Detta blir om vi enbart ser till 28 859 x 10 x 125 = 36 073 750 kronor (+/- 10%) = 36 880 000 kronor eller en uppvärdering från 1040 x 28 859 = 30 013 360 kronor. Vilket var den senaste värderingen 2018. Bolagets värde efter emissionen är lite svårare att beräkna då det beror på hur många som är villiga att investera i bolaget.
Vad ska pengarna användas till
Då Crowdfunding skiljer sig från en traditionell emission till den grad att beloppet i den pågående emissionen kan skilja sig väldigt mycket beroende på hur många som är villiga att investera i bolagets idé, har bolaget tagit fram olika nivåer/tranches för vad pengarna kommer att användas till beroende på vad det slutgiltiga beloppet blir.
Dessa nivåer kan man säga är indelade i 4 trappsteg:
1. 0 - 500 000 tusen kronor: Ta hem produktionen från Frankrike och etablera en destination för besöksverksamhet vid destilleriet.
2. 500 000 - 1 500 000: Rekrytering av personal (1 pers), få in 1 produkt på den centrala inköpslistan för dagligvaruhandeln. Öka försäljning i södra Sverige mot HoReCa.
3. 1 500 000 - 2 000 000: Rekrytering av personal (2 pers), få in 2 produkter på den centrala inköpslistan för dagligvaruhandeln. Öka försäljning i södra Sverige + Göteborg med omnejd mot HoReCa.
4. 2 000 000 +: Rekrytering av personal (2 pers), få in 2 produkter på den centrala inköpslistan för dagligvaruhandeln. Öka försäljning i södra Sverige + Göteborg med omnejd + Stockholm med omnejd mot HoReCa.
Nu kanske ni tycker att detta låter ju inte direkt som ett bolag som ska expandera stort och internationellt och detta är korrekt. Fokuset ligger på vad jag tolkar det som just nu på att ta hem produktionen och att bygga ett destilleri vilket går att besöka för nyfikenhetens skull eller för att delta på en provning av bolagets produkter. Vilket är enligt mitt tycke helt rätt.
Kritiken kring ursprung
För att förstå denna rubrik så måste vi ställa oss frågan när är en produkt lokal, när är en produkt svensk och kan man kalla ett destillat som är destillerat i Frankrike och sedan lagrat i Sverige i 4 år för svensk Whisky. Detta är en het fråga som dök upp i samband med att Skånska under slutet av 2019 lanserade sin andra svensktillverkade Whisky, G-Whisky Stout Cask varav en av de större svenska bloggarna i frågan gjorde ett i mitt tycke väldigt bra jobb i att kritisera bolaget i följande inlägg:
https://tjederswhisky.se/inget-mindre-an-en-skandal/
och
https://tjederswhisky.se/systembolaget-menar-att-ardbeg-kan-vara-svensk-whisky/?fbclid=IwAR0ty4fUfcnFDfZPQ-T8A7irqga0v7rkU-i8Jgs8Piy1Rg_AZhZE_dcXf1k
När man nu som jag överväger att investera i ett bolag är ``skandaler´´ eller frågetecken som dessa något som man bör ta i beaktning. Det är trots allt inte positivt att en av de större auktoriteterna inom svensk Whisky ger bolaget inte bara en utan ett flertal örfilar i samband med en lansering av en ny produkt. Sprit och i synnerlighet Whisky överlag handlar nämligen mycket om varumärke och autenticitet, två oerhört viktiga komponenter som ett destilleri bara måste värna om. Inga undantag.
Men min syn eller tolkning av situationen är följande: Ger denna publicitet en dålig smak i munnen? Absolut, utan tvekan men jag lägger dock inte så stor vikt på detta då Whisky inte är bolagets make it or break it produkt utan detta är deras kombination av Gin och Tonic Water. Sedan tycker jag att vi ska inte glömma att producenter av Whisky och då tittar jag främst mot Japan har under åren redan slirat på det där med Made in. Detta kan ni läsa i följande artiklar:
https://thewhiskeywash.com/whiskey-styles/world/japanese-whisky-made-japan-right/,
https://scotchwhisky.com/magazine/features/19680/not-all-japanese-whisky-is-japanese-whisky/
Och
https://www.bloomberg.com/news/articles/2019-09-19/that-expensive-japanese-whisky-may-be-mostly-scotch
Eller för den delen läs om hur många hantverks producenter i USA som i någon form använder Ultra Pure i sina produkter.
https://www.thrillist.com/drink/what-is-bulk-alcohol-and-why-do-so-many-distilleries-use-it
Podcast: The Vodka Proof av NPR
https://www.npr.org/transcripts/588345420?storyId=588345420&t=1586204690538?storyId=588345420&t=1586204690538
För att inte glömma vår svenska succé Hernö Gin som använder(använde?) 96% alkohol sprit från Italien.
https://vinbanken.se/2017/09/03/herno-branner-ekologisk-gin-i-varldsklass/
Därför även om jag till stor del köper Davids argument om att vi ska vara ärlig och öppen med hur och var alla steg i produktionen sker av en produkt så tycker jag att detta är svårt. För om vi ska som i detta fall dra ett streck i sanden och peka ut alla bolag som missköter sig så måste vi göra det varje gång. Därför anser jag att detta handlar om en viss form av naivitet/överblick från bolagets sida som de bara kan dra lärdom av. Ingen tjänar på att vi ska korsfästa ett enskilt bolag, för då måste vi troligtvis spika upp halva Whisky branschen för deras synder. Rätt ska vara rätt men vi måste även tillåta företag korrigera sina misstag och ibland låta dem lära sig den hårda vägen om att det är viktigt med öppen kommunikation.
Bolaget i siffror
Låt oss börja med bolagets finansiering då detta är relativt kort och okomplicerad historia. Idag är bolaget finansierat via ett banklån om 1,5 miljoner kronor och ett lån från Almi om 1,2 miljoner kronor. Utöver det gjorde bolaget en emission under 2018 om 700 000 tusen kronor.
Under året 18/19 hade bolaget intäkter om sammanlagt 4 119 tkr varav detta var uppdelat enligt följande: 2 519 tkr i försäljning av alkoholhaltiga drycker, 1 100 tkr i försäljning av alkoholfria produkter och övriga intäkter vilket landade på 500 tkr. Kostnader uppgick till 4 045 tkr och resulterade således i en vinst om 74 tusen kronor.
När det kommer till perioden 19/20 har bolaget upprättat en prognos inför emissionen och även om det enbart är en uppskattning så har de angett följande: 2 900 tkr i försäljning av alkoholhaltiga drycker, 1 800 tkr i försäljning av alkoholfria produkter och övriga intäkter är uppskattade till 300 tkr. Kostnader är beräknade till 6 104 tkr och resultatet bör därför bli negativt om - 1 104 tusen kronor.
Försäljning
Enligt emissions underlag ser försäljningen för tidigare och innevarande år ut enligt följande:
Perioden 19/20 är ju en prognos och kan komma att behöva korrigeras men jag låter den följa med här som att detta är det faktiska utfallet som kommer att gälla. Om vi då tittar till det vi med säkerhet kan säga är att bolaget under 18/19 sålde 110 000 flaskor alkoholfritt och 15 000 flaskor spritdryck. Vilket ändå får ses som lite imponerande med tanke på att deras produkter idag bara finns på ett begränsat antal ställen att köpa och att denna försäljning har gjorts med begränsade resurser och kapital.
Enligt bolaget sker majoriteten av försäljningen idag via cirka 500 livsmedelsbutiker varav 250 är ICA-butiker, enbart 7-10 (av 445) Systembolag, cirka 50 restaurangkunder och diverse mässor/evenemang. Vilket ändå får ses för vad det är. Det brukar ta tid innan bland annat större butikskedjor eller Systembolaget tar in en ny producent/produkt men när det väl sker så brukar försäljningen öka drastiskt.
Framöver är planen för 20/21 att sälja 300 000 (3 miljoner kronor) flaskor alkoholfritt och 27 000 (4,5 miljoner kronor) flaskor alkoholhaltiga drycker och 500 000 kronor i övrig försäljning för att sedan år 22/23 nå 1 400 000 (14 miljoner kronor) flaskor alkoholfritt och 90 000 (15 miljoner kronor) flaskor alkoholhaltiga drycker med en övrig försäljning om 3 miljoner kronor. Ett mål som om det skulle infrias skulle innebära intäkter om 32 miljoner kronor 22/23. Ett högt mål men inte omöjligt enligt min uppfattning. Bolaget har även bekräftat att en av deras alkoholfria produkter kommer att från och med den 1 / 6 i år finnas tillgänglig på 210 Systembolag.
Främsta konkurrenterna enligt min uppfattning:
Gin:
-Svenska
Hernö Gin
AB Stockholm Bränneri
Mackmyra
Kopparberg
Explorer Gin
-Utländska
Gibson's London
Bombay Sapphire
Hendrick's Gin
Tonic Water:
-Svenska
Ekobryggeriet
Swedish tonic
-Utländska
Fever tree
Schweppes
Ledning och ägare
Skånska ägs idag av 48 delägare varav grundarna Kim Paulin och Jan Rothman tillsammans äger 95% av bolaget. Vilket både innebär en risk till följd av att en stor del av makten ligger hos en liten skara ägare men även positivt då grundarna har ett egenintresse av att bolaget ska lyckas. Det är inte heller konstigt att grundarna äger en stor del av bolaget med tanke på att det är ett väldigt litet bolag med begränsad historia av kapitalanskaffning utifrån.
Vad det gäller bolagets ledning och styrelse består den idag mer eller mindre av dem som idag har en aktiv roll i bolaget.
- Kim Paulin: VD, har grundat och varit vd i många mindre företag. Driver även samarbetsprojektet Kvinnor och sprit.
- Jan Rothman: Master blender med erfarenhet från tillverkning av både alkoholhaltiga som alkoholfria drycker. Har bland annat varit anställd av LVMH Moet Hennessy och figurerat som domare i tävlingar avseende vin och sprit.
-Truls Lindholm: Kommer från en bryggarfamilj och agerar som sommelier och juniorförsäljare.
-Gunnar P Lund: Ordförande, Har lång erfarenhet av att bygga, förvalta och driva företag. Tidigare VD för Optimera Sverige.
-Orest Lastow: Styrelsemedlem, Grundare och VD av Iconovo som utvecklar nya och innovativa inhalationsprodukter. Iconovo är idag börsnoterat.
-Frederik Jedlid: Styrelsemedlem, Är idag Art Director på firman Gullers Grupp och har över femton år yrkeserfarenhet inom varumärkesutveckling och kommunikation.
En relativt mångsidig och kunnig ledning vilket ändå får anses som en tillgång i ett litet bolag som detta.
Vi jämför med Hernö Gin
Detta är på ett sätt oundvikligt för mig, om vi ska titta på Skånska så måste vi mer eller mindre även titta tillbaka till Hernö Gin och åren 2013-2014 och sedan titta framåt var det bolaget befinner sig idag 2020. Dock ska vi inte glömma att även om båda bolagen tillverkar prisbelönt Gin så slutar de större likheterna där, detta då Hernö Gin enbart tillverkar Gin medan Skånska har en relativt bred portfölj för sin storlek med både alkoholbaserade som alkoholfria produkter.
När Hernö Gin tog in kapital via sin emission 2014 var värdet före emission satt till 25 600 000 kronor och målet var att ta in 2 000 000 - 2 500 000 kronor, vilket vi vet idag gjordes utan problem. Inför denna emission hade man bland annat underlaget för 2013 års resultat att bygga sin investeringsanalys på vilket redovisades enligt följande: Intäkter 1 369 689 tusen kronor från alkoholhaltiga drycker och 14 130 tusen kronor från övrig försäljning. Beräknad försäljning var cirka 9 000 flaskor (hittade inget exakt antal). Kostnaden uppgick till 1 722 901 tusen kronor och det totala resultatet efter bokslutsposter var -269 946 tusen kronor.
Året efter (2014) framgick det enligt årsredovisningen följande: Intäkter 3 119 590 tusen kronor från alkoholhaltiga drycker och 129 727 tusen kronor från övrig försäljning. Beräknad försäljning var cirka 29 000 flaskor (hittade inget exakt antal). Kostnaden uppgick till 3 164 521 tusen kronor och det totala resultatet efter bokslutsposter var 63 258 tusen kronor.
Varför jag väljer att titta på just denna period är därför jag anser att Skånska idag är i samma fas 2020 som Hernö Gin var då 2013. Värderingen enligt nettoomsättning (4 119 tkr mot 1 383 819 tkr) ser till och med ut att vara lite mer lockande när det kommer till Skånska detta trots en idag högre värdering 36 880 000 tkr före emission jämfört med 25 600 000 för Hernö. Detta med anledning att relationen bör bli 36 880 000/ 4 119 000 = 8,95 mot 25 600 000/ 1 383 819 = 18,54 om vi ser till värdering kontra intäkt.
Varav jag även ser en kommande positiv resultatförbättring för Skånska efter det att pannan i Frankrike är hemtagen och installerad i Skåne vilket bör leda till att kostnaderna i alla fall marginellt förbättras då rese- och transportkostnader minskar.
Produktportfölj och marginal
Om vi jämför de två bolagen utifrån vad de tillverkar upptäcker man snabbt att det är väldigt stor skillnad i deras respektive portföljer. Hernö tillverkar enbart Gin varav deras Core Range är Hernö Gin, Old Tom, Navy Strength, Juniper Cask och Sloe Gin. Utöver det släpper Hernö Gin även några återkommande ``säsongsbaserade´´ flaskor såsom Sipping Gin och High Coast Terroir Gin men även mer limiterade flaskor som deras Interpretation serie.
Skånska har däremot fram till idag sysslat med lite allt möjligt trots sin ringa storlek. I deras portfölj finner man G-Gin, G-Gin Gold, G-Gin Rosé, Tonic Water, Alkoholfri Gin & Tonic, glögg, några äppeldestillat som Pomme Feliz och Österlen- VSOP men även Whisky.
Allt detta kan vid en första anblick kännas som att bolaget inte har en tydlig idé med vad de vill producera men som jag förstår det handlar bredden i produktportföljen mycket om vilka råvaror man har tillgång till. Fokuset för bolaget är Gin och Tonic Water dock tillåter den geografiska placeringen dem att relativt enkelt komma över stora mängder av äpplen. Detta tillåter dem därför att producera äppelbaserade spritdrycker utan några större kostnader.
När det kommer till frågan om marginal för varje tillverkad produkt så är det ganska uppenbart att Hernö som enbart satsar på Premiumsegmentet av Gin har en högre marginal än vad Skånska som även producerar Tonic Water har. Vilket blir tydligt då man tittar närmare på redovisningen för 17/18 där bolaget sålde 25 000 flaskor alkoholfritt till ett värde av 250 000 tkr jämfört med 15 000 flaskor av alkoholhaltiga drycker till ett värde om 2,5 miljoner. Vilket även stämmer ganska bra med Hernö som 2013 sålde cirka 9 000 flaskor till ett värde om 1 369 689 kronor.
Varumärke och internationellt erkännande
När det kommer till varumärke och internationellt erkännande spelar Hernö och Skånska ännu i två helt olika ligor. Till viss del kan detta förklaras med att Hernö var först ut och detta i kombination med en bra produkt vilket gjorde att bolaget snabbt fick ett väldigt gott rykte internationellt. Man ska inte ta något från Jon men ibland handlar det om rätt person, på rätt plats och vid rätt tillfälle och då går det fort. Skånska kommer nu in på en marknad som idag består av ett antal svenska destillerier och en större internationell konkurrens av både nya och gamla producenter. Detta till trots tror jag att kombinationen med egen Gin och Tonic Water kan ge Skånska en fördel då bolaget kan likt ett fint instrument ta fram och finstämma den smak och karaktär som man önskar vilket är unikt.
Kapacitet
Den panna som 2012 lade grunden för Hernö var Kierstin en 250 liters kopparpanna som följdes upp av Marit en panna på 1000 liter, vilket nu under 2020 kommer att kompletteras med ytterligare en panna på 1000 liter.
Vad det gäller Skånska så är pannan som idag står nere i Frankrike på 1100 liter vilket bör ge oss en ungefärlig bild av hur mycket som bör vara fysiskt möjligt för bolaget att producera innan man måste investera i ytterligare produktionskapacitet. Jag kan redan nu säga att den angivna summan om 6 Batches och 3 000 liter totalt per dygn låter lite väl mycket och avser nog teoretisk kapacitet och inte faktisk kapacitet om vi enbart räknar med tillverkning av Gin. Jag skulle kunna tänka mig att mer rimlig nivå är 3-4 Batches per dygn och runt 2 000 liter när man går på maxkapacitet. Att jämföra är att Hernö har angivit sin kapacitet till runt 400 000 flaskor per år och att man under 2019 gjorde 119 destilleringar varav det resulterade i 113 500 liter Gin. Och som nämnt har nu Hernö investerat i en ny panna då den de har idag börjar närma sig maxkapacitet.
Sammanfattning och tankar
Ett väldigt matigt inlägg är nu på väg att närma sig sitt slut och jag ska försöka hålla mig kort. Jag tror på detta bolag och även om historien kring deras Whisky och debatten som följde har färgat ryktet kring bolaget är jag positiv till att de kan producera bra produkter.
Det som dock kanske påverkar mitt intryck av Skånska är det faktum att jag är aktieägare i Hernö och har varit det sedan 2014. Vilket har fram tills idag varit en väldigt bra investering på pappret då bolagets aktie idag handlas till runt 45-50 kronor och att bolaget nyligen gav en utdelning om cirka 3,9% sett till mitt investerade belopp. Varav min förhoppning kanske lite väl naivt är att Skånska ska bli en lika lönsam investering. Kanske högt ställda förväntningar men jag är i alla fall beredd på att investera en liten summa för att ta reda på om jag har rätt.
/RJE
Disclaimer
Jag har ingen utbildning vad det gäller analysering eller ekonomisk rådgivning. Detta ska inte ses som en köprekommendation utan enbart ett inlägg där jag utvecklar personliga idéer och skriver om något som jag finner intressant. Jag är inte betald eller på något sätt kompenserad för att skriva om bolag. Detta är och ska enbart ses som mina personliga tankar.
Investeringar via Crowdfunding är idag en relativt säker investeringsstrategi även om det inte går att jämföra med en regelrätt emission vilket genomförs av en mäklarfirma eller bank. Detta till följd av att Crowdfunding inte kräver lika omfattande dokumentation och gör därför inte samma genomlysning av bolaget vid framtagandet av ett investeringsprospekt. Därför bör man se en investering av denna art som en högriskinvestering.
